1. Läromedel är lärares och elevers viktigaste verktyg

Läromedel – d.v.s. grundläromedel, tillhörande komponenter och andra läromedel – är verktyg för lärare att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Till varje lektion under hela läsåret har lärare enkelt tillgång till det centrala innehållet i kursplaner och ämnesplaner. Läromedel ger lärare mer tid att möta varje elev och stärker deras kapacitet att undervisa effektivt enligt läroplanen.

Elever får med tryckta och digitala läromedel – från förskolan till gymnasieskolan – en stomme att utveckla kunskaper, värden och förmågor med didaktik som är beprövad och ett innehåll som noggrant ådersanpassat.

Forskning visar att skolan – om alla elever ska få mer likvärdiga förutsättningar att utveckla höga kunskapsresultat – bör ses som ett system med bl.a. kollegialt lärande och läromedel som systemdelar.

Svenska Läromedel har ståndpunkten att tryckta och digitala läromedel som följer vår kvalitetspolicy är lärares och elevers viktigaste verktyg.

2. Stärk läromedelsbegreppet i skollagen

Under många år definierades ”läromedel” som ”sådant som lärare och elever väljer att använda för att uppnå uppsatta mål”. Det var en otydlig definition och ledde till att lärare fick minskad tillgång till aktuella läromedel som hade utvecklats av läromedelsföretag och författare. Elevernas kunskapsresultat försämrades.

2011 års läroplaner, ämnesplaner och kursplaner förtydligar kunskapskraven. Skollagen tar också avstånd från nämnda definition med begreppet lärverktyg som det generella begreppet för all utrustning, material och läromedel som lärare använder i undervisningen. Begreppet läromedel ska användas för just läromedel.

Statistiska Centralbyrån SCB anger också i instruktionerna för statistikinsamlingen att läroböcker är en typ av lärverktyg. SCB har ännu inte uppmärksammat att även digitala läromedel är lärverktyg.

Syftet med 2011 års skollag var att stärka fokus på kunskap. I själv lagen skulle alla viktiga regler samlas. Skollagen föreskriver att elever ska få ”böcker och andra lärverktyg som krävs för en tidsenlig utbildning”. Men denna skrivning är nästan lika otydlig som den tidigare definitionen och torde, givet lagens och reformernas syfte, vara ett misstag.

För att säkra att lärare och elever får rätt till aktuella läromedel som en grund för undervisning och lärande bör reglerna i skollagen ändras och föreskriva att ”elever ska få läromedel, böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Att skolans digitalisering hittills bestått i inköp av datorer utan digitala läromedel och därför inte lett till förbättrade kunskapsresultat visar tydligt behovet av denna lagändring.

Svenska Läromedel har ståndpunkten att läromedelsbegreppet i skollagen ska stärkas för att säkra att lärare och elever får tillgång till aktuella läromedel, både tryckta och digitala.

3. Kick-starta användningen av digitala läromedel

Skolverket har lämnat ett förslag till regeringen på nationella, digitala strategier och regeringen ska nu fatta beslut. Hittills har skolans digitalisering saknat en systemsyn och därför blivit en besvikelse. Skolans huvudmän, kommuner och friskolor, har anslagit stora belopp till inköp av läsplattor och bärbara datorer utan strategi – utan att säkra att nätverk, datorer och läromedel finns och att lärare får kompetensutveckling och förutsättningar att använda digitaliseringen för att undervisa enligt läroplanen.

Läromedelsföretag och författare har utvecklat många olika digitala läromedel för alla ämnen och årskurser och vår kvalitetspolicy gäller även för dessa. Digitala läromedel ger lärare nya verktyg och elever interaktivitet och nya möjligheter till individualiserad undervisning. Om digitaliseringen ska leda till högre kunskapsresultat för alla elever måste skolans ses som ett system och lärare få möjlighet att anskaffa och använda digitala läromedel. Det har man insett i Danmark och gjort en riktad satsning på 500 miljoner danska kronor till digitala läromedel. En förbisedd fråga för att digitala lärresurser ska kunna användas är enkel inloggning som Skolfederation ger.

Svenska Läromedel har ståndpunkten att en nationell strategi för skolans digitalisering som innefattar digitala läromedel behövs.

4. Kurslitteratur är det viktigaste verktyget på universitet och högskola

På universitet och högskola är kurslitteratur verktyg för lärare att undervisa och för elever att studera. Kurslitteraturen ger en grund för forskning och yrkesliv.

Svenska Läromedel har ståndpunkten att kurslitteratur är grundläggande i högre utbildning och att studenter ska få ekonomiska förutsättningar att anskaffa den.

5. En stark upphovsrätt är en förutsättning

Väl fungerande, kommersiella marknader behövs om läromedel och kurslitteratur ska kunna fortsätta att utvecklas som en grund för livslångt lärande, forskning och yrkesliv. Om inte läromedelsföretag och författare får ersättning för sina investeringar och sitt arbete kommer det inte att ske. Denna utveckling är grund även för att mycket annat i dag utan kostnad finns tillgängligt för undervisning, lärande och forskning, även mycket kvalificerat material.

Svenska Läromedel har ståndpunkten att en stark upphovsrätt är en förutsättning för lärande i skolan, högre studier och forskning.