Publicerad: 21 maj, 2015 under: Debattartiklar

Debattartikel i Eskilstunakuriren Digitalt lärande kräver helhetssyn

Erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel.

Till höstterminen förändras undervisningen på Stenhammarskolan i Flen helt, enligt ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Roger Tiefensee (C) och rektor Reino Dahl. Det sker när varje elev får varsin smart dator med molntjänster och pedagogiska programvaror.

Jag välkomnar beslutet. Digitalt lärande har en stor potential. Lärare får bättre verktyg för att planera, genomföra och bedöma undervisningen. Elever får en interaktiv och rikare lärmiljö med många olika lärverktyg. Undervisningen kan individualiseras på ett helt nytt sätt.

Danmark genomför just nu en stor statlig satsning på skolans digitalisering med infrastruktur, utbildning av lärare och digitala läromedel. Erfarenheter från flera länder visar att det är denna helhetssyn som krävs om en satsning ska lyckas.

En första utvärdering i Danmark visar också att lärare med digitala läromedel sparar 6 procent av sin totala arbetstid och att elevers motivation ökar. Det är förutsättningar för att lärare ska kunna få mer tid att möta varje elev och för att alla elever ska kunna nå förbättrade kunskapsresultat.

Men erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel. Många tror att det räcker med ordbehandlingsprogram och att surfa på nätet och använda gratismaterial. Men för att lärare ska få goda förutsättningar att undervisa och elever att lära krävs professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen för hela läsåret och har beprövad pedagogik.

Läromedel handlar om lärares arbetsmiljö, elevers kunskapsresultat och likvärdighet. Det gäller både förlagens läroböcker och digitala läromedel. Men de digitala har nya möjligheter och ger grunden i ett nytt digitalt ekosystem för lärande. Nätet, gratismaterial och andra lärverktyg blir komplement som lärare självfallet ska använda för att anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elev.

Jag hoppas för de 400 elevernas på Stenhammarskolan skull att kommunen har en helhetssyn och inte glömmer att ge lärare och elever digitala läromedel. När kommunen talar om undervisningsmaterial via nätet blir jag orolig.

Det är skolans huvudman, det vill säga i praktiken Roger Tiefensee och Reino Dahl, som har det yttersta ansvaret för att elever får de läromedel av god kvalitet som föreskrivs i läroplanen. Om de inte får det kommer undervisningen i Flen garanterat att förändras helt, men inte på det sätt som lärare, elever och föräldrar vill.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Eskilstunakuriren den 21 maj 2015.

Länk till Ekuriren.Se

Kopior i stället för skolböcker

Publicerad: 20 maj, 2015 under: Debattartiklar

Lärare behöver verktyg för att undervisa. Elever behöver struktur för att lära. Läromedel utvecklas professionellt av författare och läromedelsförlag för att säkra detta.

Men på många skolor i Nynäshamn saknas läromedel. Skolan har bara en lärobok som kopieras till alla elever. Läroböcker flyttas runt mellan klasser. Datorer köps in utan förlagsutvecklade, digitala läromedel.

På mitt skrivbord ligger ett häfte med sidorna 78-101 kopierade ur en lärobok i historia. Det är inte angivet vilken bok det är. På sidorna i ett annat kopierat häfte står det tydligt Kopiering förbjuden. Jag har fått häftena av en förtvivlad förälder.

Utan läromedel får lärare mer arbete och mindre tid att möta varje elev. Med stenciler kan inte föräldrar följa sina barns kunskapsutveckling. Utan sammanhang lär sig elever mindre. Många i Nynäshamn känner igen sig i denna beskrivning.

Professionellt utvecklade läromedel behövs om läroplanen verkligen ska genomföras. När de saknas bort minskar likvärdigheten och färre elever når högs kunskapsresultat.

Det är barn- och utbildningsnämnden med Liselott Vahermägi i spetsen som är ansvarig. Det går inte att säga att politiker inte har ansvar. Enligt skollagen har kommunpolitiker ansvar för att lärare får rätt förutsättningar och för att utvärdera att så är fallet.

Det är tydligt att det behövs en läromedelssatsning i Nynäshamn. Målet bör vara att alla lärare och elever har egna grundläromedel som följer läroplanen när höstterminen börjar.

RICKARD VINDE
vd Svenska Läromedel, Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns Posten den 19 maj 2015.

 

Ohållbar brist på lärverktyg

Publicerad: 11 april, 2015 under: Debattartiklar

DEBATT Många lärare har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder, skriver Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel.

Skolan ska hjälpa eleverna att skaffa kunskaper och värderingar, det vill säga faktakunskaper, förståelse, kritiskt tänkande, kreativitet och samhällets grundläggande värderingar. Detta förklaras i läroplanen.

För grundskolans ämnen och gymnasiets kurser finns också ett centralt innehåll med det som ska ingå i undervisningen. För årskurs 3, 6 och 9 och för gymnasiekurserna finns kunskapskrav. Det är läroplanen och dessa krav som ska styra lärarnas undervisning, bedömning och betygssättning.

Elevers lärande sker i möten med lärare. Det är mötena som gör att eleverna kan göra kunskapen till sin, förstå och utveckla förmågor. Men mötena sker runt innehållet. Det förmedlas i läromedel, lärarnas eget material, tidningsartiklar, internet eller skönlitteratur. Allt kallas i skollagen för lärverktyg.

De viktigaste lärverktygen är läromedelsförlagens tryckta och digitala grundläromedel. De översätter läroplanen till praktisk undervisning och ger en struktur för hela läsåret. Läromedel ger lärare mer tid att möta elever och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära. Kommuner och friskolor säkrar att innehållet, hela tiden med sikte på kunskapskraven, enkelt finns till varje lektion.

De allra flesta lärare vill använda läromedel som grund och komplettera med andra lärverktyg. Men alltför många kan i dag inte det. De har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder.

Att det finns en stor brist bekräftades i en undersökning av OECD från 2014 som visade att Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- eller läxböcker. Alla elevers läsförmåga har minskat och mest för faktatexter. Det är inte konstigt när eleverna inte får träna varje dag med specialskrivna ämnestexter, det vill säga läromedel.

Läromedelsbristen beror på att det inte finns något systematiskt tänkande för läromedel och andra lärverktyg, de verktyg som är praktiskt avgörande för att den skrivna läroplanen också ska bli den i alla skolor genomförda läroplanen. Bristen på systematik är så stor att Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen på 40 sidor varken nämner läromedel eller lärverktyg.

Hur lärare och elever ska mötas runt innehållet har glömts bort och resultatet är ofta en blandning av diverse material med osäker kvalitet och svag koppling till läroplanen, vilket bidragit till ökande arbetsbelastning för lärarna, minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat.

Den pågående digitaliseringen har inte gjort saken bättre. Snart har alla elever i både grundskolan och gymnasiet en egen dator. Men skolorna har helt glömt bort att skaffa professionellt utvecklade, digitala läromedel. I stället får elever surfa på nätet och använda enkla program som är gratis. Digitaliseringen har stora kunskapsmöjligheter men om den inte fylls med innehåll, kan den försämra både lärarnas arbetsmiljö och elevernas kunskapsresultat.

Det borde vara självklart att professionella lärare har professionellt utvecklade verktyg. Det är först när lärarna har tryckta och digitala grundläromedel i alla ämnen och många andra, kompletterande lärverktyg som de kan undervisa effektivt och anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elevs behov. Har de inte det kan de inte vara verkligt professionella, lika litet som läkare utan instrument och mediciner kan vara det.

Läromedelsförlagen vill bidra till att lärare kan vara professionella och få mer tid för lärande. Det är dags att skolan får en infrastruktur för innehållet som stärker lärarnas praktiska kapacitet att undervisa och ger eleverna mer likvärdiga förutsättningar att lära. Denna del av skolans problem går dessutom att lösa snabbt. Vi måste säkra att lärare har rätt förutsättningar till varje lektion. Det behövs om alla elever i kunskapsnationen Sverige ska kunna höja sina kunskapsresultat.

Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i den digitala utgåvan av Uppsala Nya Tidning den 11 april 2015.

Länk till Uppsala Nya Tidning

Läromedel är en ödesfråga

Publicerad: 23 mars, 2015 under: Debattartiklar

Datorer och smarta gratislösningar förespråkas av en ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Falun i Dalarnas Tidningar. I en replik förklarar vi att det inte räcker med datorer utan att det krävs digitala läromedel.

En ledamot av barn- och utbildningsnämnden har synpunkter på skolans digitalisering i sin debattartikel den 30 januari 2015.

Ledamoten vet bestämt vilket av olika företags IT-system som är bäst. Det som är bäst är det som är gratis. De flesta vet numer att inga tjänster på nätet är gratis och att man alltid får betala på något sätt. Men det är kanske lärare, elever och föräldrar som skulle få betala priset.

Jag blir mycket bekymrad när politiker inte vill satsa på kvalitet i skolan utan använda smarta gratislösningar. De miljoner som gratislösningen skulle ge, skulle tydligen användas till fler datorer. Men lärarnas uppdrag är att hjälpa eleverna att skaffa de kunskaper som anges i läroplanen och kunskapskraven. För det räcker det inte med datorer.

Det krävs läromedel som följer läroplanen och kunskapskraven. Läromedel ger lärare stöd att planera och genomföra undervisningen. De ger elever en struktur och hjälper dem att göra kunskapen till sin – att lära fakta och utveckla förmågor. Läromedel ger föräldrar möjlighet att följa och uppmuntra sina barns kunskapsutveckling.

När skolan blir digital är digitala läromedel en självklarhet. Annars slösas digitaliseringens möjligheter bort. Det räcker inte med ordbehandlingsprogram, sociala medier och massor av hemsidor. Det behövs struktur och sammanhang för hela läsåret, både för effektiv undervisning och för motiverat och glädjefyllt lärande. Självfallet ska lärare komplettera läromedel med annat som skönlitteratur, tidningar och museibesök.

Läromedelsförlagen och branschorganisationen Svenska Läromedel vill med läroböcker och digitala läromedel bidra till att alla elever får mer individualiserad undervisning och högre kunskapsresultat.

Digitala läromedel låter elever arbeta självständigt och interaktivt med olika uppgifter. Lärare kan återkoppla och följa varje elevs kunskapsutveckling. Ledamoten skriver inte ett ord om läromedel. Han vill förmodligen hitta smarta gratislösningar; sponsrade böcker med budskap och reklam, kopior och gratisappar.

Men även här får andra betala priset. Lärare får mer arbete med att själva försöka hitta och sammanställa material. Elever får sämre sammanhang i lärandet. Föräldrar förstår inte vad som händer i skolan.

Jag tror att politikerna i Falun vill säkra att det innehåll som finns i läroplanen och kunskapskraven enkelt finns till varje lektion. Vill de det ska se till att lärare och elever har läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar i alla ämnen. I takt med att skolan får fler datorer ska andelen digitala läromedel ökas och digitaliseringen fyllas med innehåll.

Ledamoten menar att valet av IT-system är en ödesfråga. Nej, att det finns läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av författare och förlag, det är en ödesfråga.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Repliken publicerades i den digitala Dalarnas Tidning den 20 mars 2015.

Länk till repliken i Dalarnas Tidning

Länk till den debattartikeln ”Satsa på moderna IT-verktyg” i Dalarnas Tidning den 30 januari 2015

Skolan slarvar bort datorernas möjligheter

Publicerad: 28 januari, 2015 under: Debattartiklar

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, skriver Rickard Vinde i Dagens Samhälle. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Skolans nya läroplaner från 2011 ställer tydligare krav på både kunskaper och förmågor än tidigare. Kunskaper är de grunder elever måste ha för att kunna utveckla förmågor, bland annat kritiskt tänkande, kreativitet och att kommunicera.

I vårt decentraliserade, digitaliserade och entreprenöriella samhälle måste alla ha både kunskaper och förmågor. Lärare måste alltså ha möjligheter att lära elever mer. Pisa-resultaten visar att även de elever som i dag får högsta betyg i alla ämnen måste lära sig mer om Sverige ska försvara sin konkurrenskraft.

I debatten om skolan påpekas emellertid sällan att lärare har fått ett svårare uppdrag. 2011 års reformer anger riktning, metod och mål för hur elevers kunskapsresultat ska höjas men ger inte lärare förutsättningar och stöd i klassrummet för det nya uppdraget. Vi har glömt att skolan måste stärka lärares förmåga att undervisa. I stället har vi lämnat varje lärare att på egen hand översätta reglerna i läroplanen till daglig undervisning. Vissa eldsjälar gör det men flykten från yrket visar att det inte är realistiskt.

Vi måste utveckla skolan som system om lärare ska få en bättre arbetsmiljö och elevers kunskapsresultat höjas. Många initiativ tas nu för att lärare ska kunna arbete mer kollegialt med varandra och mer problemorienterat med elever.

Men lärare måste också få en infrastruktur för innehållet i undervisningen. För det är professionellt utvecklade, läroplansanpassade läromedel viktigast. De ger lärare förutsättningar att förbereda och genomföra undervisningen och att bedöma eleverna, lektion för lektion under hela läsåret.

OECD:s Talis-undersökning från våren 2014 visar emellertid att Sverige är det land av de undersökta 34 i vilket lärare minst kontrollerar elevers arbetsböcker eller läxböcker. Tidningen Skolvärlden rapporterade nyligen att endast 41 procent av lärarna har anpassade läromedel i alla ämnen.

Man jämför ofta lärare med läkare. Lika litet som vi kan tala om för en läkare vilket kirurgiskt instrument hen ska använda till en viss operation, kan vi tala om för en lärare med vilka metoder hen ska undervisa på en viss lektion. Men professionell frihet förutsätter att läkaren alls har några kirurgiska instrument och att läkemedelsförrådet är fyllt. Den friheten har lärare under många år allt mer berövats. Det har fått konsekvenser både för lärares möjligheter att undervisa effektivt och för elevernas kunskapsresultat.

Nyligen lyfte OECD fram Singapore som ett föredöme vad gäller probleminriktad undervisning i matematik. Undervisningen sker med dialog, i små elevgrupper och med individuell träning. Läromedlen är anpassade till det och innehåller rutinuppgifter och icke rutinuppgifter, verkliga problem och projektuppgifter till varje kapitel. Den entreprenöriella förmågan är målet men för att komma dit behövs grunder och mycket övning. Även i Sverige finns sådana läromedel.

I takt med att skolan digitaliseras blir särskilt hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, trots att sådana finns för alla skolans ämnen och årskurser. Skolor skaffar datorer för 2 000 kronor per styck och år och sparar på läromedel för att kompensera. Därför används inte datorerna i undervisningen. Rätt utnyttjade kan datorer frigöra tid för lärare att undervisa i dialog, stärka elevers lärande och inte minst möjliggöra individualisering. Det måste Sverige ta tillvara som en del i att möta Pisa-utmaningen. Just nu håller vi på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Utan rätt förutsättningar kan inte lärare utföra sitt uppdrag och undervisa så att varje elev på ett likvärdigt sätt kan utveckla kunskaper och förmågor och nå sina mål i skolan. Läraryrket kan inte heller bli attraktivt, vilket är avgörande för Sverige som kunskapsnation. Vi måste därför ge lärare och elever rätt förutsättningar, ända in i klassrummet

Rickard Vinde VD Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 28 januari 2015.

Länk till Dagens Samhälle

 

 

En lärverktygsstrategi skulle underlätta för lärarna att välja de verktyg som passar bäst för situationen, anser Rickard Vinde, som skriver att detta gäller alla verktyg, inte bara datorer.

I en debattartikel i Skolledaren nummer 8/14 efterlyser Örjan Johansson på Atea – ett företag specialiserat på IT-infrastruktur – en strategi för datorer, detta skolans ”dyraste pedagogiska verktyg”. Skattemedel används i dag ineffektivt och rektorer är ointresserade. Många elever har i dag en egen dator och antalet ökar snabbt. Enligt Örjan Johansson kostar en dator 2 000 kronor per år. Enligt Skolverket används datorerna litet i undervisningen. Det är förstås inte effektivt.Men datorer har i sig inget som helst pedagogiskt värde. Datorer är teknik.

Det är lärares användning av datorerna som kan vara pedagogisk, exempelvis att träna kritisk tänkande genom att jämföra internetsidor med olika perspektiv. Lärares uppgift är att systematiskt undervisa läroplanens innehåll med kunskap, förmågor och värden. För att vara effektiva måste skolor därför till datorerna skaffa digitala läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och hög kvalitet. Men en elev i grundskolan får idag digitala läromedel för endast 27 kronor per år, vilket betyder att de allra flesta elever inte får några alls. Utan digitala verktyg som främjar undervisningsuppdraget, är det inte konstigt att lärare låter datorer stå oanvända.

Det finns också undersökningar som visar att lärare efterlyser professionellt utvecklade digitala läromedel både som lärarverktyg och för att höja elevers motivation och kunskapsresultat. Att begära att enskilda lärare på sin arbetstid ska göra undervisningsmaterial är inte heller rimligt. I en sammanfattning av forskningsprojektet Unos Uno slås fast att det ”är ineffektivt ur alla synpunkter – tidsanvändning såväl som kvalitet – att låta varje lärare uppfinna och producera sina egna läromedel”.Örjan Johansson efterlyser en strategi. Men det som behövs är inte en strategi bara för datorer utan en samlad strategi för alla de lärverktyg som lärare ska bygga sin undervisning på.

Det behövs en strategi för läromedel, annat undervisningsmaterial, datorer och andra lärverktyg. Med vår kvalitetspolicy vill Svenska Läromedel bidra till att varje skola kan utveckla en sådan.Rektorer är, enligt min erfarenhet, visst intresserade av datorer, men de har hittills sällan tagit ett helhetsansvar. En lärverktygsstrategi skulle vara ett underlag för elevers skolval och huvudmannens utvärdering av skolans styrning och resultat.En sådan strategi skulle också säkra att lärare faktiskt hade förutsättningar att till varje lektion välja de lärverktyg som är bäst för undervisningssituationen.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Skolledaren nr 10 den 9 december 2014.

Länk till Skolledaren

”Bara en fjärdedel får nya skolböcker”

Publicerad: 3 november, 2014 under: Debattartiklar

Plats 71 får Bromölla i en ranking av Sveriges skolkommuner. Men när Sveriges Kommuner och Landsting SKL gör samma sak och mäter hur stor andel av eleverna i årskurs 9 som klarar alla mål blir det plats 101, gult varningsbetyg. Det är inte helt okej. Ett område där detta betyg är mer än motiverat är resurser, bl.a. till läromedel.

När högstadieelever får räcka upp handen har bara en fjärdedel fått en ny lärobok denna hösttermin. Att nya böcker är sådant som behövs för att bedriva en vettig undervisning, uppger också ordföranden i Lärarförbundet i Bromölla. Som förälder upplever hon själv att det används mycket stenciler för att spara pengar. Ordföranden i kommunstyrelsen Åke Hammarstedt uppger att det är fel av skolor att inte köpa de böcker som behövs men att han inte fått signaler från verksamheten att pengar saknas.

Läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och hög kvalitet. De översätter läroplanen till praktisk undervisning. Lärare får ett verktyg för sitt arbete och slipper leta efter sämre material på nätet eller stå vid kopiatorn och kopiera ur gamla böcker. De får i stället mer tid till att möta varje elev. Elever får en stomme för sin kunskapsutveckling under hela kunskapsresan, termin för termin, från förskoleklass till årskurs 3 i gymnasiet.

Vad som ofta glöms är hur viktiga läromedel är för likvärdigheten. Att läraren och gruppen har en gemensam utgångspunkt är enligt forskningen viktigt för allas lärande. Utan läromedel försvagas m.a.o. den kompensatoriska förmåga som i Bromölla behövs särskilt för den femtedel av eleverna som idag inte klarar skolans mål.

Skolpolitiker kan inte lämna över en påse pengar till skolan men inte ta ansvar. Skolinspektionen har också angett att huvudmannen är ansvarig även för att det finns läromedel. En elev i grundskolan fick enligt Svenska Läromedels statistik 2013 nya läromedel för 546 kr. Ett enkelt telefonsamtal till Dalaskolan Norra visar att elever på den skolan hittills i år fått läromedel för 242 kr. Sådana samtal kan både lärare och elever i Bromölla ringa. Sedan kan de skicka de signaler till Åke Hammarstedt som det verkar som om han saknat men ärligt vill ha för att kunna agera.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och VD i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i den trycka versionen av Kristianstadsbladet den 3 november 2014.

”Läromedel väg till PISA-topp”

Publicerad: 2 oktober, 2014 under: Debattartiklar

Om Sverige ska tillbaka till PISA-toppen måste skolan vara ett system som förstärker lärares kompetens och låter dem komma till sin rätt, skriver vi i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning. Läromedel som översätter läroplanen till undervisning under hela läsåret är en stomme i det systemet.

”Lärverktyg ger högre kunskap”

Publicerad: 21 augusti, 2014 under: Debattartiklar

I en debattartikel i Skolvärlden förklarar vi att det nya skolforskningsinstitutet ska studera val av effektiva lärverktyg. Det kommer att främja lärares kunskap att välja lärverktyg och läromedel. Det vill också Svenska Läromedel främja med sin kvalitetspolicy.

”Läromedel lärarens viktigaste verktyg”

Publicerad: 1 juli, 2014 under: Debattartiklar

Läraren Lilibet Gustafsson förklarade i Norrköpings Tidningar att lärare och elever på Grosvadsskolan saknar läromedel men att Finspångs kommun avvisat hennes begäran om anslag. I en debattartikel påpekar vi att huvudmannen har ett ansvar för att det finns läromedel av god kvalitet och att lärare, elever och föräldrar skulle välkomna att kommunpolitikerna lyssnade på Lilibet Gustafsson.