01.6
Nr 3
Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Både Skolverket, Lärarförbundet och Svenska Läromedel är oroade över den bristande tillgången på adekvata läromedel. Högskoleverkets första beslut om kvalitetsutvärdering kommer om några veckor. SPSM har tagit fram broschyrer om att utveckla läromedel för elever med funktions-nedsättningar. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Läs mer!
0
Här hittar du länkar till Bonus Pressskopia och information om vilka regler som gäller för kopiering på din skola, högskola eller arbetsplats.
Läs mer!
0
2012-05-05 Den digitala boken, e-boken, missgynnas i förhållande till den fysiska genom en moms på 25 procent, mot 6 procent för pappersutgåvan. Den skevheten är inte rimlig och riksdag och regering bör snarast se över möjligheterna att införa en låg moms på alla typer av böcker, skriver i Dagens Industri fem representanter för bokbranschen, bl.a. Svenska Läromedels ordförande Åsa Steholt Vernerson.
Läs mer!
Läsförmågan grund för demokratin
Aldrig tidigare har så många människor i världen kunnat läsa. Samtidigt finns det fortfarande enskilda och grupper av individer på vår jord som av kulturella, sociala eller politiska skäl inte kan eller tillåts läsa.
Att förhindras läsa är inte problemet i vårt land.
I generationer har vi stöttat och utvecklat tanken att alla ska och måste kunna läsa.
I vårt, sett till befolkningen, lilla land, mitt i en öppen global tillvaro, ställs nya krav: Alla som bor och lever i Sverige ska behärska svenska, samtidigt som alla måste kunna läsa engelska.
Vårt moderna samhälle grundas på läsning och kommunikation. Det är så vi bygger vår enskilda och sociala existens, håller kontakt med vår privata och kulturella historia och utövar inflytande.
Jag har tänkt mycket på det under valrörelsen. När vi lägger valsedeln i valurnan är det en handling som bygger på att vi läser, allt från politiska annonspelare till pamfletter och promemorior, och att vi sedan kommunicerar det lästa med oss själva och andra. Det är så vi blir sociala varelser i en gemenskap, utövar rättigheter och vågar ställa krav. Den som läser och kan kommunicera har makt.
Harold Bloom, universitetsprofessor och en av USAs mest inflytelserika litteraturkritiker, har stillsamt påpekat: »Ska den enskilda människan kunna bevara förmågan att bilda sig egna åsikter och omdömen är det inte utan betydelse att hon fortsätter att läsa på egen hand.«
Det låter klokt, men frågan är om inte fortsättningen på citatet är mer betydelsefullt: »Hur hon (människan) läser, väl eller illa, och vad hon läser, det kan inte bara bero på henne själv, men skälet till att hon läser måste vara att det intresserar henne, att det ligger i hennes eget intresse.«
Harold Bloom pekar på ett problem i Sverige och delar av västvärlden; många ungas bristande läsintresse och läsvanor. Detta, liksom läs- och skrivproblemen, är dokumenterat i Sverige.
För mig framstår bristande läsförmåga och läsintresse lika mycket som ett hot mot vårt demokratiska samhälle som mot de unga själva. Däremot är det långtifrån bara de ungas fel.
I en allt trängre global medievärld är det vi vuxna som har ansvar att upprätthålla intresset för läsning och ordens magi.
Det är uppenbart att viljan, förmågan och inställningen till läsning hör ihop med tillgången till böcker.
Denna faktor har inte tagits upp när vi i valrörelsen diskuterat skola och undervisning. Det kan bli ett farligt förbiseende, politiker kan inte utan konsekvenser spara på bibliotek, böcker och läsupplevelser. Lika viktigt som en ekonomisk satsning är en attitydförändring till förmån för ordet, läsning och boken. Här har de politiker vi nu ska välja liksom skolan ett stort uppdrag.
När alla kan läsa och inhämta kunskaper på lika villkor fungerar skolan som bäst.
Det är då skolan kan göra skillnad, bryta förutsägbara mönster, vidga vyer och ge biljetter till rikare liv.
Mona Hillman Pinheiro
Föreningen Svenska Läromedel
Publicerad i Skolvärlden den 13 september 2006