Vad är upphovsrätt?
Det är den rätt som en konstnär, författare eller annan upphovsman har till sitt verk. Upphovsmannen är den som bestämmer om, när och hur hans verk används och offentliggörs. Rätten är en så kallad ensamrätt vilket betyder att det är enbart upphovsmannen som bestämmer över verket. Upphovsmannen kan dock överlåta eller upplåta delar av denna rätt till annan fysisk eller juridisk person. Upphovsrätten regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt i Upphovsrättsförordningen (1993:1212).
Att äga ett exemplar av ett verk är en sak – att inneha upphovsrätten till det är en annan. Man kan alltså ha en bok eller ett brev, skrivet av en annan person, i sin ägo men det innebär inte att man har rätt att kopiera och ge ut det. Ett annat exempel är museer som ofta fått äganderätten till vissa föremål men därmed inte sagt att de även innehar upphovsrätten.
Upphovsrätten tillkommer från början den eller de fysiska personer som skapat ett verk. En juridisk person – d.v.s. ett företag – kan alltså inte vara den ursprungliga upphovsmannen till verket men däremot kan upphovsmannen överlåta sin rätt till företaget, t.ex. genom ett beställningsavtal eller anställningsavtal.
Ja, om det är ett verk där flera personer bidragit med olika delar men där delarna inte i sig är att anse som självständiga verk så talar man om gemensam upphovsrätt. Huvudregeln är då att dessa upphovsmän måste vara överens om förfoganden som sker med verket. Oavsett detta får varje upphovsman utan de andras samtycke beivra intrång.
Upphovsrätten skyddar litterära och konstnärliga verk. Med litterära verk avses t.ex. skönlitteratur, facklitteratur, manualer, vetenskapliga rapporter och kartor. Även datorprogram och databaser anses om litterära verk. Med konstnärliga verk avses t.ex. illustrationer, teaterpjäser, filmer, musik, brukskonst och fotografier.
Det är viktigt att komma ihåg att det som skyddas av upphovsrätten är formen och uttrycket – inte den bakomliggande idén eller grundläggande fakta. Upphovsrätten är med andra ord inte ett idéskydd utan ett formskydd.
Det upphovsrättsliga skyddet uppstår direkt vid verkets skapande – någon registrering eller annan formell hantering krävs inte enligt svensk rätt (jfr patent och varumärken). Enligt Bernkonventionen (BK) från 1886 får inte de länder som undertecknat konventionen ställa krav på registrering. För att se vilka länder som omfattas av BK, se den internationella upphovsrättsförordningen (1994:123).
Om någon t.ex. lägger ut dina texter på internet utan ditt samtycke så begår den personen ett upphovsrättsintrång, d.v.s. han/hon kränker den ensamrätt som du enligt upphovsrättslagen har. Intrångsgöraren ska betala skäligt vederlag, även om han/hon inte visste om att texten var skyddad eller på något annat sätt var i god tro. Skadestånd blir endast aktuellt om intrånget skett med uppsåt eller oaktsamhet.