Nyhetsbrev nr 4

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till Nyhetsbrev nr 4! Enligt en norsk rapport är läromedel en garanti för lärare att undervisningen följer läroplanen. John Hattie har presenterat en modell för lärande. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2016

Läromedel och lärresurser i den norska skolan

I studien Med ark & app undersöker Universitetet i Oslo hur lärare väljer tryckta och digitala läromedel och lärresurser och hur dessa används i undervisningen.

Studien utfördes på uppdrag av det norska Skolverket och avser samhällskunskap, engelska, naturkunskap och matematik i olika årskurser. Tre enkäter och tolv studier utfördes av 20 forskare. Slutrapporten presenterades i april 2016.

I studien görs en distinktion mellan läromedel och lärresurser. Läromedel är tryckta eller digitala material som är utvecklade för att motsvara ett visst innehåll i läroplanen och som har en inbyggd didaktik. Till läromedel räknas främst läromedelsföretagens läromedel men också lärares eget material som Power Point-presentationer. Lärresurser är material som inte primärt är utvecklade för undervisning men som lärare väljer att använda i vissa undervisningssituationer. Som lärresurser räknas bl.a. tidningsartiklar, nätbaserade uppslagsverk, filmer och ljudmaterial.

Tre av fyra lärare i grundskolan uppger att de i huvudsak använder tryckta läromedel och kompletterar med digitala. Av lärarna i grundskolan uppger vidare 22 procent att de använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. Lärare kompletterar läromedel med lärresurser.

Över 80 procent av lärarna menar att grundläromedlen motsvarar kunskapsmålen i styrdokumenten. Enligt utredningen ser lärarna en bra lärobok som en försäkring för att undervisningen i tillräcklig utsträckning motsvarar målen. Det finns i läromedlen också en inbyggd progression över flera år. Enligt undersökningen anser en majoritet av lärarna att lärarhandledningar är viktiga för att planera undervisningen.

På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lärresurser än i grundskolan.

I rapportens sammanfattning konstateras att det i skolan finns en blandkultur med både tryckta och digitala läromedel och lärresurser och det finns inte några tydliga tecknen på att det skulle ändra sig.

I rapporten diskuteras också hur läromedel och lärresurser används i de olika ämnena. Studien Med ark & app ingår i en slutrapport med ytterligare delar som inte refereras här.

Länk till slutrapporten

Läroböcker får stärkt roll när England förändrar undervisningen i matematik

I ett tal den 12 juli presenterar den engelske skolministern Nick Gibb en satsning på undervisning i matematik. Han menar att elever måste behärska grunderna innan de kan börja med problemlösning. Nick Gibb menar att Shanghai och Singapore är föredömen och England ska i satsningen lära av dessa.

Nick Gibb förklarar att bland det viktigaste är tydliga kursplaner och högkvalitativa läroböcker. Läroböckerna från nämnda länder utmärks av en mycket omsorgsfull utveckling. Men de hindrar inte lärares kreativitet utan är tvärtom en grund för denna. Nick Gibb hoppas att satsningen kommer att leda till att alla i England kan säga ”Jag kan matte” i stället för att ”Matte är svårt”.

Länk till talet

John Hatties modell för lärande

I artikeln ”Learning strategies: a synthesis and conceptual model” i Nature Partner Journals utvecklar John Hattie och Gregory Donoghue den 10 augusti en modell för lärande.

Studien bygger på 228 metaanalyser och identifierar fler än 400 lärstrategier, varav några är bäst. Författarnas slutsats är att olika strategier är bäst för olika stadier i elevers lärutveckling. För att lära behöver eleverna skill, will och thrill och lärandet sker på nivåerna surface, deep och transfer.

Skill handlar om vad eleven redan kan. Will och thrill handlar om elevens inställning och motivation. De tre faktorerna förstärker varandra. Författarna påpekar att elever oftast måste ha kunskap på surface-nivå innan de kan nå deep learning och transfer. Med sistnämnda begrepp avses att kunskap från ett område kan tillämpas inom ett annat.

Enligt modellen lär elever bäst när lärandet är kopplat till ett visst innehåll. Att lära sig fristående 21th century skills är, enligt författarna, missvisande. Bland det viktigaste är skill, d.v.s. redan förvärvad kunskap och förmåga, vilket blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. Arbetsminne är också viktigt. Det är viktigt att eleverna förstår målen med undervisningen.

För att få surface-kunskap kan man använda olika studietekniker. För deep learning är det viktigt med samarbete med andra. För att få transfer-kunskap är det viktigt att kunna se mönster, likheter och skillnader inom olika områden.

Vi reflekterar att detta är en akademisk artikel med mycket statistik och tabeller. Men kanske kan modellen, precis som John Hatties välkända böcker, så småningom få stor praktisk betydelse för skolan.

Länk till artikeln

Lästips: Why Knowledge Matters

I Why Knowledge Matters menar E.D. Hirsch att skolans undervisning länge men felaktigt byggt på antagandet att förmågor, såsom läsförmåga, kan läras ut utan koppling till kunskap inom ett visst område. Men starkt fokus på förmågor gör att kunskapsinnehållet behandlas fragmentariskt och t.o.m. blir irrelevant.

Att skilja förmågor från kunskapsinnehållet går tillbaka till John Dewey. Författaren menar också att undervisningen allt för mycket har präglats av individualisering, vilket har berott på en stark tro på Jean Piagets stadietänkande och varje barns naturliga utveckling. Författaren menar att gemensamma kursplaner och gemensam kunskap som grund är viktigt för likvärdighet och kunskapsutveckling. Kognitiv forskning har senare också visat att förmågor utvecklas bäst när de kopplas till kunskap inom ett visst ämnesområde.

Ett allt för ensidigt fokus på förmågor ledde till att kunskapsnivåerna i U.S.A. sjönk kraftigt under perioden 1960-1980 och sedan dess inte har förbättrats. Enligt E.D. Hirsch svarade U.S.A. på detta med flera prov och test i ett försök att styra undervisningen. Det var emellertid dömt att misslyckas eftersom det var idéerna som styrde undervisningen som det var fel på.

Provkulturen hade ändå gynnsamma effekter i de lägsta årskurserna när mekanisk avkodning av texter ska tränas men gav negativa resultat i högre årskurser. I slutändan blev det ändå de elever som hade bäst ämneskunskap som klarade testen bäst, inte de som hade övat mest på förmågor, något som mest missgynnande barn och ungdomar med störst behov.

Frankrike genomförde ett fullskaligt, naturligt experiment när landet 1989 införde de amerikanska undervisningsmetoderna och förmågor som kritiskt tänkande och att lära att lära betonades. Resultatet blev sjunkande likvärdighet och kunskapsresultat för alla elevgrupper. E.D. Hirsh nämner även 1990-talets svenska läroplaner som ett annat avskräckande exempel.

Enligt författaren, som hänvisar till forskning, finns inte problemlösning och kritiskt tänkande som självständiga förmågor. Ju mer man redan kan desto lättare är det att lära nytt. Att slå upp på internet är således främst en möjlighet för dem som redan har stor kunskap och ett rikt språk. Toppländerna Finland, Japan och Kanada är också bäst inte bara på kunskapsresultat utan också på likvärdighet med tydliga kursplaner och progression från år till år.

Vi reflekterar att detta är en bok som utgår från amerikanska förhållanden och de senaste årens diskussion om de nationella kursplanerna common core med åtföljande provkultur. Kanske ska införandet av ett tydligare centralt innehåll i ämnes- och kursplanerna ses som en bekräftelse på att det fanns en medvetenhet om problematiken även i Sverige redan 2011 och boken kan tjäna som underlag för en fortsatt diskussion. Författaren E.D. Hirsch för en grundlig diskussion om likvärdighet och gör en förnyad analys av den välkända Coleman-rapporten från 1966.

E.D. Hirsch har en bakgrund som universitetslärare i engelska och professor i pedagogik. Han har skrivit flera böcker och grundat Core Knowledge Foundation.

Hirsch Jr, E.D. (2016) Why Knowledge Matters, Harvard Education Press, Cambridge Mass., 226 sid.

Skolforum

Snart öppnar portarna till årets Skolforum. Under måndag-tisdag 31 oktober-1 november kan lärare få all kompetensutveckling med ett omfattande utbudet av seminarier, aktiviteter och möjligheter att lära om nya läromedel.

Lyssna på professor Jonas Linderoth som menar att det är dags att återupprätta lärarrollen. Besök Forum digitala läromedel och undersök vilket digitalt läromedel som är bäst i varje klassrum. Diskutera de centrala begreppen i olika ämnen och hur man förklarar dem för eleverna.

På Skolforum kan en hel skola enkelt få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling. Det också finns ett särskilt Skolledarprogram för skolledare. Båda dagarna avslutas kl. 16 med ett mingel.

Skolforum ordnas av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel i samarbete med Stockholmsmässan. I Svenska Läromedels monter kan du diskutera läromedel och testa Läromedelsportalen. Välkommen!

Lätt att söka i programmet
Missa inte Mingel på Skolforum
Länk till Skolledarprogrammet