01.6
Nr 3
Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Både Skolverket, Lärarförbundet och Svenska Läromedel är oroade över den bristande tillgången på adekvata läromedel. Högskoleverkets första beslut om kvalitetsutvärdering kommer om några veckor. SPSM har tagit fram broschyrer om att utveckla läromedel för elever med funktions-nedsättningar. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Läs mer!
0
Här hittar du länkar till Bonus Pressskopia och information om vilka regler som gäller för kopiering på din skola, högskola eller arbetsplats.
Läs mer!
0
2012-05-05 Den digitala boken, e-boken, missgynnas i förhållande till den fysiska genom en moms på 25 procent, mot 6 procent för pappersutgåvan. Den skevheten är inte rimlig och riksdag och regering bör snarast se över möjligheterna att införa en låg moms på alla typer av böcker, skriver i Dagens Industri fem representanter för bokbranschen, bl.a. Svenska Läromedels ordförande Åsa Steholt Vernerson.
Läs mer!
Dags att strama upp läromedlen
Definitionen av läromedel är så vag att det mesta kan räknas dit. Håkan Bergman och Louise Malmström uppvisar en förvånande okunskap om kvalitativa läromedels betydelse, skriver Rickard Vinde, VD Svenska Läromedel.
Riksdagsledamöterna Håkan Bergman och Louise Malmström efterlyser i AiP den 14 november ett utvecklingsprogram för att få appar i välfärden, bland annat i skolan. Den digitala utvecklingen borde, menar de, användas till att utveckla läromedel och undervisning men har hittills gett få avtryck i skolan.
Skolan har två lärresurser, lärare och läromedel. Att lärarna är viktigast visar forskningen, bland annat studier av det internationella konsultbolaget McKinsey. Men det framgår också att läromedel är förutsättningar för lärarnas arbete och elevernas lärande.
Det finns i dag digitala e-läromedel i alla ämnen och för alla årskurser. E-läromedel som appar är ännu ovanligt. Men det är de professionella lärarna som avgör vilka läromedel som ger bäst lärande. När de vill använda appar kommer läromedelsförlagen utföra sitt uppdrag i utbildningsväsendet och tillhandahålla sådana.
Håkan Bergman och Louise Malmström, som båda är ledamöter av utbildningsutskottet, visar således en förvånande okunskap om e-läromedel. Sedan flera år definierar nämligen Skolverket läromedel som sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå målen.
Med en sådan vag definition kan det mesta betecknas som läromedel. Så har också skett och under lång tid har många elever fått hålla tillgodo med utslitna och omoderna läroböcker eller bara kopierade stenciler och diverse gratismaterial. Okunskapen om de kvalitativa läromedlens betydelse är således inte alls förvånande.
Med 2011 års skolreformer görs lärarens kunskapsroll åter central. Vi får en ny lärarutbildning, lärarna får yrkeslegitimation och kursplanerna blir tydligare. Men skolans andra lärresurs har man glömt. När politikerna nu ska utvärdera reformerna är det dags att rätta till många års statlig försummelse.
Styrdokumenten bör föreskriva att eleverna ska få adekvata läroböcker och e-läromedel. Kommunerna bör med bättre statistik till Skolverket få redovisa att de levererar detta. Staten bör med en riktad insats se till att det blir verklighet snabbare än kommunerna själva förmår. Det är det utvecklingsprogram Håkan Bergman och Louise Malmström bör göra till sitt.
McKinsey förklarar att ett skolsystem kan vändas på sex år. Det räcker inte för att tillräckligt stärka lärarkårens möjligheter. Men det räcker för att adekvata läromedel ska göra skillnad och avgörande skillnad. Det skulle bli en viktig del i att ge alla skolelever likvärdiga förutsättningar i kunskapsnationen Sverige.
Rickard Vinde
Debattinlägget publicerades i Aktuellt i politiken den 19 december 2011.
Länk till Aktuellt i politiken
Håkan Bergman och Louise Malmström har forsatt depatten i AiP.