01.6
Nr 3
Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Både Skolverket, Lärarförbundet och Svenska Läromedel är oroade över den bristande tillgången på adekvata läromedel. Högskoleverkets första beslut om kvalitetsutvärdering kommer om några veckor. SPSM har tagit fram broschyrer om att utveckla läromedel för elever med funktions-nedsättningar. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Läs mer!
0
Här hittar du länkar till Bonus Pressskopia och information om vilka regler som gäller för kopiering på din skola, högskola eller arbetsplats.
Läs mer!
0
2012-05-05 Den digitala boken, e-boken, missgynnas i förhållande till den fysiska genom en moms på 25 procent, mot 6 procent för pappersutgåvan. Den skevheten är inte rimlig och riksdag och regering bör snarast se över möjligheterna att införa en låg moms på alla typer av böcker, skriver i Dagens Industri fem representanter för bokbranschen, bl.a. Svenska Läromedels ordförande Åsa Steholt Vernerson.
Läs mer!
Viktigt värna upphovsrätten
Tänk om det funnits upphovsrätt på hans tid.
Carl Michael Bellman är sedan 200 år en av Sveriges mest citerade författare och kompositörer.
Han dog utfattig och utbränd 1795, bara 54 år gammal.
Denne älskade konstnär är ett tydligt exempel på litterära och musikaliska konstnärers urusla villkor före upphovsrätten.
Bellmans visor spreds i avskrift och skillingtryck. En "fildelning" som gjorde stor konst tillgänglig för alla - gratis.
Problemet var att Bellman, i sin livstid näst kungen Sveriges mest kände medborgare, inte tjänade ett öre.
Han hade visserligen en kunglig pension, som tack för lovsånger vid den kungliga statskuppen, men den var blygsam. Hans enda sätt att slå mynt av populariteten var att sjunga för en sup och en smörgås på krogar och tillställningar.
Ekonomisk ruin och liv på svältgränsen präglade Bellmans liv och hans växande familj.
1788 gjorde han konkurs. 1790 utkom hans främsta verk, Fredmans epistlar. Av utgivaren begärde han 100 riksdaler för 82 epistlar med text och musik. Han fick 50. Efter Gustav III:s död hårdnade kulturklimatet och Bellman berövades hovkontakterna.
Sjuk och överansträngd hamnade Bellman 1794 i bysättningshäktet på Slottet för obetalda skulder.
Året efter dog han. Utsliten och totalt utblottad.
"Det bör än en gång framhållas att det inte rör sig om något medvetet bohemeri, inte heller om något misskänt geni som svälter för konsten. Bellman söp säkerligen, åtminstone i samma grad som resten av svenska folket dåförtiden. Arbetet som festsångare involverade supande, delvis som en del av arvodet. Men han dog av arbete. Och av omöjligheten att få en hygglig ersättning för det - i ett samhälle präglat av total frihet att ta del av och dela med sig av andras konstnärliga, litterära och musikaliska prestationer."
Författaren Göran Hägg sammanfattar Carl Michael Bellmans öde i sin nya bok Varför dog Bellman? - om upphovsrättens historia.
Boken utges av Föreningen Svenska Läromedel i syfte att värna den upphovsrätt som Bellman aldrig fick del av.
I en tid när de tekniska möjligheterna till massproduktion och spridning av verk är större än någonsin, upplever läromedelsförfattare och producenter ständiga hot.
Vi ser till exempel den illegala kopieringen vid skolor, högskolor och universitet som ett reellt hot mot svensk utbildningskvalitet, vårt språk och kulturarvet.
Det är lika viktigt att orubbat behålla principen att skydda verk av författare som att skydda industrins patent.
Om vi inte kan anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen riskerar vi att hamna i en situation som på Bellmans tid. På sikt leder det till kaos präglat av kulturell och medial nedrustning.
Att på olika sätt reglera mångfaldigande och spridning är inte detsamma som att begränsa möjligheterna att ta del av information, läromedel, litteratur eller musik. Det är motsatsen som gäller.
Skönlitteratur, läromedel, uppslagsverk, kartor och antologier. Allt går att lagra elektroniskt och att ställa till studenters, forskares och allmänhetens förfogande. Men för att klara det krävs att materialet kan skyddas.
I annat fall klarar varken författare eller utgivare de enorma investeringar som krävs för framtagning, sammanställning, produktion och tillhandahållande. Upphovsrätten är en förutsättning för en framtid med kunskap.
Låt mig ta ett exempel som gäller oss alla.
För att förstå och finna sig till rätta i skolan och världen måste barn och ungdomar kunna läsa, skriva, räkna och få lust att gå vidare.
Lusten kommer från pedagoger och läromedel.
I början av inlärningen är läroboken en spjutspets, längre fram en trygg referens.
Läroboken och andra läromedel, i analog eller digital form, är basen i den undervisning som ska ge elever grundläggande värden och basfärdigheter och centrala i ett batteri av nödvändiga informationsmöjligheter i dagens skola - jag tänker på allt från internet och skolbibliotek till informationsbroschyrer. Till skillnad från dessa medier är läroboken - och andra läromedel - anpassade till kurs- och läroplaner och till elevens mognad.
Men någon måste skriva och producera läroboken. Författarna och producenterna får bara betalt utifrån inköpen.
När användningen av läromedel vid skolor, högskolor eller universitet i stället för inköp baseras på illegal kopiering eller spridning på annat sätt hotas kortsiktigt branschens möjligheter att ta fram undervisningsmaterial av hög kvalitet.
Långsiktigt leder det till hot mot elevers och ungdomars möjligheter till kunskap, språk och kultur.
Det är så det hänger ihop. Det är därför det är så viktigt att värna upphovsrätten och att anpassa den till tidens krav.
Mona Hillman Pinheiro
direktör
Föreningen Svenska Läromedel
Publicerad i Blekinge Läns Tidning den 28 augusti 2007