Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 13 december, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! En rapport från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av lärarna saknar läromedel. En rapport från Education Week visar att forskningen om individualiserat lärande är otillräcklig. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde December 2017

Så används resurserna i kommunala skolor och friskolo

I denna rapport, som Lärarnas Riksförbund publicerade i oktober, undersöks hur skolorna använder olika resurser. Enkäten har besvarats av 955 lärare.

Lärarna fick ta ställning till påståendet ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”. Av lärarna i Kommunal grundskola svarade 34 procent ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. Siffrorna var för Kommunal gymnasieskola 18 procent samt Friskola grundskola och Friskola gymnasieskola 20 respektive 25 procent.

Vi konstaterar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor och en fjärdedel eller en femtedel i övriga skolor saknar de läromedel som de behöver för sin undervisning.

Länk till rapporten

Norge kaster bort millioner på noe elever og lærere ikke vil ha

Norska NRK rapporterar den 15 november att norska skolor använder miljoner kronor till digitala läromedel från NDLA som varken elever eller lärare vill ha.

NDLA (Nasjonal digital laeringsarena) är ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner som ansvarar för gymnasieskolan. Oslo deltar inte. Vid starten 2007 var målet att NDLA skulle utveckla digitala läromedel som täckte läroplanens mål för alla ämnen och som skolorna skulle få använda gratis. Tio år och 600 miljoner norska kronor senare har det inte skett.

På Bergens största gymnasieskola vill eleverna ha ”tradisjonell tavleundervisning” och sitta i bänkarna med sina läroböcker. Även lärarna vill ha det så. De flesta lärare är inte tilltalade av NDLA och använder materialet litet och gör de det är det som komplement. NDLA – som nu har blivit en plattform med innehåll och samarbetsmöjligheter – menar att en tredjedel av gymnasieeleverna använder NDLA varje dag. NDLA påpekar också att man också har innehåll från privata företag.

NDLA finansieras genom att fylkeskommunerna tar av läromedelsbudgeten och ger till NDLA, i en kommun 30 procent, vilket gör att skolor inte har råd att skaffa nya läroböcker. Både lärar- och elevorganisationer har gjort ett upprop mot NDLA.

Många menar också att NDLA med offentlig läromedelsproduktion begränsar utvecklingen och att läromedelsförlag och ed-tech bolag inte får möjlighet att utveckla nya digitala läromedel. Man vill ha en neutral plattform för alla digitala läromedel som staten har utvecklat i Danmark.

Vi reflekterar att den specialiserade läromedelsbranschen med sitt kunnande är bäst skickad att utveckla digitala läromedel som motsvarar läroplanens mål. Vi ser också att NDLA begränsar lärares möjligheter att välja läromedel.

Länk till reportaget

Är individualiserat lärande verkligen bra?

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg investerar miljardbelopp för att elever ska få individualiserad undervisning och skolor i hela U.S.A. satsar på det. Men forskare, lärare och föräldrar ifrågasätter satsningarna. Det finns en oro att lärare ska ersättas av dataprogram. Ett problem är att det är oklart vad individualiserat lärande egentligen betyder.

Education Week undersöker saken och refererar debatten i en rapport den 7 november.

Ett motargument är att det inte finns forskning som visar att individualiserat lärande leder till högre kunskapsresultat. Forskare håller med om att det ännu inte finns särskilt mycket forskning. Men det finns en del som visar på måttlig förbättring.

Många skolor skaffar också material för individualiserat lärande utan att infoga det ordentligt i skolans arbetsmetoder eller att ändra arbetssätt. Forskare menar att metoderna för individualiserat lärande är under utveckling och råder skolor att inte gå för fort fram och att utvärdera under vägen.

Ett annat motargument är att individualiserat lärande är dåligt för lärare och elever. Det betyder i praktiken att elever arbetar ensamma framför en skärm med ett dataprogram och det är behaviourism på skärm med fragmentariserad kunskap. Interaktionen mellan lärare och elev upphör och läraren reduceras till en stödfunktion. Andra ser en risk att individualiserat lärande minskar likvärdigheten eftersom det tillåter att elever förblir på en låg nivå i stället för att dras upp till klassens högre nivå.

Skolor som använder mycket individualiserat lärande menar att det handlar om rätt kombination. Forskningen bör undersöka vad som är bäst kombination av höga krav, kvalitativt innehåll, användning av dataprogram och teknik, egenstyrt och lärarlett lärande.

Ett tredje motargument är, enligt Education Week, att det finns en risk att data om elever hamnar hos stora teknikbolag. Kritiker frågar sig om dessa företag, med data från individualiserat lärande och kameror i skolan, utan insyn ska få fatta beslut som påverkar både undervisning och elevers handlande på lång sikt. Teknikbolagen menar att det finns integritetsfrågor som ska lösas och att det är bra med reglering.

Vi reflekterar att diskussionen om individualiserat lärande handlar om grundläggande frågor om hur lärande går till, skolans uppdrag, lärares roll och betydelsen av social interaktion mellan elever och lärare. Ny teknik ska självfallet användas för att främja skolans uppdrag. Samtidigt är digitaliseringen så genomgripande att den påverkar själva uppdraget.

Länk till rapporten

Teaching with Technology – Educators’ perspectives and recommendations for successful blended instructional strategies

The Foundation for Blended and Online Learning och Evergreen Educational Group publicerade i september denna rapport. Stiftelsens uppdrag är att undersöka hur digitaliseringen kan bidra till att öka kvaliteten och möjligheterna till individualiserat lärande för alla elever. Evergreen är ett konsultbolag som arbetar med skolans digitalisering.

Skolan präglas, enligt rapporten, fortfarande av passiv helklassundervisning, misstänksamhet mot standardiserade prov och en ovillighet att diskutera effektivitet. Men välbalanserad teknikanvändning kan ge verkningsfulla, datadrivna individualiserade lärvägar och dynamik i förhållandet mellan lärare och elev.

Rapporten undersöker hur ett förändrat klassrum kan fungera och bygger på enkäter, intervjuer och studiebesök med lärare i olika årskurser i hela U.S.A. Lärarna är sådana som ligger långt framme i sin teknikanvändning. Blended learning kan användas för att förbättra processer i undervisningen såsom grupparbete med plattformar men också för att låta lärare, som är viktigast, arbeta på nya sätt.

Vanligast är att lärare använder teknik för att låta elever skapa eget material, samarbeta, använda gratis undervisningsmaterial på nätet och digitalt undervisningsmaterial som skolan har köpt.

Färre lärare använder blended learning till mer komplexa uppgifter som individualiserat lärande och att med verktyg följa elevers arbete och resultat.

Lärare som får stöd av skolan i digitaliseringen anser sig få bäst resultat. Lärare uppger att blended learning ökar elevernas engagemang samt ökar möjligheterna till samarbete och individualisering. Det finns problem med att själva tekniken och infrastrukturen inte fungerar. Flera elever är inte heller så digitala som man skulle kunna tro och har svårt att ta ansvar i början. Vissa elever skaffar tillgång till olämpligt material under lektionstid. Lärare upplever ibland att de inte får med sig sina kollegor och skolan i utvecklingen.

Blended learning innebär nya arbetssätt och kräver investeringar i tid och kompetensutveckling som måste vara bara inte allmän utan också ämnesinriktad. Lärare måste arbeta tillsammans med utvecklingen och varje lärare måste kunna anpassa blended learing för sin egen undervisning.

Vi reflekterar att denna rapport ger många exempel på vägar framåt för skolans digitalisering. Den saknar emellertid en djupare pedagogisk och didaktisk analys. Vi behöver som sagt mer kunskap.

Länk till rapporten

Lästips Kunskapssynen och pedagogiken

I denna bok från hösten 2017 menar en professor emerita i spanska, en professor i nationalekonomi, en professor i medicin och en doktorand i idéhistoria att skolans problem är att synen på kunskap är postmodernistisk och relativistisk. Med en sådan kunskapssyn finns inga sanningar, bara partsinlagor, och kunskap ses ofta som ett instrument för förtyck.

Skolan har, enligt författarna, under mer än 50 år utsatts för många experiment som började med införandet av grundskolan. Någon diskussion om den förändrade kunskapssynen har emellertid inte förekommit. Vi har nu sjunkande kunskapsresultat och minskad lärarauktoritet. Det handlar om författarna om det grundläggande synsättet, paradigmet.

Men skolan går att förändra, vilket erfarenheter från Polen och Tyskland visar. Även den svenska skolan tycks ha passerat botten men resultaten är fortfarande medelmåttiga. En stor del av lärarna är inte behöriga i sina ämnen, andelen svaga elever har ökat och antalet elever med toppresultat är litet.

Enligt författarna är postmodernism en reaktion mot upplysningens idéer och den vetenskapliga metoden. Ett postmodernistiskt kunskapsbegrepp i läroplanerna har lett till att kunskapsförmedling och faktakunskaper nedvärderats i skolan till förmån för personlighetsfostran och omvårdnad. Processen betonas framför resultatet. Denna svaga styrning har också gjort att det fria skolvalet har fungerat illa.

Lärare kan med denna kunskapssyn inte överföra färdig kunskap till eleverna utan de måste skapa in egen kunskap. Eleverna ska därför ifrågasätta det som lärs ut. Skolan har därmed övergett tanken att det finns en allmänt accepterad kunskap som grund för samhällets utveckling.

Hjärnforskningen visar att elever behöver struktur och ordning för att lära sig nya saker. Att upptäcka kunskap själv är inte effektivt och gör det svårast för de som redan kan minst. Den mesta kunskap vi behöver i det moderna samhället kan vi, enligt hjärnforskningen, inte ta till oss automatiskt utan det kräver ledning och träning. Kreativitet och problemlösningsförmåga kräver ämneskunskaper.

Enligt författarna behöver skolan ett paradigmskifte. Författarna menar att skolans huvuduppgift är att ge oss sådana kunskaper som vi inte får automatiskt (vi lär oss tala automatiskt men inte att skriva och inte kemi). De förordar betyg för att mäta specifika kunskaper. Det skulle också öka läraryrkets professionalitet och attraktivitet.

Författarna påpekar också att läromedel med en konstruktivistisk kunskapssyn uppfattas som styrande och utan möjlighet att ge kunskap.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok, inte minst det idéhistoriska perspektivet. Det saknas ändå en koppling till flera av de förutsättningar som präglar den svenska skolan i dag. Kanske har svensk skola, efter att reformerna 2011 genomfördes, mycket riktigt passerat botten. Att alla lärare kunde ge sina elever en gemensam kunskapsgrund skulle, som författarna menar, främja en ännu mer positiv utveckling.

Enkvist, Inger m.fl. (2017), Red. Magnus Henrekson, Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 256 sid.

Nyhetsbrev nr 3

Publicerad: 12 september, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Prins Carl Philip inviger Skolforum. En rapport diskuterar framtiden för högskoleböcker i humaniora. Vi rapporterar självfallet fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2017

Läroplans- och läromedelshistoria

 

I den tidigare i år utgivna Norsk laerebokhistorie beskriver fyra experter på pedagogiska texter den norska lärobokens historia 1739-2013.

Redan 1739 fick Norge obligatorisk undervisning för alla barn. År 1860, när 90 procent av befolkningen bodde på landet, infördes en folkskola.

Folkskolan som skulle förbereda alla för samhällslivet stärktes 1889. Det satsades på läroböcker i de olika ämnena. Under 1900-talet började den amerikanske filosofen John Deweys idéer om learning by doing slå igenom, vilket ledde till att elever skull göra.

Deweys idéer fick starkt genomslag i 1939 års läroplan och eleverna skulle arbeta allsidigt och självständigt med ämnet. Det ställdes också krav på individualisering, att elever skulle kunna arbete med olika uppgifter på olika nivåer. Grupparbeten och ämnesövergripande lärande blev viktigt.

Kraven på elevaktivitet och individualisering gjorde att läromedelsförlagen utvecklade läroböcker med många olika komponenter som eleverna skulle kunna arbeta självständigt med. Läroboksläraren fick en viktig roll och läraren blev en handledare. Läroplanen föreskrev tydligt de olika ämnenas kunskapsinnehåll, vilket också påverkade läroböckernas utformning.

Till 1974 års läroplan utvecklade läromedelsförlagen, för att möta de två kraven, läromedelssystem med grundbok, arbetsbok, lärarhandledning, ljud- och filmkomponenter och prov. Vissa reagerade mot detta och menade att eleverna skulle arbeta med många olika, autentiska lärresurser som romaner och dagstidningar och en ny läroplan decentraliserade 1987 besluten om ämnesinnehållet.

I läroplanen 2006 betonas de kompetenser som eleverna ska uppnå. Läromedelsförlagens uppgift att tolka läroplanen blev då större.

Under åren har läroböckerna gått från att vara moraliskt fostrande till att spegla samhällets mångfald med krig, miljöproblem och missbruksproblem. Böckerna har också blivit mer heterogena men samhällsförändringar syns ofta inte i läroböckerna förrän de har fått allmänt genomslag. Bilder och illustrationer har blivit vanliga. Texterna sätter nu eleverna i centrum och vänder sig direkt till dem.

Författarna konstaterar att läroböcker visar vilka kunskaper och värderingar som vi anser så viktiga att vi vill förmedla de till nästa generation samtidigt som läroböckerna typiska samtidsbilder. Norsk Laerebokhistorie innehåller också ingående beskrivningar av läromedel från de olika epokerna.

Vi reflekterar att det i vårt överflöd av fragmentariskt medieutbud finns ett lika stort behov av läromedel som för etthundra år sedan när mycket få medier fanns. Kritik mot läromedelssystemen tycks i Norge, precis som i Sverige, ha slagit över i en läromedelsnegativism som har bidragit till att försvaga skolans infrastruktur för kunskap, med känt resultat.

Vi rekommenderar denna bok till alla som är intresserade av läromedelskunskap och hur skolan, läroplaner och läromedel påverkas av samhällsutveckligen.

Skjelbred, Dagrun m.fl. (2017) Norsk laerebokshistorie, Universitetsförlaget, 527 sid.

IT  omvandlar skolan

Artiklen ”Technology is transforming what happens when a child goes to school” i The Economist den 22 juli 2017 beskriver utvecklingen av edtech i U.S.A. Så sent som 2015 visade OECD att IT i skolan inte ledde till förbättrade kunskapsresultat. [Om OECD hade med några riktiga digitala läromedel är osäkert.]

Nya verktyg som kan följa elevens utveckling och återkoppla som en privatlärare ger emellertid positiva resultat. Facebooks grundare Mark Zuckerberg investerar stort i den nya tekniken.

Verktygen samlar användardata från många elever och skapar mönster för typiska elevbeteenden, vilket förbättrar återkopplingen. Flera skolor begränsar ändå ”skärmtiden” och låter projektarbete vara en stor del av skoldagen.

Det finns kritiker som menar att många elever inte kan ta ansvar för sitt eget lärande och att kreativitet och kritiskt tänkande förutsätter en faktabas, att kunskap är kumulativ och kan inte googlas fram vid behov.

Vi reflekterar att lärare, rektorer, elever, läromedelsföretag och edtech-företag fortsätter att undersöka hur den digitala tekniken bäst kan utnyttjas och integreras i undervisning och lärande.

Länk till artikeln

Fyra IT-giganter ändrar edtech-landskapet

En rapport från Education Week Market Brief beskriver hur de fyra IT-giganterna Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar mot varandra om den amerikanska edtech-marknaden.

Edtech står för education technology och fanns förstås redan när läraren hade OH-projektor men begreppet avser numer digital teknik som på olika sätt stöder undervisningen. Nyhetsbrevet fortsätter här sin rapportering från nr 2.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lärare i grundskola och gymnasium och skolchefer.

Av de fyra har Google tagit täten och föredras av de allra flesta lärare. Google föredras för att det är ”Lätt att använda”.

Vad gäller hårdvara har Google Chromebook, enligt rapporten, tagit täten framför PC bärbar och iPad. Även Chromebook leder ”Lätt att använda”. Men PC bärbar leder ”Stöder höga kunskapsresultat” och iPad ”Ökar elevengagemanget mest”. Enligt undersökningen kommer Chromebook att behålla den starka ledningen.

Google gör inget undervisningsmaterial men kan ändå med sin dominans få läromedelsföretag att anpassa sina digitala läromedel för att enklare kunna fungera ihop med Google-strukturen. Men man ska, enligt rapporten, inte underskatta de andra IT-giganterna.

Vi reflekterar att IT-giganterna förändrar förutsättningarna för skoladministration, lärplattformar, digitala läromedel och undervisning och lärande. Svenska Läromedel bidrar till processen genom att delta i utvecklandet av standards för åtkomst till digitala läromedel.

Länk till rapporten Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

Skolforum

Det är mindre än två månader kvar till Skolforum 2017 måndag-tisdag 30-31 oktober.  Årets tema är ”Ge alla samma chans – för en likvärdig skola”. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel har i samarbete med Stockholmsmässan fyllt två hela dagar med kompetensutveckling för hela kollegiet.

Prins Carl Philip inviger. Sara Lövenstam föreläser om hur man tar sig an grammatik och höjer elevernas språkkänsla, Cecilia Bergentz om kollegiala observationer och IT-forskaren Carl Heath om makerkultur. Undersök nya lärarhandledningar och läroböcker och digitala läromedel på Digitala torget.

Planera ditt eget program med Skolforums programverktyg.

Om du inte skaffar biljett kan du inte välja bland seminarierna. Flera är redan fulltecknade.

Länk till Skolforum

”Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal”

En artikel med denna titel av Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland har publicerats i Review of Educational Research. Författarna gör en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

De går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp – påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Vi reflekterar att den tekniska utvecklingen har varit så snabb att man måste fråga sig om de äldre studier som ingår i materialet verkligen är relevanta. Forskningsfrågan har relevans också för undervisningen i de svenska klassrummen och de aviserade digitala nationella proven.

Länk till artikeln Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

The Academic Book of the Future

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av the Arts and Humanities Research Council och British Library under 2014-16.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för humanistiska monografier på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Michel Jubbs rapport
Marilyn Deegans rapport

Nyhetsbrev nr 5

Publicerad: 14 november, 2016 under: Nyhetsbrev

Stockholms stad vill att elever och föräldrar ska ha läromedelstillgång som ett kriterium för att välja skola. Myndigheten Forum för levande historia har granskat tolv högstadieböcker i historia och samhällskunskap med gott resultat. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Rickard Vinde
November 2016

 

”Stockholms lärare ska minska läromedelsglappet”

I en nyhetsartikel med denna rubrik i Skolvärlden den 6 oktober uppger skolborgarrådet i Stockholm Olle Burell att det är stora skillnader på hur mycket olika kommuner satsar på läromedel och att Stockholm nu ska utreda hur det ser ut i den egna kommunen.

I Stockholm fick en elev i grundskolan 2015 nya läromedel för i genomsnitt 838 kr. I landets kommuner varierade det mellan 295 kr och 1 218 kr. Olle Burell vill nu inventera hur det ser ut på de enskilda skolorna i Stockholm. Han vill ha en heltäckande bild inför den enorma utveckling som väntar och som har med det digitala att göra. Enligt skolborgarrådet handlar det inte om toppstyrning utan att man på varje skola bör ha en samsyn. Läromedel kan bli en konkurrensfördel för skolan och användas i dialogen med föräldrar.

Vi reflekterar att om skillnaderna är stora mellan kommunerna är de förstås ändå större mellan enskilda skolor inom kommunerna. Huvudmännen har ansvar för att i det systematiska kvalitetsarbetet säkra att alla elever får likvärdig tillgång till aktuella läromedel av god kvalitet, som det föreskrivs i läroplanen. Att likvärdigheten brister mellan kommunerna visar Läromedelskartan.

Länk till artikeln

”Läroböckerna behövs mer än någonsin”

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 30 oktober skriver journalisten och författaren David Isaksson att det är viktigare än någonsin med läroböcker som ger en gemensam värdegrund.

Högstadieelever lever idag i egna, digitaliserade världar som lätt blir bubblor utan kontakt med det viktiga nyhetsflödet. Det blir också allt svårare att vara källkritiskt. Skolor har också satsat mycket på datorer och läsplattor. ”Mossiga läroböcker” behövs inte när allt finns på nätet.

Till skillnad från nätets bubblor ger läromedlen, enligt David Isaksson, alla elever ett sammanhang, likvärdighet och en grund för ett gemensamt samtal om värderingar som jämställdhet och demokrati.

Vi reflekterar att David Isakssons uppfattning bekräftas av den forskning som visar att det är viktigt för lärandet att klassen samlas runt ett gemensamt material. När alla elever kan leva i sin egen bubbla på fritiden blir skolans uppgift att bygga en gemensam grund för värderingar och kunskap ännu viktigare och läromedlen är en stomme för det.

Länk till artikeln

Finska skolor undervisar om upphovsrätt

I den nya finska läroplanen ingår upphovsrätt. Kopiraitti är ett digitalt material på både finska och svenska som kan användas i undervisningen om hur texter, bilder, film och musik får användas. Det finns lärarhandledning, dokument, uppgifter och spel för olika årskurser.

Kopiraitti är en möjlighet att undervisa om den komplicerade upphovsrätten på ett enkelt sätt. Hur får man kopiera andras material, citera det, infoga det i ett eget material? När gör man en parodi på materialet och när blir det en kränkning eller t.o.m. ett brott? För lärare är kunskap om Bonus Copyright Access skolavtal en grund i upphovsrätten.

Vi reflekterar att upphovsrätt borde ingå både i lärarutbildningen, läroplanen och undervisningen. Att hantera olika material med respekt för de investeringar som författare och andra rättighetshavare har gjort har med digitaliseringen blivit mer komplicerat och kräver därför mer kunskap.

Länk till Kopiraitti

”Äger du en skruvmejsel?”
´
Katrin Lilja Waltå disputerade den 30 september med en avhandling med denna titel vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Underrubriken är ”Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf94 och Gy2011”.

Författaren undersöker vilka ”kunskaps-, ämnes och litteratursyner” som finns i de undersökta läroböckerna och hur dessa förändrades i samband med att den nya läroplanen infördes. Författaren påpekar att hennes syfte är att undersöka för vilken tänkt läsare som de olika läromedlen är avsedda och vilka olika förväntningar som finns på de olika ”modelläsarna”.

Katrin Lilja Waltå konstaterar att läroboken intar en ”särställning” i skolan och ”spelar en central roll i nästan all skolundervisning”. Hon hänvisar till engelsk forskning enligt vilken det finns ”ett samband mellan goda studieresultat och användande av läroböcker och andra läromedel av god kvalitet”. Författaren konstaterar att varje lärare har ett stort ansvar för att kritiskt undersöka och välja läroböcker och andra läromedel och att det kräver tid och kunskap.

I avhandlingen granskar författaren noggrant två läroboksserier i svenska från ett stort läromedelsföretag ur olika perspektiv. I granskningen ingår flera böcker som är avsedda för samma grundkurs i svenska på gymnasiet men anpassade för olika yrkesinriktade program, Barn- och fritid, Bygg, Fordon och Hotell och restaurang samt Omvårdnad.

Katrin Lilja Waltå finner att läromedel för yrkesinriktade program fokuserar på isolerade färdigheter och inte, som läroböcker för studieinriktade program, att utveckla en förståelse av skönlitteratur. De utvalda, skönlitterära texterna i läroböckerna anknyter till respektive bransch och syftar till att utveckla en yrkesidentitet.

Författaren finner en korrelation mellan det genomsnittliga meritvärde eleverna på programmet har och komplexiteten i läroböckernas litterära innehåll. De läroböcker som är anpassade för utbildningarna med lägst meritvärde är avsedda för en instrumentell modelläsare som förutsätts vara ointresserad av litteraturläsning. Läroböckerna har en kunskapssyn som är ”atomistisk, passiv och reproducerande”. Lägre förväntningar ställs, enligt författaren, på elever på yrkesinriktade program.

Katrin Lilja Waltå menar att detta är bekymmersamt eftersom skolans uppgift är att förbereda alla elever ”för att vara människa” och hon hänvisar till flera humanistiska kunskapsbegrepp, bl.a. Ellen Keys. Att elever på yrkesinriktade program får läromedel som inte, såsom de för de yrkesinriktade programmen, motsvarar dessa kunskapsbegrepp är odemokratiskt eftersom alla elever behöver goda kunskaper i svenska.

Katrin Lilja Waltå påpekar att förlaget i samband med den nya läroplanen 2011 endast gjorde ytliga förändringar av läroböckerna.

Vi delar inte uppfattningen att läromedel spelar en central roll i nästan all undervisning. Författaren hänvisar inte heller till någon aktuell svensk forskning som har haft läromedelsanvändning och inte något annat som syfte. Tvärtom har användningen av läromedel minskat kontinuerligt under flera decennier.

Författaren konstaterar att både 1994 och 2011 års läroplaner, på bekostnad av ett bildningsperspektiv, har en slagsida mot ett ”mål- och produktivitetstänkande” och att läsning av skönlitterära texter inte heller har en stark tradition på yrkesinriktade programmen. Hon påpekar att avhandlingen inte innehåller någon studie av hur läromedel används praktiskt och att hennes syfte inte främst är att granska om läromedlen motsvarar läroplanens mål.

Katrin Lilja Waltå problematiserar således inte alls hur läroböckerna fungerar som verktyg för lärare och som stöd för elever att, givet en individualiserad undervisning, uppnå läroplanens mål. Hon diskuterar inte heller vad det innebär att lärare, i brist på anslag, får undervisa elever utan läromedel alls. Detta är emellertid en avhandling i humaniora och inte i didaktik och är därför inte märkligt. Författarens observationer ger vid handen att läromedlen väl motsvarar läroplanens krav och de behov som lärare har i sitt yrke.

Vi reflekterar att avhandlingen pekar på den stora betydelsen av att alla elever får läromedel av hög kvalitet. Katrin Lilja Waltå lyfter också fram betydelsen av likvärdighet och skolans demokratiska uppdrag. Vi kan bara instämma, med påpekandet att det är läromedelsförlagens uppdrag i utbildningssystemet att stöda lärare att praktiskt förverkliga detta.

Länk till avhandlingen

Läromedel har god kvalitet

På uppdrag av myndigheten Forum för levande historia har lektorn i pedagogiskt arbete fil. dr Anna Johnsson Harrie granskat tolv läroböcker för högstadiet med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans, sex böcker i historia och sex i samhällskunskap.

Författaren hänvisar till flera tidigare studier som fr.o.m. 1980-talet studerat detta.

Med utgångspunkt i de två ämnenas kursplaner och studiens syfte har Anna Johnsson Harrie valt vissa fokusområden, bl.a. migration, kolonialism och nationella minoriteter. Hon gör en genomgång av hur dessa behandlas i de tolv läroböckerna.

Ett område kan behandlas mer eller mindre, med några rader eller på flera sidor. Begreppen nationalism och integration behandlas inte enhetligt i alla böcker. Begreppet etnicitet används inte alls i två böcker. Det förekommer inte heller i kursplanen men författaren menar att det är ”relativt vanligt i den allmänna debatten” och att eleverna kan behöva hjälp att förstå det, vilket således motiverar att det används i läroböckerna.

I böckerna används ”svart” inom citattecken för att markera att denna benämning fått en nedsättande innebörd. Alla böcker i samhällskunskap tar upp de fem nationella minoriteterna. Böckernas framställning av invandrare, medborgare och kultur skiljer sig åt. Om ett moment helt saknas i en bok förekommer det i stället desto mer utförligt i samma förlags bok i det andra ämnet.

Anna Johnsson Harries slutsats är att det inte finns någon rasism eller främlingsfientlighet i läroböckerna men att det finns tveksamheter. Läroböckerna visar på en uppdelning mellan ”vi” och ”de” på ett sätt som kan få många att känna sig exkluderade, saknar definitioner av viktiga begrepp och inte har tillräcklig framställning av nationella minoriteter.

Vi reflekterar att Anna Johnsson Harrie inte alls analyserar hur väl läromedlen fungerar som verktyg för lärare och hur de kan lämpa sig för olika didaktiska metoder, något som inte heller ingår i myndighetens uppdrag. Författarens mycket detaljerade genomgång är ändå intressant och ger en summarisk bild av hur olika vissa moment kan behandlas. Studien visar hur omsorgsfulla författare och förlag är och vilka olika avvägningar de gör och hur viktigt det är att lärare har läromedelskunskap för att välja det bästa läromedlet för varje undervisningssituation. Rektor har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att elever får ”läromedel av god kvalitet”. Även om författaren påpekar vissa brister synes de granskade läromedlen väl motsvara detta krav.

Författaren konstaterar avslutningsvis att läroboken i dag har konkurrens från flera sorters läromedel. Vi måste påpeka att författaren här själv inte är tydlig med begreppen. Skollagen från 2010 använder lärverktyg som begrepp för allt som lärare kan använda som utrustning och material i undervisningen. Lärreurser är lärverktyg med ett innehåll. Läromedel är lärreurser som är professionellt utvecklade, följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Före 2010 användes det nu utmönstrade s.k. utvidgade läromedelsbegreppet från SIA-skolans dagar på 1970-talet. Många menade då att allt var ”läromedel”, bl.a. Kommunförbundet som verkade för att ersätta läromedel med hobbylitteratur och resebeskrivningar, med nu känt PISA-resultat.

Länk till rapporten

Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 20 september, 2016 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till Nyhetsbrev nr 4! Enligt en norsk rapport är läromedel en garanti för lärare att undervisningen följer läroplanen. John Hattie har presenterat en modell för lärande. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2016

Läromedel och lärresurser i den norska skolan

I studien Med ark & app undersöker Universitetet i Oslo hur lärare väljer tryckta och digitala läromedel och lärresurser och hur dessa används i undervisningen.

Studien utfördes på uppdrag av det norska Skolverket och avser samhällskunskap, engelska, naturkunskap och matematik i olika årskurser. Tre enkäter och tolv studier utfördes av 20 forskare. Slutrapporten presenterades i april 2016.

I studien görs en distinktion mellan läromedel och lärresurser. Läromedel är tryckta eller digitala material som är utvecklade för att motsvara ett visst innehåll i läroplanen och som har en inbyggd didaktik. Till läromedel räknas främst läromedelsföretagens läromedel men också lärares eget material som Power Point-presentationer. Lärresurser är material som inte primärt är utvecklade för undervisning men som lärare väljer att använda i vissa undervisningssituationer. Som lärresurser räknas bl.a. tidningsartiklar, nätbaserade uppslagsverk, filmer och ljudmaterial.

Tre av fyra lärare i grundskolan uppger att de i huvudsak använder tryckta läromedel och kompletterar med digitala. Av lärarna i grundskolan uppger vidare 22 procent att de använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. Lärare kompletterar läromedel med lärresurser.

Över 80 procent av lärarna menar att grundläromedlen motsvarar kunskapsmålen i styrdokumenten. Enligt utredningen ser lärarna en bra lärobok som en försäkring för att undervisningen i tillräcklig utsträckning motsvarar målen. Det finns i läromedlen också en inbyggd progression över flera år. Enligt undersökningen anser en majoritet av lärarna att lärarhandledningar är viktiga för att planera undervisningen.

På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lärresurser än i grundskolan.

I rapportens sammanfattning konstateras att det i skolan finns en blandkultur med både tryckta och digitala läromedel och lärresurser och det finns inte några tydliga tecknen på att det skulle ändra sig.

I rapporten diskuteras också hur läromedel och lärresurser används i de olika ämnena. Studien Med ark & app ingår i en slutrapport med ytterligare delar som inte refereras här.

Länk till slutrapporten

Läroböcker får stärkt roll när England förändrar undervisningen i matematik

I ett tal den 12 juli presenterar den engelske skolministern Nick Gibb en satsning på undervisning i matematik. Han menar att elever måste behärska grunderna innan de kan börja med problemlösning. Nick Gibb menar att Shanghai och Singapore är föredömen och England ska i satsningen lära av dessa.

Nick Gibb förklarar att bland det viktigaste är tydliga kursplaner och högkvalitativa läroböcker. Läroböckerna från nämnda länder utmärks av en mycket omsorgsfull utveckling. Men de hindrar inte lärares kreativitet utan är tvärtom en grund för denna. Nick Gibb hoppas att satsningen kommer att leda till att alla i England kan säga ”Jag kan matte” i stället för att ”Matte är svårt”.

Länk till talet

John Hatties modell för lärande

I artikeln ”Learning strategies: a synthesis and conceptual model” i Nature Partner Journals utvecklar John Hattie och Gregory Donoghue den 10 augusti en modell för lärande.

Studien bygger på 228 metaanalyser och identifierar fler än 400 lärstrategier, varav några är bäst. Författarnas slutsats är att olika strategier är bäst för olika stadier i elevers lärutveckling. För att lära behöver eleverna skill, will och thrill och lärandet sker på nivåerna surface, deep och transfer.

Skill handlar om vad eleven redan kan. Will och thrill handlar om elevens inställning och motivation. De tre faktorerna förstärker varandra. Författarna påpekar att elever oftast måste ha kunskap på surface-nivå innan de kan nå deep learning och transfer. Med sistnämnda begrepp avses att kunskap från ett område kan tillämpas inom ett annat.

Enligt modellen lär elever bäst när lärandet är kopplat till ett visst innehåll. Att lära sig fristående 21th century skills är, enligt författarna, missvisande. Bland det viktigaste är skill, d.v.s. redan förvärvad kunskap och förmåga, vilket blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. Arbetsminne är också viktigt. Det är viktigt att eleverna förstår målen med undervisningen.

För att få surface-kunskap kan man använda olika studietekniker. För deep learning är det viktigt med samarbete med andra. För att få transfer-kunskap är det viktigt att kunna se mönster, likheter och skillnader inom olika områden.

Vi reflekterar att detta är en akademisk artikel med mycket statistik och tabeller. Men kanske kan modellen, precis som John Hatties välkända böcker, så småningom få stor praktisk betydelse för skolan.

Länk till artikeln

Lästips: Why Knowledge Matters

I Why Knowledge Matters menar E.D. Hirsch att skolans undervisning länge men felaktigt byggt på antagandet att förmågor, såsom läsförmåga, kan läras ut utan koppling till kunskap inom ett visst område. Men starkt fokus på förmågor gör att kunskapsinnehållet behandlas fragmentariskt och t.o.m. blir irrelevant.

Att skilja förmågor från kunskapsinnehållet går tillbaka till John Dewey. Författaren menar också att undervisningen allt för mycket har präglats av individualisering, vilket har berott på en stark tro på Jean Piagets stadietänkande och varje barns naturliga utveckling. Författaren menar att gemensamma kursplaner och gemensam kunskap som grund är viktigt för likvärdighet och kunskapsutveckling. Kognitiv forskning har senare också visat att förmågor utvecklas bäst när de kopplas till kunskap inom ett visst ämnesområde.

Ett allt för ensidigt fokus på förmågor ledde till att kunskapsnivåerna i U.S.A. sjönk kraftigt under perioden 1960-1980 och sedan dess inte har förbättrats. Enligt E.D. Hirsch svarade U.S.A. på detta med flera prov och test i ett försök att styra undervisningen. Det var emellertid dömt att misslyckas eftersom det var idéerna som styrde undervisningen som det var fel på.

Provkulturen hade ändå gynnsamma effekter i de lägsta årskurserna när mekanisk avkodning av texter ska tränas men gav negativa resultat i högre årskurser. I slutändan blev det ändå de elever som hade bäst ämneskunskap som klarade testen bäst, inte de som hade övat mest på förmågor, något som mest missgynnande barn och ungdomar med störst behov.

Frankrike genomförde ett fullskaligt, naturligt experiment när landet 1989 införde de amerikanska undervisningsmetoderna och förmågor som kritiskt tänkande och att lära att lära betonades. Resultatet blev sjunkande likvärdighet och kunskapsresultat för alla elevgrupper. E.D. Hirsh nämner även 1990-talets svenska läroplaner som ett annat avskräckande exempel.

Enligt författaren, som hänvisar till forskning, finns inte problemlösning och kritiskt tänkande som självständiga förmågor. Ju mer man redan kan desto lättare är det att lära nytt. Att slå upp på internet är således främst en möjlighet för dem som redan har stor kunskap och ett rikt språk. Toppländerna Finland, Japan och Kanada är också bäst inte bara på kunskapsresultat utan också på likvärdighet med tydliga kursplaner och progression från år till år.

Vi reflekterar att detta är en bok som utgår från amerikanska förhållanden och de senaste årens diskussion om de nationella kursplanerna common core med åtföljande provkultur. Kanske ska införandet av ett tydligare centralt innehåll i ämnes- och kursplanerna ses som en bekräftelse på att det fanns en medvetenhet om problematiken även i Sverige redan 2011 och boken kan tjäna som underlag för en fortsatt diskussion. Författaren E.D. Hirsch för en grundlig diskussion om likvärdighet och gör en förnyad analys av den välkända Coleman-rapporten från 1966.

E.D. Hirsch har en bakgrund som universitetslärare i engelska och professor i pedagogik. Han har skrivit flera böcker och grundat Core Knowledge Foundation.

Hirsch Jr, E.D. (2016) Why Knowledge Matters, Harvard Education Press, Cambridge Mass., 226 sid.

Skolforum

Snart öppnar portarna till årets Skolforum. Under måndag-tisdag 31 oktober-1 november kan lärare få all kompetensutveckling med ett omfattande utbudet av seminarier, aktiviteter och möjligheter att lära om nya läromedel.

Lyssna på professor Jonas Linderoth som menar att det är dags att återupprätta lärarrollen. Besök Forum digitala läromedel och undersök vilket digitalt läromedel som är bäst i varje klassrum. Diskutera de centrala begreppen i olika ämnen och hur man förklarar dem för eleverna.

På Skolforum kan en hel skola enkelt få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling. Det också finns ett särskilt Skolledarprogram för skolledare. Båda dagarna avslutas kl. 16 med ett mingel.

Skolforum ordnas av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel i samarbete med Stockholmsmässan. I Svenska Läromedels monter kan du diskutera läromedel och testa Läromedelsportalen. Välkommen!

Lätt att söka i programmet
Missa inte Mingel på Skolforum
Länk till Skolledarprogrammet

Nyhetsbrev nr 3 Juni 2016

Publicerad: 17 juni, 2016 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Cambridge Assessment har presenterat principer för läroböcker. Svenska Läromedel har seminarium i Almedalen med ansvariga skolpolitiker. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Elva principer för högkvalitativa läroböcker

I rapporten The Cambridge Approach – Principles for designing high-quality textbooks and resource materials presenteras forskning om läromedel från länder med höga kunskapsresultat.

Cambridge Assessment Group är en icke vinstdrivande del av University of Cambridge och tillhandahåller bl.a. examinationsmaterial till 170 länder. Forskningen i rapporten består av en bred analys av läromedel och undervisningsmaterial från bl.a. Finland, Hong-Kong och Singapore.

Det konstateras att läromedel har en stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen. De ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas, minskar lärares arbetsbörda och ökar likvärdigheten.

Forskningen har lett fram till elva principer för hur läromedel bör utvecklas och utformas, bl.a. Aims and purpose, Broader educational models drivning the materials, Approach to assessment, Physical characteristics of materials and production values, Training and support och Scheduling and production.

Läromedlen ska ha tydliga kopplingar till läroplaner och examensmål men bör också gå bortom dessa mål eftersom det leder till högre resultat. Som Broader educational models nämns Deep learning, Ability – differentiation och Production. Designen av läromedel ska vara enkel och undvika att eleverna belastas med onödig information. Det ska finnas en balans mellan stabilitet och utveckling och modenycker bör undvikas.

Rapporten innehåller en omfattande genomgång av principer för hur läromedel bör utvecklas, utformas och bedömas.

Rapporten avser avser tryckta läroböcker men Cambridge Assessment håller på att utveckla metoder för att bedöma även digitala läromedel.

Länk till rapporten

1-1 höjer kunskapsresultaten

En ny metastudie med forskning från 15 år visar att elever får förbättrade resultat med bärbara datorer, rapporterar Education Week. Sedan staten Maine 2002 var först med 1-1 har många följt efter. Men det har funnits skepsis. Flera satsningar har p.g.a. dåligt genomförande blivit katastrofer och forskning har visat negativa resultat.

Men forskarna till denna studie, som avfärdar mycket av den tidigare som undermålig, ser att elevers resultat förbättras i matematik och naturvetenskap. Resultatet för läsning var oklart. Forskarna påpekar att effekten av datorerna var mindre än effekterna av många andra insatser såsom mindre klasser. Men den lilla effekten var tydlig.

En expert förklarar i artikeln att 1-1-satsningar bara blir effektiva om både infrastruktur, kompetensutvecklig och undervisning ändras.

Länk till artikeln

Vi reflekterar att artikeln inte nämner digitala läromedel och frågar oss om effekten av 1-1 hade varit påvisbar om digitala läromedel genomgående hade använts i undervisningen.

Ny avhandling om likvärdighet

Pär Isling Poromaa disputerade den 10 juni vid den pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet med avhandlingen Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter.

Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är utbildningssociologisk, vilket betyder att makt och klass är viktigt. Författaren anknyter till Urban Dahllöfs ramfaktorteori från 1960-talet som behandlade betydelsen av skolans byggnader, lokaler, skolmaterial m.m. Pär Isling Poromaa konstaterar att utbildningsforskningen kritiseras för alltför litet studera betydelsen av materiella resurser.

Forskningen har bestått av intervjuer och observationer i en fristående grundskola i en mellanstor stad, en kommunal grundskola i en storstad och en kommunal grundskola i en förort till en storstad. Det två första betecknas som medelklasskolor och den sista som arbetarklasskola.

Pär Isling Poromaa menar att skolans grundläggande materiella villkor påverkar skolan som institution och därmed kvaliteten på undervisning och lärande. Arbetarklasskolan använder mycket resurser till högre lärartäthet och kompensatoriska åtgärder för enskilda elever.

Det leder till att arbetarkalsskolan har mindre resurser till den allmänna materiella nivån än vad medelklasskolorna har. Arbetarklasskolan har enligt författaren sämre möbler, golv och lärandeutrustning. Skillnaderna är tydliga vad gäller IKT. Avhandlingen har titeln Den subtila ojämlikheten eftersom de materiella skillnaderna tas för givna och det inte diskuteras hur de påverkar skolan som institution.

Författaren hänvisar också till en rapport från Skolverket 2011 och menar att man av den kan dra slutsaten att ju högre utbildningsnivåer som föräldrar till skolans elever har desto rikare är skolmiljön.

Författarens utgångspunkt är att den svenska skolan har fallande skolresultat och ökande segregation. Han menar i sin avlutande analys att dagens verktyg för resurstilldelning är för trubbiga och han förespråkar att staten tar ett större ansvar för skolors materiella förutsättningar. Pär Isling Poromaa konstaterar att ”[k]valitetsskillnaderna på exempelvis de lärandeverktyg som finns i medelklasskolornas respektive arbetarklasskolans klassrum gör att det inte spelar någon roll hur duktiga eller begåvade eleverna är eller hur mycket pedagogiska kunskaper lärarna förfogar över, marterialiteten begränsar ambitioner och kompetenser”.

Isling Poromaa, Pär (2016) Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter, Umeå Universitet, 2016

Länk till avhandlingen

Vi reflekterar att författarens val av vetenskapligt perspektiv gör att han försummar att analysera lärarnas avgörande betydelse. Samtidigt visar han att strukturfaktorer, såsom tillgång till läromedel, är grundläggande för likvärdighet och pedagogik.

Svenska Läromedel i Almedalen

Vi är självfallet på plats i Almedalen. Torsdagen den 7 juli kl. 13-14 har vi på Gotlands museum seminariet ”För högre kunskapsresultat behövs likvärdighet, digitalisering och läromedel”. Likvärdighet, förutsättningar för nyanlända elever och digitaliseringens kunskapspotential behandlas av skolpolitiker från riksdagen och kommuner, lärare och lärarutbildare. Moderator är Jan Wifstrand.

Länk till Almedalens hemsida

Skolforum

Biljetterna till årets Skolforum på Stockholmsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november har släppts. Årets Skolforum har Makerspace, Forum Lärmiljö och Forum Digitala läromedel. Torkel Klingberg, Sven-Eric Liedman, Ann-Marie Körling och många fler har seminarier.

Det finns ett särskilt Skolledarprogram och möjlighet för alla lärare på en skola att få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling.

Länk till Skolforum

Nyhetsbrev nr 2 April 2016

Publicerad: 26 april, 2016 under: Nyhetsbrev

Svenska Läromedel har samlat alla digitala läromedel i Läromedelsportalen. Alla huvudmän och skolor behöver en läromedelspolicy. Vi rapporterar förstås flera läromedelsnyheter.

Läromedelsportalen för digitala läromedel

Lärare behöver information om digitala läromedel om skolans digitalisering ska leda till högre kunskapsresultat. Svenska Läromedels medlemsföretag har därför samlat alla sina digitala läromedel, just nu 2 053 stycken, i en gemensam portal.

Här kan du som lärare enkelt hitta det digitala läromedel som passar bäst för dig och dina elever.

För grundläromedlen finns en kvalitetspolicy.

Länk till Läromedelsportalen

Varje huvudman och skola behöver en läromedelspolicy

Undervisning är ett samspel mellan lärare, material och elev. Materialet kan vara lärverktyg, lärreurser och läromedel.

I Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet den 4 april anger Skolverket att det för att den digitala visionen ska uppnås krävs bl.a. att det finns ett stort utbud av ändamålsenliga digitala läromedel som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter och därutöver används andra digitala lärresurser i stor omfattning.

Lärare ska således ha tillgång till läromedel som kompletteras med andra lärresurser. Men i dag är materialet den svaga länken i samspelet eftersom det saknas ett systematiskt förhållningssätt.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att lärare och elever får tillgång till läromedel. På varje skola ska man bestämma hur man kombinerar lärverktyg, lärreurser och läromedel. På varje enskild lektion är det läraren och eleverna som ska avgöra vilka lärverktyg som ska användas. Men alla tre typer av lärverktyg ska finnas om lärare ska kunna välja och undervisa professionellt.

Svenska Läromedel har för att bidra till ett systematiskt förhållningssätt utvecklat en grund för en läromedelspolicy som får anpassas till varje huvudman och skola.

Länk till läromedelspolicyn

En redaktörs perspektiv på läromedelsutveckling

I Tidskrift för litteraturvetenskap 2015:2-3 beskriver läromedelsredaktören Aya Stehager hur ett läromedelsföretag utvecklar läromedel för litteraturundervisning på gymnasiet. Aya Stehager har varit läromedelsredaktör på ett stort läromedelsföretag i tio år.

Skolans undervisning ska, enligt Aya Stehager, i allt väsentligt bygga på läroplanen och redaktören påbörjar därför ett nytt läromedelsprojekt i mötet mellan läroplanen och läraren. Det är också som ett arbetsredskap för läraren som ett läromedel har sitt existensberättigande.

Utgångspunkten för redaktören är målgruppen. Vilken årskurs och typ av gymnaiseprogram gäller det? Är det ungdomsgymnasium eller vuxenutbildning? Vilken mognadsnivå har eleverna?

Produktionsprocessen består av projektidé, framtagande av en författargrupp, provkapitel, testning av elever i målgruppen, jämförelse med andra läromedel på marknaden, redigering, många korrekturläsningar, tryckning och marknadsföring i kataloger och på hemsida. Dessutom måste läromedelsföretaget få upphovsmannens tillstånd till användningen, till översättningen, utdraget, uppläsningen eller digitaliseringen.

För ett läromedel för litteratundervisning är valet av texter centralt. Är texterna källor till ”självinsikt” som det anges i ämnesplanen? Har de många olika perspektiv och möjligheter för en rik undervisning? Tål de tidens tand? Är de lagom långa för ett par lektioner? Läromedlets innehåll ska dessutom vara lätt att anpassa till olika arbetssätt. Läromedlet måste ge lärare och elever ett betydande mervärde jämfört med olika gratismaterial.

Både redaktören och författargruppen har en stor del i arbetet med det färdiga läromedlet. Ett nytt läromedelsprojekt, som ofta består av flera komponenter som bildar en serie för flera årskurser, är en stor och riskfylld investering före läromedelsföretaget. Om läromedlet inte uppskattas av kunderna, d.v.s. lärarna, blir det inte långlivat. Läromedelsredaktören är, enligt Aya Stehager, länken både mellan läroplanen och läraren och mellan förlaget och lärarna.

Vi reflekterar att Aya Stehagers artikel ger en inblick i det komplexa hantverk som författarna, redaktören och andra medarbetare på ett läromedelsföretag utför. Detta är okänt för de flesta, trots att läromedel tas för givet och ger en grund i samspelet mellan lärare, material och elev.

Hela numret av tidskriften kan laddas ned. Aya Stehagers artikel finns på sid. 61-65.

Länk till tidskriften

”Läromedel – inte för alla”

Ofta är problemet att skolor inte skaffar läromedel. Men Läranas Nyheter rapporterar den 9 februari att det till praktiskt-estetiska ämenen ofta inte finns läromedel alls.

”Böcker som ger stöd i undervisningen finns helt enkelt inte i slöjden. Det skapar en osäkerhet för oss lärare”, uppger läraren och utvecklingsledaren Agneta Isaksson. ”I musikämnet behövs ett läromedel som täcker in saker som hur musik noteras, musikaliska begrepp samt musikhistoria. Att hitta på egna och uppfinna progressionen i ämnet på nytt tar mycket tid och vad ska garantera likvärdigheten om alla gör olika”, frågar sig musikläraren och ordföranden för Musiklärarnas riksförening Kristina Stenborg.

Två stora läromedelsföretag förklarar att efterfrågan på läromedel för estetiska ämnen tidgare har varit mycket låg men att den med 2011 års läroplaner ökat och att nya grundläromedel är under utveckling. Lärarhandledningar som ger stöd i undervisningen har med de nya läroplanerna fått en större betydelse. Ett problem är att skolorna har väldigt lite läromedelspengar. Ett annat problem är att hitta författare.

Länk till artikeln

I Ljungby räcker inte läromedlen till alla elever

I Ljungby ska stora besparingar göras inom skolan samtidigt som som politikernas arvoden ökar kraftigt, rapporterar Smålänningen den 26 februari. ”Nu är måtttet rågat”, tycker både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

”Beslutet innebär besparingar i hela verksamheten, från förskola upp till vuxenutbildning. Det vi reagerar starkast mot är att det ska sparas så mycket på läromedel. Då ska man veta att det läroanslag som vi fått innan dess är inte särskilt väl tilltaget.” Detta får konsekvenser ute i verksamheten, uppger LR:s företrädare, och redan i dag får elever dela på läroböcker.

Länk till artikeln

Educational Excellence Everywhere

Den engelska utbildningsministern Nicky Morgan presenterade i mars detta femårsprogram för att förbättra utbildningsresultaten i England.

Kapitelrubriker är bl.a. Great teachers – everywhere they’re needed, Great leaders running our schools and at the heart of our system och Preventing underperformance and helping schools go from good to great: school-led improvement, with scaffolding and support where it’s needed.

I rapporten anges att man ”are encouraging the development of more high quality resources and textbooks which can reduce the time it takes teachers to plan effective lessons” och att man ”are working with the publishing industry and with schools, MATs and others to encourage them to develop and share a new generation of teaching materials, textbooks and resources to help teachers deliver new curricula effectively. This helps to reduce workload by saving teachers in every school from having to reinvent the wheel.”

Länk till programmet

Ta med hela kommunen till Skolforum

I år ordnar Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel Skolforum på Stockholsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november.

Alla skolans eller hela kommunens lärare kan delta i program med skräddarsydd kompetensutveckling. Hela programmet med över 200 programpunkter ingår och möjlighet att diskutera nya läromedel under två dagar. För skolledare finns ett särskilt program framtaget tillsammans med Lärarförbundet Skolledare. Alla deltagare får intyg på sin fortbildning.

”Jag ser fram emot Skolforum 2016 med program för både lärare och skolledare. Som rektor vill jag ofta ha kompetensutveckling tillsammans med min personal, men jag vill också ha möjlighet att utveckla mig i rollen som ledare”, uppger Ann-Charlotte Gavelin-Rydman som är ordförande i Läraförbundet Skolledare.

Länk till Skolforum

Nyhetsbrev nr 1

Publicerad: 16 februari, 2016 under: Nyhetsbrev

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan. Microsoft menar att digitala läromedel kan minska lärares arbetsbörda. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter. 

Rickard Vinde
Februari 2016 

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan 

Den engelske skolministern Nick Gibb höll den 17 november 2015 ett tal på en konferens som ordnades av den Engelska Förläggarföreningen och Föreningen för Lärverktygsföretag. Ministern berömde läromedelsföretagen för det arbete som de har utfört för att säkra att lärreurserna har högsta kvalitet och tål jämförelse med de bästa i världen.

Nick Gibb menade att det är en utmaning att ändra den anti-läromedels-anda som finns, tidsandan. Skolor har, enligt ministern, blivit tillsagda att inte efterfråga läromedel med hög kvalitet. Han påpekade att läromedel stöder lärare, minskar arbetsbördan och får fler elever att nå målen.

Ministern uppmanade läromedelsföretag, myndigheter, lärarutbildningar och lärare att samarbete med regeringen för att förändra tidsandan.

Länk till pressmeddelande 

Västra Hisingen satsar på läromedel 

Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborg hade ett överskott i budgeten i höstas. Skolor och förskolor fick då köpa in läromedel för 5 miljoner kr. Stadsdelsnämnden redovisar därför nu ett något lägre resultat för verksamhetsåret 2015 än väntat. 

Länk till pressmeddelande 

Microsofts framtidsbild 

Microsofts utbildningsdirektör David Langridge intervjuades den 5 januari i Publishing Perspectives under rubriken ”Microsoft’s View of the Future of Edtech”. Microsofts grundare Bill Gates var, enligt David Langridge, intresserad av utbildningsfrågor och företaget har därför alltid arbetat med dessa.

Lärare uppskattar fortfarande tryckta läroböcker. En utmaning för läromedelsföretag är, enligt David Langridge, att göra digitala läromedel för läsplattor och smarta telefoner som fungerar lika bra som läroböcker. Läromedelsföretagen bör också utveckla molnlösningar. Men lärare och elever förväntar sig samma upplevelse från digitala läromedel som från andra digitala produkter och att utveckla sådana kan vara dyrt för läromedelsföretagen, dyrare än att utveckla tryckta läroböcker.

Bland det viktigaste med digitala läromedel är möjligheten till individualisering men också det ställer nya krav på läromedelsföretagen. David Langridge menar att digitaliseringen kommer att hjälpa lärare att individualisera undervisningen men aldrig kunna ersätta läraren som en grundläggande del av lärandeprocessen. Han betonar att lärare måste få kompetensutveckling.

Vi reflekterar att David Langridge synes sakna kunskap om det breda utbud av digitala läromedel som finns i Sverige. 

Länk till artikeln 

UNESCO menar att varje elev ska få läroböcker 

Every Child Should Have a Textbook är rubriken på ett policy paper från FN-organet UNESCO från januari 2016. Dokumentet utgår från forskning i bl.a. Brasilien, Indien, Malaysia, Kongo och Zambia och andra länder i södra Afrika.

Enligt UNESCO är det belopp ett land använder på lärresurser ett bra mått på landets vilja att ge alla elever en utbildning med kvalitet. Det finns enligt UNESCO många olika lärresurser men dokumentet behandlar läroböcker.

Läroböcker är särskilt viktigt i länder med låga inkomster, stora klasser, många obehöriga lärare och otillräckligt med undervisningstid. Näst efter en engagerad och förberedd lärare är kvalitativa läroböcker i tillräcklig mängd det mest effektiva sättet att förbättra undervisning och lärande.

Inte bara lärare och elever behöver läroböcker utan också myndigheter som verktyg för att översätta övergripande mål till verksamhet i klassrummet. Det finns förstås läroböcker av skiftande kvalitet men för miljoner elever är grundproblemet att de inte har några läroböcker alls. Tillgången till läroböcker i de första årskurserna bör vara högsta prioritet. Ända är bristen omfattande, också i högre årskurser. Under senare år har bevisen för läroböckernas kritiska roll, enligt UNESCO som bl.a. hänvisar till studier av Världsbanken, blivit allt fler.

Ett problem i flera länder är att läroböcker är dyra och även distributionen kan vara det. På senare år har marknaden med privata läromedelsföretag börjat användas, vilket förbättrat situationen. UNESCO hänvisar till en affärsmodell som med goda resultat har använts för att finansiera läkemedel för malaria och tuberkolos i södra Afrika.

Vi reflekterar att förhållandena i de studerade länderna inte alltid är jämförbara med de i Sverige. Slutsatsen att alla elever ska ha läromedel av god kvalitet torde ändå gälla även för Sverige. UNESCO jämför med läkemedel, som inte som läromedel tillåts vara en bristvara i Sverige.

Länk till rapporten

Gör som Nicklas Brorsson 

I höstas tog rektor Nicklas Brorsson på Kanalskolan i Skellefteå med sig alla medarbetare till Skolforum och följde Medarbetarprogrammet. Medarbetarna tog del av det breda programmet för kompetensutveckling och studerade nya läromedel, lärreurser och lärverktyg. Rektor själv utvecklade också sitt eget ledarskap i Skolledarspåret. Han fann det otroligt givande och gruppen blev än mer sammansvetsad.

Skolforum hålls i år på Stockholmsmässan den 31 oktober-1 november. Både hela kommuner och enskilda skolor kan göra som Nicklas Brorsson. 

Länk till Medarbetarprogrammet

 

Nyhetsbrev nr 6

Publicerad: 17 december, 2015 under: Nyhetsbrev

Alla skolor behöver en IGI. Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Alla skolor behöver en IGI

Forskarna Megan Hopkins vid University of Illinois i Chicago och James P. Spillane vid Northwestern University beskriver sin forskning om en infrastruktur för lärande i artikeln ”Conceptualizing relations between instructional guidance infrastructure (IGI) and teachers’ beliefs about mathematics instruction: Regulative, normative, and cultural-cognitive considerations” i Journal of Educational Change Vol. 16. 30 oktober 2015.

Forskarna konstaterar att intresset för instructional guidance infrastructure (IGI), d.v.s. hur skolans styrdokument ska implementeras av huvudmännen, har ökat och att de vill studera hur IGI påverkar lärare.

Forskarna använder en modell med fem parametrar: 1. instructional frameworks, vilket avser bl.a. styrdokument 2. instructional materials, vilket avser läromedel och lärresurser 3. student assessment, vilket avser formativ och summativ bedömning samt examination 4. instructional oversight, vilket avser utvärdering av lärare och leder till mer kollegialt arbetssätt och 5. teacher professional learning, vilket avser strukturer som främjar professionsutveckling.

Forskarna påpekar att IGI, om alla parametrar beaktas, kan leda till bättre undervisning och lärande. Det är emellertid inte självklart att IGI leder till förbättring utan det krävs också att organisationens beteende och tänkande ändras, bl.a. genom kollegialt lärande.

Forskarna studerade två huvudmäns skolor, den ena gruppen med mer lärarcentrerad och den andra med mer elevcentrerad undervisning. De två grupperna valde också två olika läromedel med mer lärarcentrerad respektive elevcentrerad didaktik. I den första gruppen arbetade lärare mer individuellt och i den andra mer kollegialt.

Forskarna konstaterar att det finns en ömsesidig påverkan mellan IGI samt regler, normer och kultur i skolan. Samma IGI kan därför få olika resultat på olika skolor. Medan tidigare forskning fokuserat på sambandet mellan endast en IGI-parameter och undervisningen, beaktar denna forskning alla komponenter, helheten.

Vi reflekterar att den svenska skolan också bara behandlar en fråga i taget, vilket självfallet leder till suboptimering. Svensk skola behöver en IGI som beaktar helheten och varje skola en IGI som beaktar de lokala förutsättningarna.

Länk till artikeln i Springer webshop

Steg för steg – Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas

Det är titeln på den doktorsavhandling med vilken Judy Ribeck disputerade den 4 december på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Författaren konstaterar att behärskande av ämnesspråken är avgörande för elevers framgång i skolan. Det är än viktigare i de naturvetenskapliga ämnena eftersom dessas ämnesspråk skiljer sig mer från vardagsspråket än övriga ämnens.

Författaren konstaterar att elever många gånger behöver hjälp med att läsa naturvetenskapliga läroböcker men att alltför litet tid ägnas åt textläsning i undervisningen. Judy Ribeck hänvisar till den avhandling av Anna Maria Hipkiss som Nyhetsbrev nr 2 2015 rapporterade om och enligt vilken elever främst möter naturvetenskapliga begrepp i läromedlen eftersom klassrumsdialogen domineras av vardagsspråk. Judy Ribeck menar att elever därför får en kunskapslucka.

Författaren konstaterar att skriftspråket under hela 1900-talet har förenklats och att klarspråk är ett ideal i offentliga texter. Det har påverkat läromedelstexter som enligt Judy Ribecks forskning också har blivit något enklare sedan 1970-talet. Men det finns samtidigt krav på läromedlens ämnesinnehåll och författaren frågar sig om det verkligen är lättare för elever att förstå de komprimerade texter som är resultatet av denna process. Denna reflektion är som sagt än mer relevant för naturvetenskapliga läromedelstexter.

Vi reflekterar att detta är en avhandling i svenska som använder kvantitativ datanalys för att studera läromedelstexter. Det gör avhandlingen teknisk och krävande att närma sig. Men för alla som på djupet är intresserade av språket i läromedel är den mycket intressant.

Länk till avhandlingen

Lärarhandledningen som resurs

I en licentiatavhandling med denna rubrik som lades fram vid Mälardalens högskola den 31 augusti 2015 undersöker Lena Hoelgaard lärarhandledningar för undervisning i matematik i grundskolans årskurs 1-3.

Lena Hoelgaard hänvisar till forskning enligt vilken ”läromedlet, läraren, interaktionen mellan lärare och läromedel samt hur läraren skapar en lärandemiljö för eleverna i klassrummet” är viktigast för undervisningen. Det saknas emellertid forskning om lärarhandledningar. Lena Hoelgaard undersöker 24 lärarhandledningar och finner bl.a. följande.

Alla lärarhandledningar i studien har tydliga mål för elevers lärande och möjlighet för eleverna att utvärdera sitt eget lärande. Lärarhandledningarna motiverar aktiviteter i olika utsträckning. Två lyfter fram formativa arbetssätt och formativ bedömning. Alla lärarhandledningar utgör på olika sätt ”en potentiell resurs […] för lärare att planera och genomföra matematikundervisning utifrån Lgr11”. Lärarhandledningar kan vidare bidra till att lärare utvecklar sin ämnesdidaktiska förmåga och matematiska kunskap.

För att lärare ska kunna använda lärarhandledningarna och reflektera över sin undervisning är det emellertid angeläget att handledningarna redovisar författarnas antaganden om ämnet och didaktik. Det är också viktigt att lärarhandledningarna är flexibla. En studerad lärarhandledning har många aktiviteter men motiverar inte vilken funktion de fyller.

Lena Hoelgaard konstaterar att ”[l]ärare som väljer att arbeta utan läromedel har ansetts som extra skickliga” och att det kan ha bidragit till att lärare kanske inte har tagit tillvara på lärarhandledningar som resurs. Hon menar också att en större medvetenhet skulle bidra till kravställning och att läromedelsförfattare och förlag utvecklade lärarhandledningarna.   Författaren lämnar flera förslag till fortsatt forskning.

Vi reflekterar att Lena Hoelgaard visar att de 24 lärarhandledningarna har många gemensamma styrkor men också skiljer sig åt. Det är därför viktigt att lärare i sin utbildning får läromedelskunskap och i skolan tid att kunna välja det läromedelspaket som passar dem bäst.

Länk till avhandlingen

Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag

I september 2015 rapporterade Skolvärlden om en rapport som visar att kommuner satsar olika mycket på läromedel. Enligt rapporten var läromedel den kostnadspost som ökat mest hos kommunerna mellan 2009 och 2014 samtidigt som 40 procent av lärarna uppgav att deras möjligheter att köpa tryckta läromedel under samma tid minskat.

Det kan tyckas märkligt men förklaras av begreppsförvirring. Tidigare kallade kommunerna allt som används för undervisning och lärande – inbegripet datorer, skolbibliotek och symaskiner – för läromedel. Det tog 2011 års skollag avstånd från genom att införa begreppet lärverktyg för allt detta. Begreppet läromedel reserverades för, läromedel.

Det var emellertid först för några veckor sedan som kommunernas statistiker läste skollagen ordentligt och i kommunernas databas Kolada ändrade Läromedel till Lärverktyg.

Vi reflekterar att det nu är lättare att förstå, att kostnaderna har ökat för alla lärverktyg totalt men tvärtom minskat för läromedel. När huvudmännen sedan tar fram statistik på tryckta och digitala läromedel kommer man att kunna bedöma om lärare och elever får den tillgång till ”läromedel av god kvalitet” som läroplanen föreskriver.

Länk till Skolvärlden

Länk till Kolada Gå till Fri sökning och sök på Lärverktyg

UKÄ utvärderar kurslitteratur

Universitetskanslersämbetet publicerade i november rapporten Utbildningsutvärderingarnas effekter Rapport 2015:21 som är en genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet under åren 2011−2014.

Genomgången visar att utvärderingssystemet har haft kvalitetsdrivande effekter på lärosätenas utbildningar. Utvärderingar har i flera fall lett till att kurslitteraturlistor har reviderats, kurslitteratur reviderats och att mer vetenskaplig litteratur införts.

Vi reflekterar att kurslitteraturen beaktas av UKÄ men att utvärderingsystemets stora fokus på examensarbeten och resultat har lett till att kurslitteraturen inte tillmätts tillräcklig vikt. Vittnesmålen om krympande litteraturlistor och stencilstudier är många.

Länk till rapporten

Publicerad: 23 oktober, 2015 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets femte nyhetsbrev! De flesta skolor i Nederländerna har en lärresurspolicy. En doktorsavhandling menar att läromedlens innehåll är viktigt för skolans likvärdighet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Monitor for educational materials

I Nederländerna finns ett institut för undervisningsutveckling, SLO. Institutet publicerar vartannat år Monitor for educational materials. Monitor för 2013/2014 finns nu tillgänglig på engelska.

Monitor undersöker i vilken utsträckning skolor har en lärresurspolicy, en policy som fastställer hur läromedel och lärresurser anskaffas och används. Över 50 procent av grundskolelärarna och 80 procent av grundskoleledarna uppger att deras skola har en policy. Det finns rekommendationer att alla skolor ska ha en lärresurspolicy.

Enligt undersökningen använder ca 80 procent av grundskolelärarna  läroböcker som den huvudsakliga lärresursen. Siffran är något lägre för högstadiet. Användningen av digitala lärresurser är under förväntan. Jämfört med tidigare undersökningar, utvecklar färre lärare eget material.

Vi konstaterar att det första man frågar om en skolas undervisning i Nederländerna är vilken metod man använder. Med metod avses läromedelspaket, d.v.s. läromedel och tillhörande komponenter. Det synes som om man i Nederländerna, med metod och lärresurspolicy, har ett mer systematiskt förhållningssätt till kunskapsinnehållet än i Sverige. I PISA 2012 kom Nederländerna på tionde plats.

Monitor for educational materials Länken är på nederländska men går till en engelsk version av texten

En dator per elev är inte tillräckligt

I artikeln ”En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik” intervjuar Forskning.Se den 27 augusti forskaren Håkan Fleischer om skolans digitalisering. Han gick i sin doktorsavhandling igenom den internationella forskningen om vad som händer när elever får varsin dator, en-till-en. Han menar att det är risk att elevers kunskaper urholkas om elever får egna datorer utan att undervisningen förändras.

Håkan Fleischer påpekar att det inte är ovanligt att skolor finansierar datorköp med besparingar på läromedel och t.o.m. lärare. Med datorer kan elever få välja arbetssätt, vilket gör att form kan komma före kunskapsinnehåll. Håkan Fleischer framhåller att elever blir mer engagerade i skolarbetet med datorer. Han menar att datorerna i skolan har en stor utvecklingspotential.

Detta överensstämmer med OECD-rapporten Students, Computers and Learning Making the connection som publicerades den 15 september.

OECD menar att begränsad användning av datorer i skolan kan vara bättre än ingen användning men att använda datorer mycket synes vara kopplat till betydligt sämre elevresultat. Användning av datorer är kopplat till bättre elevresultat endast i vissa fall såsom när mjukvara och internet används till att öka studietid och övande.

Enligt OECD är sambanden mellan datorer och lärande komplicerat. Digitaliseringens fulla bidrag till lärandet har ännu inte förverkligats och utnyttjats. OECD menar att elevers förmåga att använda it i stor utsträckning beror på kunskap och förmåga i andra ämnen och att därför likvärdighet i skolan krävs om it ska kunna utnyttjas av alla. OECD påpekar dessutom att lärare och företag för att utnyttja it måste utveckla nya lärresurser såsom dataprogram, läroböcker och lektionsplaneringar.

Vi reflekterar att lärare som verktyg för att genomföra läroplanen behöver läromedel, tryckta om de undervisar utan och digitala om de undervisar med datorer. Men skolor har skaffat datorer utan läromedel, vilket har lett till att it hittills inte infriat förväntningarna. Att det, i vart fall i Sverige, finns gott om digitala läromedel synes ha gått OECD förbi.

Artikeln i Forskning.Se

Rapporten Students, Computers and Learning

Uppdrag om nationella IT-strategier

Regeringen gav den 24 september Skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Strategierna ska omfatta även övriga skolformer. Syftet är att ta tillvara den strategiska potential som it har.

Skolverkets förslag ska innehålla målsättningar och insatser. Tillgången till it ska bli likvärdig och elever och lärare få stärkt digital kompetens. Insatserna ska avse bl.a. stödmaterial för lärreurser, verktyg och arbetssätt. Behov av gemensamma lösningar ska uppmärksammas. Förslagen till strategier ska omfatta användningen av lärresurser och tillgången till lärresurser. Elever ska även förberedas för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat samhälle. Programmering ska ingå i grundskolans undervisning. Uppdraget ska redovisas till regeringen i mars och april 2016.

Vi reflekterar att Svenska Läromedel i likhet med många andra skolaktörer har sett fram mot en nationell it-strategi. Vi noterar att strategierna är tänkta att genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar och frågar oss om regeringens höga ambitioner i så fall kan nås.

Regeringens uppdrag om it-strategier

Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan

Christoffer Dahl framlade den 30 september en avhandling med denna titel vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. I avhandlingen undersöker han hur fem läromedel som används på många gymnasieskolors studieförberedande program i Svenska motiverar läsandet och studiet av litteratur.

Bland läromedlens texter finns klassiska författare som August Strindberg, Harry Martinsson och Selma Lagerlöf och nutida som Per Olov Enqvist och Kerstin Ekman. William Shakespeare, Henrik Ibsen och Joyce Carol Oates är med. I alla läromedel utom ett finns minst en kvinnlig författare bland de fem som ges mest utrymme och i ett dominerar kvinnliga författare. Christoffer Dahl menar att männens dominans är på väg att luckras upp.

De fem läromedlen är i huvudsak kronologiska eller tematiska. Christoffer Dahl analyserar grundligt läromedlens omslag, bilder, läsartilltal och val av genrer. Läsartilltalet kan vara auktoritativt och förklara för läsaren hur August Strindberg ska förstås eller mer personligt för att skapa identifikation. Flerstämmigheten, d.v.s. förekomsten av olika och utmanande texter, är undermålig men bättre i de tematiska läromedlen.

I vissa läromedel är motiveringen för läsande och studier att läsaren, d.v.s. eleven, ska förstå hur människor tänkt och känt förr och utvecklats och därmed att eleven ska förstå sin samtid. I andra är motiveringen att läsaren ska utvecklas personligen och få kraft att pröva nya livsval.

I  avhandlingen konstateras att dessa huvudtyper av motiveringar speglar hur litteraturundervisningen under det senaste seklet har förändrats från ett klassikt bildningsideal till att från 1960-talet allt mer betona elevernas erfarenheter och sociala verklighet. Undervisningen i dag handlar mindre om en gemensam medvetenhet och mer om individens identitetsarbete. Att läsandet och läsförmågan minskat har också bidragit till att det har blivit viktigt att i skolan skapa en positiv attityd till läsning i sig.

Christoffer Dahl är kritisk till att läromedlen saknar litteraturteori och därmed inte kan tjäna till att ge elever verktyg att förstå och analysera. Bristen är mer påtaglig i de tematiska läromedlen. I undervisningen i dagens skola förekommer också mindre analys av litteratur och det har utvecklats en naiv läsart som betonar upplevelse och identifikation.

Christoffer Dahl menar att kritisk tänkande är viktigt och att litteraturen enligt skolans styrdokument har en central roll för att utveckla denna förmåga men att läromedlen och undervisningen således inte ger eleverna verktyg för det. Han avslutar avhandlingen med att fråga ”För om inte läromedlen och skolan bidrar med denna kompetens: vem ska då göra det?”.

Vi reflekterar att Christoffer Dahls doktorsavhandling för icke-specialister naturligtvis är akademisk, teknisk och svårtillgänglig. Den ger ändå insikt i hur komplext det är för författare och förlag att utveckla ett läromedel för att läsa och studera litteratur. Avhandlingen beskriver också hur undervisningen om litteratur har utvecklats och ger insikt i avvägningar som varje lärare måste göra i klassrummet.

Christoffer Dahl synes mena att skolans bejakande av mångfald har skett på bekostnad av teoretisk fördjupning, analys och därmed likvärdighet. Han konstaterar att även den nya läroplanen GY11 ger ett stort tolkningsutrymme. Avhandlingen kan därför också läsas som ett inlägg av en forskare i diskussionen om likvärdigheten i skolan och läromedlens betydelse för det.

Avhandlingen vid Göteborgs universitet

”Så trasiga är elevernas böcker”

Nerikes Allehanda rapporterar den 30 september under denna rubrik om att elevrådet på Karlsängsskolan i Nora har skrivit till kommunen och protesterat mot böcker som saknar pärmar, är nedklottrade och så gamla att uppgifterna är felaktiga. I webb-tv visar eleverna Cajsa och Jacob en lärobok från 2002, ”en av de finare”.

Vi reflekterar att det i skollagen 10 kap. 10 § anges att ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning” och i läroplanen att rektor har ett ”särskilt ansvar” för att eleverna får tillgång till ”läromedel av god kvalitet”.

Ordföranden i barn- och ungdomsutskottet Camilla Andersson Larsson planerar, enligt NA, att besöka Karlängsskolan i november. Vi utgår ifrån att hon med skolans två rektorer diskuterar hur de ser på nämnda regler i skollagen och läroplanen. Det synes som om Karlsängsskolan skulle behöva en metod och en lärresurspolicy.

Nerikes Allehanda webb-tv

Publicerad: 9 september, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! I Norge börjar man använda learning analytics. Det är svårt för eleverna att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA-testet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2015

Skolans behov av digitala lärresurser

I ett av Sveriges kommuner och landsting SKL den 8 september ordnat webinarium med denna rubrik deltog undertecknad, Sara Mörtsell från Wikimedia och utbildningsanalytikern Jan Hylén. Webinariet leddes av SKL:s Anna Carlsson.

Undertecknad förklarade att digitala läromedel, som finns för alla skolans ämnen och årskurser, behövs om skolan ska vara likvärdig men att skolorna hittills bara har skaffat datorer. Det är som att köpa en racerbil men inget drivmedel. Det behövs en statlig satsning med datorer och nätverk, digitala läromedel, Skolfederation som ger enkel inloggning, kompetensutveckling för lärare och forskning. På sikt kommer adaptiva läromedel med learning analytics att bli vanliga.

Sara Mörtsell menade att kunskapen utvecklas när lärresurser delas digitalt. Wikipedia är ett uppslagsverk som ställer krav på läsaren att kunna förstå och granska kvalititeten. Desamma gäller öppna lärresurser som just främjar kritiskt tänkande. Elever har också möjlighet att vara medskapande och själva skriva på Wikipedia. För öppna resurser är det bra att använda Creative Commons-licenser som värnar upphovsrätten.

Jan Hylén uppgav att Sverige kan lära av Danmark och Norge. Det behövs en grund av färdiga lärresurser men lärare och elever ska också skapa själva; det måste finnas färdiga byggklossar. Både Danmark och Norge har nationella system för enkel inloggning, vilket saknas i Sverige. En utvärdering av den danska statliga satsningen på skolans digitalisering  visar att lärare sparar tid med digitala lärresurser. Framtida digitala lärresurser bör ha inbyggda bedömningsfunktioner för lärare. Men till att börja med behövs en undersökning av vilka digitala lärreurser som egentligen finns i skolorna och hur de används, vilket vi inte vet i dag.

Se webinariet på SKL:s hemsida

Adaptiva läromedel i Matematik

Det norska läromedelsförlaget Gyldendal har utvecklat ett adaptivt läromedel i Matematik för årskurs 4 och 5, rapporterar Aftenposten den 12 juni. Med learning analytics väljer läromedlet uppgifter som är lagom svåra för varje elev, inte för lätta och inte för svåra utan sådana som göra att lärandet blir roligt och utmanande. Flera elever klarar Godkänt och klasser kan lyfta sig ett helt betygssteg. Återkoppling är också det som John Hattie anger som viktigast. Lärare uppger att de med det adaptiva läromedlet kan se om många elever har svårigheter med samma sak. När alla elever arbetar individuellt blir läxorna inte längre vissa uppgifter utan viss tid, exempelvis en kvart om dagen. Lärare är nöjda och menar att de har kontroll och översikt och bättre kan återkoppla till enskilda elever.

Länk till Aftenposten

”Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA”

Margareta Serder disputerade i början av året vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola med avhandlingen Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap. Margareta Serder konstaterar, enligt Skolporten, att PISA-uppgifterna består av ett abstrakt, naturvetenskapligt språk men avser vardagliga situationer. Det har eleverna svårt med och deras tolkningar av enskilda ord blir viktiga.   Enligt Margareta Serder är eleverna bra på faktafrågor, men inte på naturvetenskap som praktik. Både lärare och elever behöver djupare kunskaper i naturvetenskap.

Margareta Serder, som i avhandlingen resonerar kritiskt om PISA, menar också att PISA-frågorna mycket handlar om språk och identitet.   Vi reflekterar att PISA-frågorna just är avsedda att pröva hur eleverna tillämpar kunskaper i verklighetsliknande situationer. En orsak till att de har svårt att förstå det abstrakta språket, som är nödvändigt för att skaffa djupare ämneskunskaper, är att detta språk används litet i undervisningen utan främst i läromedlen. Att så är fallet framgår av den avhandling som vi rapporterade om i Nyhetsbrev nr. 3. Om eleverna i större utsträckning använde de läroplansanpassade läromedlen skulle de således vara bättre förberedda för PISA-frågorna.

Länk till Skolporten

Framtidens läromedel

Onsdag-torsdag 14-15 oktober är det Framtidens läromedel på Quality Friends Hotel i Solna utanför Stockholm. Man kan ta del av hur skolor arbetar med dataspel, flippade klassrum och oändligt många läroappar för att utveckla undervisningen och lärandet och vilka strategier som behövs för att driva en skola mot en tydlig vision med gemensamma digitala verktyg.

På onsdagen kl. 16.45 är det paneldebatt om Framtidens behov av rätt läromedel inom den digitala skolan med undervisningsrådet Peter Karlberg från skolverket, lektorn i pedagogik från Högskolan Väst Thomas Winman och undertecknad.

Länk till Framtidens läromedel

Skolutveckling på Skolforum

Måndag-tisdag 26-27 oktober är det Skolforum på Stockholmsmässan. Tusentals lärare och skolledare utbyter erfarenheter och tar del av det senaste inom forskning, läromedel och pedagogik. Över 200 programpunkter och över 100 utställare ingår i biljetten.

Lyssna på lärare som diskuterar bedömning eller delta själv i ett pedagogiskt samtal med Ann-Marie Körling (biljetterna till det snart slut). Gå runt på en spaningsvandring i grupp med en spaningsledare på jakt efter framtidens skola. Upptäck vilket innehåll som behövs för att skolans datorer ska kunna stärka undervisning och lärande på Forum digitala läromedel.

Det är hög tid att skaffa biljetter. Ingen kommun eller skola kan erbjuda bättre skolutveckling för alla lärare på två dagar i vecka 44.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska läromedel.

Länk till Skolforum