01.6
Nr 3
Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Både Skolverket, Lärarförbundet och Svenska Läromedel är oroade över den bristande tillgången på adekvata läromedel. Högskoleverkets första beslut om kvalitetsutvärdering kommer om några veckor. SPSM har tagit fram broschyrer om att utveckla läromedel för elever med funktions-nedsättningar. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Läs mer!
0
Här hittar du länkar till Bonus Pressskopia och information om vilka regler som gäller för kopiering på din skola, högskola eller arbetsplats.
Läs mer!
0
2012-05-05 Den digitala boken, e-boken, missgynnas i förhållande till den fysiska genom en moms på 25 procent, mot 6 procent för pappersutgåvan. Den skevheten är inte rimlig och riksdag och regering bör snarast se över möjligheterna att införa en låg moms på alla typer av böcker, skriver i Dagens Industri fem representanter för bokbranschen, bl.a. Svenska Läromedels ordförande Åsa Steholt Vernerson.
Läs mer!
Ska dokusåporna bli vår tids värdegrund?
Skolans position har rubbats. Nu måste vuxna ta sitt ansvar och ge en motbild till de lögner och halvsanningar som sprids i den mediala världen, skriver Mona Hillman Pinheiro på Föreningen Svenska Läromedel.
För drygt hundra år sedan publicerade Ellen Key sin bok ”Barnets århundrade”. Därmed gav hon i god tid 1900-talet en oerhört viktig uppgift, samtidigt som hon ställde krav på vårt samhälles utveckling. I backspegeln ser vi att hennes förutsägelse var riktig: Det förra århundradet blev i mångt och mycket barns och ungdomars genom materiella, sociala, kulturella och politiska förbättringar.
Till det mest betydelsefulla hörde samhällets strävan att vid sidan om föräldrarnas fostran ge alla barn i Sverige en stark grund att stå på inför vuxenlivet. Denna uppgift tilldelades en gemensam skola och en väl utbyggd utbildningssektor.
De utbildningsvänliga strömningarna gjorde utbildning, oavsett orsak och kvantitet, till århundradets mest legitima konsumtion. Och medborgarnas lust att lära var stor. De svarade genom ständig förkovran och utbildning över klassgränserna. På så sätt tjänade den enskilde och vi alla samtidigt på den starka skolan. Vår demokrati stärktes och vårt välstånd växte.
En gemensam skola för alla har hittills varit det moderna samhälles främsta norm- och kulturbärare. Skolans förmåga att driva på den kulturella utvecklingen, våra gemensamma grundvärderingar och den sociala miljön har gett utbildningssystemet ett bredare värde än den enskildes lärande och samhällets ekonomi. Utvecklingen lärde oss att ett demokratiskt samhälle byggt på människors frihet och ansvar behöver en stark skola.
Det är utifrån dessa perspektiv jag skriver denna artikel. Jag menar att skolan har förlorat en del av sin centrala roll för dagens barn, ungdomar, vårt samhälle och framtiden. Om det är så, så hotas inte bara skolan utan också våra viktigaste värden.
Dagens skola pressas hårt av marknadskrafter, särintressen och den moderna medievärlden – utan den tidigare starka uppbackningen i ryggen från politik och samhälle. Effekten har blivit att skolans position har rubbats. Är det därför rimligt att tänka sig att skolans lärare och läroböcker ska klara att förmedla läroplanens värden i konkurrens med de nya kulturerna och subkulturerna?
Klarar skolan av att uppväga de lögner och halvsanningar som sprids av partybranschens fylleoch porrkultur? Klarar dagens lärare av att möta intrycken från tonåringarnas datorspelskultur, MTV:s värld av halvklädda kroppar, dokusåpornas förvrängda mänskliga relationer och kvällstidningarnas sensationsmakeri?
Vi hör ständigt att barn och ungdomar kan så mycket i dag. Inte minst kan de föra sig och uppföra sig i tv och andra offentliga sammanhang. Det finns en risk att vuxna med den inställningen abdikerar och inte vågar förmedla sin livserfarenhet och speciella vuxenkunskap. Inte minst gäller detta inför nätet, där unga regerar och anses kunna allt. Men hur blir vårt framtida samhälle om de vuxna inte vågar föra vidare sina speciella kunskaper och erfarenheter till de unga?
Alla vuxna behöver ställa sig nya frågor: Är det moralen i dokusåpor och subkulturer som är vår tids värdegrund? Ska våra barns och ungdomars konstruerade verkligheter definieras som själva livet eller som det framtida livet? Hur kommer de konstruerade verkligheterna att påverka ungdomarnas inställning till droger, våld, sexualisering, moral, politiska uppfattningar och demokrati nu och särskilt om några år när de är vuxna?
En av skolans främsta skyldigheter är att inte nåla fast barn och ungdomar i sina invanda miljöer. Ända sedan folkskolans start har uppdraget varit att göra skillnad.
De värderingar eleverna får hemma kan skolan inte påverka. Men i skolan ska inte bakgrund och erfarenhet spela roll, där finns eleverna på lika villkor. Alla ska på lika villkor få lära sig läsa, skriva och räkna. Alla ska få kunskaper om antikens Grekland, vikingarna, medeltiden, andra världskriget med mera. Så fungerar skolan när den är som bäst. Det är då skolan kan göra skillnad, bryta förutsägbara mönster, vidga vyer och ge biljetter till rikare liv.
Skolans mål och värdegrund är viktigare än någonsin. Bara genom bra undervisning, välutbildade lärare och läromedel av hög kvalitet kan skolan klara att stå emot, och förhoppningsvis motverka, de förfalskade verklighetsbilder som sköljer över dagens barn och tonåringar.
Skolan måste också ges utrymme att verka i ett samhälle i samklang med de djupt rotade värderingar om alla människors lika värde, som skolan har att förmedla.
Att kunna ge en levande och stark motbild till de förfalskade verklighetsbilderna är en uppgift för alla i och utanför skolan. Det är en uppgift för alla vuxna. Annars riskerar vi att snart leva i påhittade verkligheter.
MONA HILLMAN PINHEIRO
Vd, Föreningen Svenska Läromedel
Publicerad i i Lärarnas tidning nr 17/2006 [2006-10-13]