Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander 2017 – Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal

Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland gör i denna artikel i Review of Educational Research en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

Författarna går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp – påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Singer, Lauren M. och Patricia A. Alexander (2017) ”Reading on paper and Digitally: What the Past Decades of empirical Research Reveal” i Review of Educational Research

The Academic Book of the Future 2017

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av the Arts and Humanities Research Council och British Library under 2014-16.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för humanistiska monografier på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Länk till Michael Jubbs rapport
Länk till Marilyn Deegans rapport

Dagrun Skjelbred m.fl. 2017 – Norsk laerebokhistoria

Författarna undersöker norska läroböcker under tiden 1739-2013. Läroböckers utformning styrs av läroplaner och under senare tid också av den allmänna samhällsutvecklingen och boken är därför indelad i fyra läroplansepoker. Medan tidiga års undervisning avsåg kristendomskunskap och läsning avsåg senare års, utöver grundläggande färdigheter, också medborgar- och omvärldskunskap. Under 1900-talet ledde idéer om learning by doing och individualisering till att läromedelsförlagen utvecklade läromedelssystem med många komponenter med vilka elever skulle kunna lära på egen hand med läraren som ene handledare. På 1970-talet regerade vissa mot det med läromedelsnegativism. De sista åren har läromedel blivit allt mer digitala.

I boken beskrivs hur språk, tilltal, ämnesbehandling, bildanvändning och inkludering har förändrats. Många läroböcker beskrivs utförligt.

Skjelbred, Dagrun, Norunn Askeland, Eva Maagerö och Bente Aamotsbakken (2017) Norsk Laerebokhistorie, Universitetsforlaget, 527 sid.

Andreas Ryve m.fl. 2016 – Skola på vetenskaplig grund

Boken handlar om skolans kärnverksamhet och undervisningens byggstenar. Kapitel 5 har titeln ”Läromedel – en viktig resurs”.

Författarnas ”utgångspunkt är att läromedel och lärarhandledningar, rätt utformade, är en mycket viktig resurs för både undervisning och kompetensutveckling”. Författarna menar att läromedel bör vara grunden för lärarnas undervisning och inte enbart för elevernas eget arbete. Lärarhandledningar kan vara betydelsefulla. Författarna menar också att det länge har funnit en läromedelsfientlig diskurs i Sverige.

Ryve, Adreas, Kirsti Hemmi och Per Korhall, Skola på vetenskaplig grund, Natur & Kultur, 230 sid.

Universitet i Oslo 2016 – Med ARK & APP Bruk av laeremidler og ressurser for laering på tvers av arbeidsformer

I studien Med ARK & APP undersöker Universitetet i Oslo hur lärare väljer tryckta och digitala läromedel och lärresurser och hur dessa används i undervisningen.

Studien utfördes på uppdrag av det norska Skolverket och avser samhällskunskap, engelska, naturkunskap och matematik i olika årskurser. Tre enkäter och tolv studier utfördes av 20 forskare. Slutrapporten presenterades i april 2016.

I studien görs en distinktion mellan läromedel och lärresurser. Läromedel är tryckta eller digitala material som är utvecklade för att motsvara ett visst innehåll i läroplanen och som har en inbyggd didaktik. Till läromedel räknas främst läromedelsföretagens läromedel men också lärares eget material som Power Point-presentationer. Lärresurser är material som inte primärt är utvecklade för undervisning men som lärare väljer att använda i vissa undervisningssituationer.

Som lärresurser räknas bl.a. tidningsartiklar, nätbaserade uppslagsverk, filmer och ljudmaterial.

Tre av fyra lärare i grundskolan uppger att de i huvudsak använder tryckta läromedel och kompletterar med digitala. Av lärarna i grundskolan uppger vidare 22 procent att de använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. Lärare kompletterar läromedel med lärresurser.

Över 80 procent av lärarna menar att grundläromedlen motsvarar kunskapsmålen i styrdokumenten. Enligt utredningen ser lärarna en bra lärobok som en försäkring för att undervisningen i tillräcklig utsträckning motsvarar målen. Det finns i läromedlen också en inbyggd progression över flera år. Enligt undersökningen anser en majoritet av lärarna att lärarhandledningar är viktiga för att planera undervisningen.

På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lärresurser än i grundskolan.

I rapportens sammanfattning konstateras att det i skolan finns en blandkultur med både tryckta och digitala läromedel och lärresurser och det finns inte några tydliga tecknen på att det skulle ändra sig.

I rapporten diskuteras också hur läromedel och lärresurser används i de olika ämnena. Studien Med ark & app ingår i en slutrapport med ytterligare delar som inte refereras här.

Länk till slutrapporten

Cambridge Assessment 2016 – Principles for designing high-quality textbooks and resource materials

I rapporten The Cambridge Approach – Principles for designing high-quality textbooks and resource materials presenteras forskning om läromedel från länder med höga kunskapsresultat.

Cambridge Assessment Group är en icke-vinstdrivande del av University of Cambridge och tillhandahåller bl.a. examinationsmaterial till 170 länder. Forskningen i rapporten består av en bred analys av läromedel och undervisningsmaterial från bl.a. Finland, Hong-Kong och Singapore. Forskningen avser tryckta läroböcker men Cambridge Assessment håller på att utveckla metoder för att bedöma även digitala läromedel.

Det konstateras att läromedel har en stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen. De ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas och ökar likvärdigheten.

Forskningen har lett fram till elva principer för hur läromedel bör utvecklas och utformas, bl.a. Aims and purpose, Broader educational models drivning the materials, Approach to assessment, Physical characteristics of materials and production values, Training and support och Scheduling and production.

Läromedlen ska ha tydliga kopplingar till läroplaner och examensmål men bör också gå bortom dessa mål eftersom det leder till högre resultat. Som Broader Educational Models nämns Deep Learning, Ability – differentiation och Production. Designen av läromedel ska vara enkel och undvika att eleverna belastas med onödig information. Läromedelsföretag måste få tillräckligt med tid att utveckla nya läromedel vid läroplansreformer.

Rapporten innehåller en omfattande genomgång av principer för hur läromedel bör utvecklas, utformas och bedömas.

Länk till rapporten

UNESCO 2016 – Every Child Should Have a Textbook

I detta policy paper beskriver FN-organet UNESCO forskning om betydelsen av läromedel. Dokumentet utgår från forskning i bl.a. Brasilien, Indien, Malaysia, Kongo och Zambia och andra länder i södra Afrika.

Enligt UNESCO är det belopp ett land använder på lärresurser ett bra mått på landets vilja att ge alla elever en utbildning med kvalitet. Det finns enligt UNESCO många olika lärresurser men dokumentet behandlar läroböcker. Läroböcker är särskilt viktigt i länder med låga inkomster, stora klasser, många obehöriga lärare och otillräckligt med undervisningstid. Näst efter en engagerad och förberedd lärare är kvalitativa läroböcker i tillräcklig mängd det mest effektiva sättet att förbättra undervisning och lärande.

Inte bara lärare och elever behöver läroböcker utan också myndigheter som verktyg för att översätta övergripande mål till verksamhet i klassrummet. Det finns förstås läroböcker av skiftande kvalitet men för miljoner elever är grundproblemet att de inte har några läroböcker alls. Tillgången till läroböcker i de första årskurserna bör vara högsta prioritet. Ända är bristen omfattande, också i högre årskurser. Under senare år har bevisen för läroböckernas kritiska roll, enligt UNESCO som bl.a. hänvisar till studier av Världsbanken, blivit allt fler.

Ett problem i flera länder är att läroböcker är dyra och även distributionen kan vara det. På senare år har marknaden med privata läromedelsföretag börjat användas, vilket förbättrat situationen. UNESCO hänvisar till en affärsmodell som med goda resultat har använts för att finansiera läkemedel för malaria och tuberkolos i södra Afrika.

Länk till rapporten

Megan Hopkins och James P. Spillane 2015 – Instructional Guidance Infrastructure

Forskarna Megan Hopkins vid University of Illinois i Chicago och James P. Spillane vid Northwestern University beskriver i denna artikel i Journal of Educational Change sin forskning om en infrastruktur för lärande. Forskarna konstaterar att intresset för instructional guidance infrastructure (IGI), d.v.s. hur skolans styrdokument ska implementeras av huvudmännen, har ökat och att de vill studera hur IGI påverkar lärare.

Forskarna använder en modell med fem parametrar: 1. instructional frameworks, vilket avser bl.a. styrdokument 2. instructional materials, vilket avser läromedel och lärresurser 3. student assessment, vilket avser formativ och summativ bedömning samt examination 4. instructional oversight, vilket avser utvärdering av lärare och leder till mer kollegialt arbetssätt och 5. teacher professional learning, vilket avser strukturer som främjar professionsutveckling.

Forskarna påpekar att IGI, om alla parametrar beaktas, kan leda till bättre undervisning och lärande. Det är emellertid inte självklart att IGI leder till förbättring utan det krävs också att organisationens beteende och tänkande ändras, bl.a. genom kollegialt lärande. Forskarna studerade två huvudmäns skolor, den ena gruppen med mer lärarcentrerad och den andra med mer elevcentrerad undervisning. De två grupperna valde också två olika läromedel med mer lärarcentrerad respektive elevcentrerad didaktik. I den första gruppen arbetade lärare mer individuellt och i den andra mer kollegialt.

Forskarna konstaterar att det finns en ömsesidig påverkan mellan IGI samt regler, normer och kultur i skolan. Samma IGI kan därför få olika resultat på olika skolor. Medan tidigare forskning fokuserat på sambandet mellan endast en IGI-parameter och undervisningen, beaktar denna forskning alla komponenter, helheten.

Hopkins, Megan och James P. Spillande (2015) ”Conceptualizing relations between instructional guidance infrastructure (IGI) and teachers’ beliefs about mathematics instruction: Regulative, normative, and cultural-cognitive considerations” i Journal of Educational Change Vol. 16. 30 oktober 2015

Länk till artikeln i Springer webshop

Christoffer Dahl 2015 – Läromedel i litteratur behövs men ger inte tillräckligt analytiskt djup

I sin doktorsavhandling Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan undersöker Christoffer Dahl hur fem läromedel som används i Svenska på många gymnasieskolors studieförberedande program motiverar läsandet och studiet av litteratur.

Bland läromedlens texter finns klassiska författare som August Strindberg, Harry Martinsson och Selma Lagerlöf och nutida som Per Olov Enqvist och Kerstin Ekman. William Shakespeare, Henrik Ibsen och Joyce Carol Oates är med. I alla läromedel utom ett finns minst en kvinnlig författare bland de fem som ges mest utrymme och i ett dominerar kvinnliga författare. Christoffer Dahl menar att männens dominans är på väg att luckras upp.

De fem läromedlen är i huvudsak kronologiska eller tematiska. Christoffer Dahl analyserar grundligt läromedlens omslag, bilder, läsartilltal och val av genrer. Läsartilltalet kan vara auktoritativt och förklara för läsaren hur August Strindberg ska förstås eller mer personligt för att skapa identifikation. Flerstämmigheten, d.v.s. förekomsten av olika och utmanande texter, är undermålig men bättre i de tematiska läromedlen.

I vissa läromedel är motiveringen för läsande och studier att läsaren, d.v.s. eleven, ska förstå hur människor tänkt och känt förr och utvecklats och därmed att eleven ska förstå sin samtid. I andra är motiveringen att läsaren ska utvecklas personligen och få kraft att pröva nya livsval.

I  avhandlingen konstateras att dessa huvudtyper av motiveringar speglar hur litteraturundervisningen under det senaste seklet har förändrats från ett klassikt bildningsideal till att från 1960-talet allt mer betona elevernas erfarenheter och sociala verklighet. Undervisningen i dag handlar mindre om en gemensam medvetenhet och mer om individens identitetsarbete. Att läsandet och läsförmågan minskat har också bidragit till att det har blivit viktigt att i skolan skapa en positiv attityd till läsning i sig.

Christoffer Dahl är kritisk till att läromedlen saknar litteraturteori och därmed inte kan tjäna till att ge elever verktyg att förstå och analysera. Bristen är mer påtaglig i de tematiska läromedlen. I undervisningen i dagens skola förekommer också mindre analys av litteratur och det har utvecklats en naiv läsart som betonar upplevelse och identifikation.

Christoffer Dahl menar att kritisk tänkande är viktigt och att litteraturen enligt skolans styrdokument har en central roll för att utveckla denna förmåga men att läromedlen och undervisningen således inte ger eleverna verktyg för det. Christoffer Dahl avslutar avhandlingen med att fråga ”För om inte läromedlen och skolan bidrar med denna kompetens: vem ska då göra det?”.

Dahl, Christoffer (2015) Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan, Göteborgs universitet, doktorsavhandling

Länk till avhandlingen

Lena Hoelgard 2015 – Lärarhandledningen som resurs

I en licentiatavhandling med denna rubrik undersöker Lena Hoelgaard lärarhandledningar för undervisning i matematik i grundskolans årskurs 1-3.

Lena Hoelgaard hänvisar till forskning enligt vilken ”läromedlet, läraren, interaktionen mellan lärare och läromedel samt hur läraren skapar en lärandemiljö för eleverna i klassrummet” är viktigast för undervisningen. Det saknas emellertid forskning om lärarhandledningar. Lena Hoelgaard undersöker 24 lärarhandledningar och finner bl.a. följande.

Alla lärarhandledningar i studien har tydliga mål för elevers lärande och möjlighet för eleverna att utvärdera sitt eget lärande. Lärarhandledningarna motiverar aktiviteter i olika utsträckning. Två lyfter fram formativa arbetssätt och formativ bedömning. Alla lärarhandledningar utgör på olika sätt ”en potentiell resurs […] för lärare att planera och genomföra matematikundervisning utifrån Lgr11”. Lärarhandledningar kan vidare bidra till att lärare utvecklar sin ämnesdidaktiska förmåga och matematiska kunskap.

För att lärare ska kunna använda lärarhandledningarna och reflektera över sin undervisning är det emellertid angeläget att handledningarna redovisar författarnas antaganden om ämnet och didaktik. Det är också viktigt att lärarhandledningarna är flexibla. En studerad lärarhandledning har många aktiviteter men motiverar inte vilken funktion de fyller.

Lena Hoelgaard konstaterar att ”[l]ärare som väljer att arbeta utan läromedel har ansetts som extra skickliga” och att det kan ha bidragit till att lärare kanske inte har tagit tillvara på lärarhandledningar som resurs. Hon menar också att en större medvetenhet skulle bidra till kravställning och att läromedelsförfattare och förlag utvecklade lärarhandledningarna. Författaren lämnar flera förslag till fortsatt forskning.

Hoelgard, Lena (2015) Lärarhandledningen som resurs, Mälardalens högskola, licentiatavhandling

Länk till avhandlingen

Anna Maria Hippkiss 2014 – Läromedlen står för ämnesspråket

I sin doktorsavhandling undersöker Anna Maria Hipkiss hur lärare och elever pratar kring ämnena. Forskningen har gjorts på undervisning i kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i högstadieklasser.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att ett vardagsspråk används, trots att kunskaper i ämnesspråk är viktigt för elevernas resultat. Elever möter ämnesspråk endast i läroböckerna och på tavlan.

Det förvånade Anna Maria Hipkiss att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna med eleverna. Hon hoppas att avhandlingen kommer att bidra till en diskussion om hur viktigt det är att inkorporera lärobokstexten i undervisningen.

Hipkiss, Anna Maria (2014) Klassrummets semiotiska resurser – En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi, Umeå Universitet, doktorsavhandling

Länk till avhandlingen

Tim Oates 2014 – Läromedel behövs för att genomföra läroplanen

I rapporten Why textbooks count analyserar engelsmannen Tim Oates, en av världens främsta experter på läroplaner, betydelsen av läromedel.

För rapporten har lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker från England, Finland, Hong Kong, Singapore, Massachusetts i U.S.A. och Alberta i Kanada granskats. Huvudfokus var Matematik men läroböcker även i Geografi, Fysik och Historia ingick.

Tim Oates menar att man i England i mindre utsträckning än tidigare använder högkvalitativa läroböcker samtidigt som andra länder utvecklat läroböcker med mycket hög kvalitet. Man har i England också glömt att läroböcker stöder både lärare och elever – och sparar tid.

Bakgrunden är enligt rapporten att mycket preciserade examinationskrav i England har fått läromedelsförlag att utveckla mycket instrumentella läromedel som enbart förbereder elever för examen men inte ger djupare förståelse. Det har gjort att engelska läroböcker är sämre än de i andra länder, trots att landets läroböcker i Matematik på 1960- och 1970-talen räknandes till de bästa i världen.

Tim Oates menar att läroböcker i allmänhet utvecklas för att stöda högeffektivt lärande. Läroböcker är inte styrande, inte ens i Singapore med tydlig statlig reglering. Lärare i Singapore ser tvärtom läroböcker som mycket värdefulla för att föra undervisningen framåt och det finns gott om professionellt utrymme för att använda dem på olika sätt.

Studien visar att vad lärare främst lyfter fram är värdet av att läroböcker överensstämmer med läroplanen, att de innehåller underlag för formativ bedömning och att lärare sparar tid jämfört med att göra eget material. Rapporten visar att lärare i Finland och Singapore använder läroböcker som grund i undervisningen betydligt mer än i England.

Tim Oates förespråkar inte statlig kontroll av läromedelsanvändningen men synes mena att det behövs dialog och ett nationellt helhetstänkande om vilka innehållsbärare som används. Varje land måste utforma sitt eget system. I rapporten görs en särskild genomgång av det finska systemet.

Tim Oates konstaterar att om användandet av innehållsbärare inte är föreskrivet eller universiellt, riskerar den nationella läroplanen att inte förverkligas i undervisningen, den genomförda läroplanen. Han menar att den genomförda läroplanen styrs av kvaliteten på innehållsbärarna. Tim Oates menar också att det i England finns ett anti-läroboks-tänkande på både lärarutbildningar och i skolforskningsvärlden.

Både i Shanghai och Singapore handlar undervisningen i Matematik om djupförståelse av begrepp och samband, vilket gör att eleverna utvecklar en hög problemlösningsförmåga. Läroböckerna följer pedagogiken nära.

Tim Oates påpekar att digitalisering i skolan ger möjligheter men att man måste vara försiktig så att de tryckta läroböckernas kvaliteter inte försummans när digitala läromedel utvecklas.

Tim Oates menar att läroböcker och lärverktyg måste ses som en integrerad del i genomförandet av läroplanen. Kontrollmekanismerna ser olika i ut i olika länder men huvuddelen av de högpresterande länderna ser läroböcker som en ”kontrollfaktor” för undervisningens genomförande och kvalitet. Högkvalitativa läroböcker stöder högkvalitativ pedagogik både vad gäller kunskapsresultat, likvärdighet och lärglädje.

Oates, Tim (2014) Why textbooks Count, University of Cambridge

Länk till rapporten

OECD 2014 – Rapport om undervisning i Matematik

OECD:s Centre for Educational Research and Innovation CERI studerar i rapporten Critical Maths for Innovative Societies – The Role of Metacognitive Pedagogies undervisning i Matematik.

Rapporten utgår ifrån att undervisning i Matematik är en hörnsten i framgången för avancerade ekonomier inom vetenskap och teknik och kan främja alla elevers kreativitet, kritiska tänkande och kommunikationsförmåga. Undervisningen i Matematik bör handla om problem som är komplexa, obekanta och icke rutinartade. Sådana finns ofta att hämta i situationer utanför skolan. Matematiska problem ska alltså inte kunna lösas enbart genom tillämpning av inlärda procedurer.

Undervisningen bör engagera eleverna känslomässigt eftersom det stärker lärandet. Lärare och elever måste prata om matematik och att elever arbetar i grupp är viktigt. Elever ska lära sig metakognition, att tänka om tänkande. Elever måste ändå få undervisning om processer och tillfälle att grundligt träna dem.

Rapporten går igenom fem metoder för metakognitiv undervisning och förklarar att metakognitiv pedagogik har positiva effekter både på kunskapsresultat och socioemotionell utveckling. IT har en outnyttjad potential att användas i sådan undervisning. Lärare använder ofta omedvetet metaknognitiv undervisning men det bör ske tydligare och metoder därför bör ingå i lärarutbildningen. Öppna problem utan givna lösningsmetoder förekommer allt för sällan både i undervisning och läroböcker.

Enligt rapporten innehåller de flesta läroböcker bara rutinproblem som endast kräver tillämpning av procedurer och de bygger inte på metakognition. Rapporten framhåller Singapores modell för undervisning: Förmågor, Begrepp, Processer, Attityder och Metakognition. Denna femhörniga modell har också påverkat utvecklingen av de nyaste läroböckerna som innehåller rutinuppgifter, icke rutinuppgifter, verklighetsförankrade problem och dessutom, i slutet av varje kapitel, uppgifter för undersökning och projekt.

Rapporten konstaterar att det inte handlar om antingen eller, inte traditionell undervisning vs. att elever ska upptäcka och uppfinna matematik, utan både och. Med evidensbaserad undervisning ska beslut inte fattas med intuition och lärare ska inte behöva ”återuppfinna hjulet” utan känna till vad som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan förändring åstadkommas.

Mevarech, Zemira and Bracha Kramarski (2014) Critical Maths for Innovative Societies: The Role of Metacognitive Pedagogies, OECD Publishing, 194 sid.

Länk till rapporten

Monica Reichenberg 2014 – Lärare behöver läromedelskunskap

Monica Reichenberg är professor i allmän didaktik vid Göteborgs Universitet och inriktad på läsning. I denna studie studerar hon hur lärare väljer läromedel. Studien grundas på en enkät till 319 lärare som i genomsnitt har arbetat i sjutton år i olika skolformer och är mellan 26 och 63 år gamla.

Viktigast för val av läromedel anser lärare vara Innehåll, Tidigare erfarenhet respektive Rekommendationer av kollegor. Texters lättlästhet hade medelstor betydelse för lärare om än större för speciallärare. Lärare med lång yrkeserfarenhet väljer läromedel mer av slentrian. Utställningar, reklam och även pris hare liten betydelse för val av läromedel.

Monica Reichenberg konstaterar att frågan om val av läromedel är intressant eftersom denna, sedan den statliga läromedelsgranskningen upphörde 1992, överlåtits till lärare. Hon menar att studiens resultat understryker behovet av att i lärarutbildningen fokusera på val av läromedel. Monica Reichenberg hänvisar till en norsk undersökning från 2002 enligt vilken endast 3 procent av norska skolor hade kriterier för detta.

Reichenberg, Monica (2014) ”Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning Materials” i IARTEM (International Association of Research on Textbooks and Educational Media) eJournal Vol 6 No. 2.

Länk till studien

TALIS 2014 – Svenska lärare kontrollerar elevers arbets- och läxböcker minst av alla

I TALIS 2013, som presenterades 2014, deltog 34 länder eller regioner. Studien grundas på enkäter till lärare och rektorer om bl.a. professionsutveckling, lärares undervisningspraktik och deras syn på undervisning  och lärares självtillit till sin förmåga och deras arbetstillfredsställelse.

”Sverige skiljer sig mest från övriga länder med avseende på hur ofta lärare kontrollerar elevernas arbetsböcker eller läxböcker. Denna metod var bland de tre vanligaste i alla länder förutom i Sverige, Norge och Danmark. Svenska lärare gör denna aktivitet minst av alla TALIS-lärare och enbart hälften av dem (51 procent) uppger att de kontrollerar elevernas arbetsböcker eller läxböcker ofta eller nästan på varje lektion, medan genomsnittet för alla deltagarländer ligger på 72 procent” (sid. 67).

Skolverket Rapport 408 2014 Talis 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9

Länk till TALIS

SOU 2013:30 20 – Läromedel är en förutsättning för att genomföra skolreformer

Regeringen tillsatte 2012 en utredning för att bedöma när 2011 års skolreformer kan väntas få avsedd effekt. Utredningens första delbetänkande var Det tar tid. Frågan om när besvaras i detta första delbetänkande med att det tar tid. Utredningen diskuterar däremot vilka förutsättningar som överhuvud krävs för att genomföra skolreformer framgångsrikt.

Utredningen bedömer att åtgärder som påverkar det som sker i undervisningen, d.v.s. i mötet mellan elev och lärare, har störst förutsättningar att leda till förbättrade studieresultat (s. 13). Utredningen konstaterar att läroplanen och kunskapskraven utgör kärnan i det samlade åtgärdspaketet. ”I praktiken påverkas verksamheten i skolan dessutom i hög grad av andra faktorer, till exempel skolans organisation, lärarbemanning, läromedel och utrustning” (s. 64 f.).

Utredningen hänvisar till en forskningsöversikt enligt vilken ”en väl genomförd implementeringsinsats, där lärare, skolledare och huvudmän involveras, [är] nödvändig för att reformer ska få genomslag. En sådan förutsätter bland annat […] att nya läromedel utvecklas” (s. 199). Sju andra faktorer som förutsätts anges också.

Det tar tid anger att det av ”forskning från 1980- och 1990-talet framgår att lärare har en tendens att i hög grad stödja sig på läromedel (läroböcker och lärar- handledningar) […] Även om läromedelsanvändningen och läromedlens roll troligen har förändrats en del sedan dess pekar även senare studier på att lärobokens sätt att återspegla mål och innehåll i läroplanen har betydelse för hur läroplanen realiseras i skolan. Forskning visar också att läroboken dominerar som läromedel. På vilket sätt läroboken och andra läromedel är anpassade till den nya läroplanen är således centralt” (s. 204 f.).

Utredningen hänvisar till norsk forskning från 2005 enligt vilken man inte kan förvänta sig stora förändringar i skolpraktiken p.g.a. läroplansreformer. Däremot kan reformer sätta igång processer, exempelvis ”kompetensutveckling och utgivning av nya läromededel. Sådana förändringar kan vara väl så viktiga som själva reformen” (s. 288).

SOU 2013:30 Det tar tid

Länk till betänkandet 

Linköpings Universitet 2012 – Sponsrade läromedel i samhällskunskap är inte objektiva

Fil. dr. universitetslektor Anna Jonsson Harrie vid Linköpings Universitet publicerade 2012 rappporten ”Sponsrade läromedel i samhällskunskap”. Rapporten ger en allmän beskrivning av sponsrade läromedel och en forskningsgenomgång. Författaren konstarerar att intresset hos externa aktörer att tillhandahålla undervisningsmaterial är särskilt stort i ämnet Samhällskunskap.

Författarens egen studie avser material om arbetsmarknaden från Arena Skolinformation och Svenskt Näringsliv som antas företräda arbetstagar- respektive arbetsgivarintressen. Författararen konstaterar att materialen ger ”berättelser [som] skiljer sig högst väsentligt åt” och menar att det är uppenbart att sponsrade läromedel inte är opartiska.

Harrie, Anna Johnsson (2012) ”Sponsrade läromedel i Samhällskunskap” i Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning, Linköpings Universitet

Länk till rapporten

John Hattie 2012 – Läromedel är en självklar del av synligt lärande

Den australiensiske skolforskaren John Hattie har blivit världberömd för sin sammanställning av forskning om skolan. Hattie har med statistisk metod jämfört 930 olika studier om vad som påverkar lärandet i skolan och gett faktorer värden. John Hattie menar att nästan alla åtgärder i skolan har någon effekt men att de som har en större än 0,4 är bra.

Byte av skola har effekt -0,34, användning av begreppskartor 0,60 och elevens
självskattning 1,44. Men det finns ingen bästa metod. John Hatties budskap är att professionella lärare ständigt bör utvärdera sin undervisning med olika elever och välja den metod som ger störst effekt. Dåliga metoder bör undvikas.

John Hattie använder begreppet curriculum som avser hela lärandesituationen med läroplan, läromedel, undervisning och bedömning. Curriculum översätts ofta felaktigt till svenska med endast läroplan eller kursplan trots att man på engelska för detta använder begreppet national curriculum. Ett exempel på detta är att ”[students who start behind] can most effeciently attain the curriculum and learning of objectives of the lesson” (p. 42) i Synligt lärande för lärare översätts till att ”kan hämta in kursplanen och lärandemålen för lektionerna” (s. 60). Den svenska översättningen anger också att nivån på utmaning ”kan vara involverad när man väljer läroplan för undervisningen” (s. 85). I Sverige kan lärare inte välja läroplan, däremot läromedel och undervisningsmetod.

Hattie, John (2012) Synlig lärande för lärare, Natur& Kultur

Skillanden mellan curriculum och national curriculum diskuteras i rapporten Could do better: Using international comparisons to refine the National Curriculum in England.

Länk till rapporten

SOU 2012:65 – Läsning av lärböcker och läsförmåga hos barn och ungdomar 9-17 har minskat kraftigt

Litteraturutredningen slutbetänkande är Läsandets kultur SOU 2012:65. Utredningen skulle enligt sina direktiv analysera bl.a. litteraturens ställning i skolan. Utredningen konstaterar, med hänvisning till Läsarnas marknad, marknadens läsare SOU 2012:10, att läsningen av facklitteratur inbegripet läroböcker, minskat kraftigt hos barn och ungdomar i åldern 9-17 år. Detsamma gäller läsförmågan.

SOU 2012:65 Läsandets kultur

Länk till betänkandet

Ofqual 2012 – Läromedel ska överensstämma med läroplan, undervisning och bedömning

Den engelska myndigheten för skolexamen Ofqual publicerade 2012 rapporten Textbooks: Risks and Opportunities. I rapporten konstateras att 97 procent av lärarna använder läroböcker men att de ser dessa som en av flera resurser i en portfölj av lärresurser. I Engelska är det fler lärare än i Matematik som inte använder läroböcker. Intervjuade lärare uppger att läroböcker underlättar arbetsbördan och att läroböcker är anpassade till exempelvis en sextonårings nivå, till skillnad från andra lärresurser som kan vara för svårtillgängliga.

Rapporten anger att läroplan, läroböcker, undervisning och utvärdering för bästa  kunskapsresultat bör överensstämma och förstärka varandra. Rapporten hänvisar här till internationell kursplaneforskning och till TIMSS. Forskningen beskrivs i en forskningsbilaga till rapporten.

Rapportens tillkom p.g.a. av oro att mycket preciserade engelska examenskrav i skolan gjort även läroböcker alltför examensinriktade och att examinatorer även författade läroböcker. Vad gäller dessa frågor har rapporten inte relevans för Sverige men de allmänna slutsatserna om läroböcker torde ha det.

Ofqual (2012) Textbooks: Risks and Opportunities

Länk till rapporten

Finska utbildningsstyrelsen 2012 och 2011 – Finska lärare använder läromedel på många lektioner

Den finska Utbildningsstyrelsen granskar regelbundet undervisningen. Läromedel är en parameter.

En rapport från 2012 behandlar Naturvetenskaper. Av lärare i Geografi använder 75 procent läroböcker på alla eller nästan alla lektioner. För lärare i Kemi är siffran 76 procent. Annat undervisningsmaterial används också.

En rapport från 2011 avser Historia och Samhällslära. Av lärarna i undersökningen uppgav 92 procent att de har nytta av läroböcker i Historia eller Samhällslära ofta eller nästan alltid och 81 procent uppgav att läroboken är en viktig informationskälla. Lärarna använder också internet mycket samt dagstidningar och tidskrifter. Självproducerat material används av 59 procent av respondenterna.

Rapporterna har sammanfattningar på svenska som inte behandlar läromedel. Texten ovan är en icke-professionell översättning. Den noggranna läsaren bör ta del av rapporterna i sin helhet.

Länk till rapporten om Naturvetenskaper
Länk till rapporten om Historia och Samhällslära

Södertörns Högskola 2011 – Variation kan bli ett självändamål och kunskaperna i Matematik tappas bort

Forskare vid Södertörn högskola utvärderade i en rapport statens satsning på Matematik. Studien avsåg en del av, inte hela satsningen.

Lektionerna som forskarna studerade var varierade och eleverna engagerade och intresserade. Men forskarna såg nästan aldrig en lärobok användas och det förekom sällan färdighetsträning. Variationen blev, enligt forskarna, på många lektioner ett självändamål, överordnat syftet att lära sig matematik. Ofta genomfördes dessutom alla elever samma laboration oavsett individuella förmågor och utan hänsyn till hur långt olika elever kommit i sitt lärande.

Följden blev att ”innehållet och elevers förståelse av innehållet ofta tappa[de]s bort. […] Vad man borde ha reflekterat över är orsakerna till att läroboken blivit allt mer styrande och att detta i själva verket är symptom på helt andra, betydligt större problem. Det som är en styrka hos en bra lärobok är att den innehåller en (förhoppningsvis) väl sekvenserad färdighetsträning.”

”[…] När eleverna har tillägnat sig ett nytt innehåll ges de därmed möjligheter att öva upp och tillämpa sin förmåga. Under de lektioner vi tagit del av förkom ingen färdighetsträning. […] Flera lärare [uttryckte] oro över att laborationerna och hanteringen av material var så tidsödande att man inte hann med sin planering. I ett par fall sa lärarna att man hade svårt att hinna med färdighetsträningen.”

Rapporten konstaterar att tyngdpunkten i lektionerna ofta låg ”på kursplanens syfte att utveckla elevernas förmågor. Målet var att eleverna skulle reflektera, kommunicera och se samband. Dessa förmågor och möjligheterna att bedöma dem är helt beroende av det centrala innehållet. Eleverna kan inte värdera strategier de inte har, eller analysera begrepp och samband som de inte känner till. De kan inte heller använda metoder de inte behärskar, resonera om dem eller uttrycka dem.”

Skolverket Rapport nr 366 (2011) Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

Länk till rapporten 

OECD 2009 – Läromedel gör skolor framgångsrika

I rapporten PISA 2009 Results: What Makes a School Successful? förklarar OECD att ett ”school system that lacks teachers, infrastructure and textbooks will almost certainly perform at lower levels” (p. 51). De flesta skolsystem uppfyller, enligt OECD, emellertid minimikraven för resurser och det är därför svårt att fastställa orsakssamband. Vidare anger rapporten att ”[w]hile an adequate physical infrastructure and up-to-date textbooks do not guarantee good learning outcomes, the absence of such resources is likely to have an adverse effect on learning” (p. 83).

OECD (2009) PISA 2009 Results: What Makes a School Successful?

Länk till rapporten

OECD 2009 – Läromedel ska väljas med omsorg

OECD:s TALIS-studier undersöker vad som ger effektivt lärande. Rapporten Creating Effective Teaching and Learning Environments – First  Results from TALIS avser högstadiet. Sverige deltog inte. Rektorer har lämnat information om tretton beslutsområden, varav ett är ”choosing appropriate textbooks” (p. 36). Under rubriken ”Index of exchange and co-ordination for teaching” anges som första punkt ”Discuss and decide on the selection of instructional media (e.g. textbooks, exercisebooks)” (p. 270). Under rubriken ”Index of shortage of materials” och under rubriken ”The school’s capacity to provide instruction is hindered by:” anges som första punkt ”Shortage or inadequacy of instructional materials (e.g. textbooks)” (p. 274).

OECD (2009) Creating Effective Teaching and Learning Environments – First  Results from TALIS

Länk till rapporten

Gabriel J. Stylianides 2007 – Läromedel kan stödja lärares undervisning om matematiska bevis

I denna artikel undersöker författaren hur läroböcker och lärarhandledningar kan stödja lärares undervisning om matematiska bevis. Författaren analuserade för studien 4 578 uppgifter. Författaren menar att det finns möjligheter med läroböcker som låter eleverna utveckla bevis och lärarhandledningar som ger lärare underlag för att stöda eleverna i att göra det. Författaren framhåller att enbart läromedel självfallet inte räcker.

Författaren delar in lärarhandledningar i sådana som enbart ger svar och sådana som också ger vägledning. Det sistnämnda kan ges med beskrivningar av hur lärare kan förklara för elever varför ett bevis är viktigt och vilka svårigheter elever typiskt sett har samt med mer djupgående förklaringar för läraren själv.

Författaren konstaterar att det, som en förutsättning för framtida studier, är viktigt med ett korrekt matematiskt språk. Det måste också finnas ett sammanhang i läromedlen. Det gäller också att göra rätt avvägning så att lärarhandledningar blir användbara utan att bli för långa.

Stylianides, Gabriel J. (2007) ”Investigating the Guidance Offered to Teachers in Curriculum Materials: The Case of Proof in Mathematics” i International Journal of Science and Mathemathics Education, 2007 6

Länk till artikeln i Springer webshop

Elisabeth A. Davis och Joseph S. Krajcik 2005 – Läromedel kan främja lärares lärande

Författarna till denna artikel tar sin utgångspunkt i artikeln nedan från 1996 av Ball och Cohen och menar att läromedel avsedda för elevers lärande kan utvecklas till att främja även lärares lärande. Det handlar om att utveckla lärarhandledningar till någonting mer. De benämner sådana material educative curriculum materials eller lärande läromedel.

Författarna konstaterar att läromedel först måste uppfylla grundkraven att vara korrekta, fullständiga, ge sammanhang och vara didaktiskt effektiva. Som fem riktlinjer anger de att lärarande läromedel kan 1. hjälpa lärare att lära sig förutse hur elever reagerar i olika undervisningssituationer 2. hjälpa lärare att utveckla ämneskunskaper 3. planera olika moment i undervisningen under läsåret 4. att bli varse läromedlets ämnesmässiga och didaktiska grundantaganden (vilket läraren behöver för att kunna reflektera över hur hen använder läromedlet) och 5. utveckla förmågan att använda kompletterande lärresurser och utveckla egna.

Författarna anger sedan nio principer för läromedelsutveckling som är avsedda främst för naturvetenskapliga läromedel. De inser att det finns flera utmaningar i att olika lärare undervisar och förhåller sig till läromedel olika. Exempel på principer är att lärande läromedel ger tydliga exempel på experiment och förklarar vilka läraren bör göra och vilka eleverna kan göra, att de stöder lärare i att få elever att göra egna undersökningar och experiment samt att de stöder lärare att möta elevers missförstånd genom att ge förklaringar på högre nivåer.

Författarna ser riktlinjerna och principerna som en modell som kan tjäna som grund för en läromedelsutveckling som kan användas för att pröva om lärande läromedel kan främja den lärarutveckling som är nödvändig för att skolreformer ska få genomslag.

Elisabeth A. Davis och Joseph S. Krajcik (2005) ”Designing Educative Curriculum Materials to Promote Teacher Learning” i Educational Researcher Vol. 34 No. 3 pp. 3-14

Länk till Educational Researchers webshop

Deborah Loewenberg Ball och David K. Cohen 1996 –  Lärarhandledningar och läromedel utnyttjas inte 

I artikeln ”Reform by the Book: What Is – or Might Be- the Role of Curriculum Materials in Teacher Learning and Instructional Reform?” diskuterar författarna hur lärarhandledningar och läromedel bör utformas för att lärare ska få bästa stöd. Artikeln utgår från förhållanden i U.S.A. Den första underrubriken är ”Curriculum Materials as Agents of Instructional Improvement”.

Författarna konstaterar att läromedel får genomslag i skolsystemet och de används av huvudmän för att skapa likvärdighet. Men det finns, enligt författarna, kritiker som menar att läromedel leder till avprofessionalisering och begränsningar av undervisningen. ”[E]ducators often disparage textbooks, and many reform-oriented teachers repudiate them, announcing disdainfylly that they do not use texts. This idealization of professional autonomy leads to the view that good teachers do not follow textbooks, but instead make their own curriculum. […] This hostility to texts, and the idealized image of the individual professional, have inhibited careful consideration  of the constructive role that curriculum might play.”

En förklaring till den denna syn på läromedel i U.S.A. kan, enligt författarna vara att läromedelsutvecklare inte tillräckligt tagit hänsyn till ”den genomförda läroplanen”, d.v.s. hur den läroplanen gestaltas i lärares undervisning och inte vad som står läromedlet. Läromedelsutvecklare bör i högre grad utgå från lärares förförståelse och förutsättningar. Lärarhandledningar kan här få betydelse, bl.a. genom att ge lärare stöd att reflektera över olika didaktiska metoder. Läromedlen skulle också kunna bli en källa till kompetensutvecklig för lärare även om det skulle ställa stora krav på läromedelsutvecklarna. Om ”den avsedda läroplanen” ska bidra till ”den genomförda läroplanen” måste läromedel utgår från lärares och elevers förutsättningar och dessutom vara engagerande och intellektuellt stimulerande.

Loewenberg Ball, Deborah och David K. Cohen (1996) ”Reform by the Book: What Is – or Might Be – the Role of Curriculum Materials in Teacher Learning and Instructional Reform?” i Educational Researcher Vol. 25 No. 9 pp. 6-8 och 14

Länk till Educational Researchers webshop

Ofsted 1996 – Läroböcker låter lärare undervisa

Den engelska skolmyndigheten Office for standards in education Ofsted publicerade 1996 rapporten Worlds apart?, i vilken internationella undersökningar om skolresultat i Naturvetenskap och Matematik jämfördes. Rapportens syfte var att hitta skillnader mellan England och högpresterande asiatiska och europeiska länder som kunde förklara lägre skolresultat i England.

I rapportens slutsatser anges bl.a. följande. I de asiatiska länderna använder alla elever samma läroböcker, vilket tillåter lärare att undervisa och rätta läxor, i stället för att göra egna arbetsblad, vilket är så utmärkande för engelsk undervisning. I Schweiz används läroböcker som täcker läroplanen. Med läroböckerna följer utförliga lärarhandledningar (s. 55 ff.)

Rapporten konstaterar att lärares komplexa uppdrag försvåras av att vanliga läroböcker inte används. (s. 58) 

Office for standards in education Ofsted (1996) Worlds apart?, rapport

Ebbe Lindell 1990 – Läromedel ger goda effekter

I rapporten Läromedel i grundskolan – attityder och effekter anger professor Ebbe Lindell att rapportens slutsats är att ”de studerade läromedlen ger goda eller mycket goda effekter”. 

Ebbe Lindell (1990) Skolöverstyrelsens rapport F90:4 Läromedel i grundskolan – attityder och effekter i rapportserien Vad säger Forskningen?