Läromedel måste vara bra

Publicerad: 23 maj, 2016 under: Debattartiklar

Professionella lärare behöver – precis som trädgårdsmästare, snickare och läkare – professionella verktyg. För lärare är det främst lärarböcker, grundläromedel och övningsmaterial för att planera, undervisa och bedöma. Är skolan digital bör läromedlen vara digitala.

Elever behöver läromedel för att få den kunskap som finns i betygskraven satt i ett sammanhang som gör det enkelt att lära och utveckla förmågor.

För att skapa en god dialog och lärmiljö ska läraren självfallet komplettera med många olika lärresurser som skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och webbsidor. Men läromedel bör vara grunden och elever har enligt läroplanen också rätt att få läromedel av god kvalitet. 

Det är lärare som ska välja material till varje lektion men det är kommunen som är ansvarig för att de verkligen kan välja. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna. 

Enligt statistik fick en elev i grundskolan i Nynäshamn 2015 nya läromedel för 553 kr. För Viaskolan var siffran 549 kr och för de fyra skolorna i Sorunda 434 kr. Det betyder att det ser mycket olika ut i olika skolor och att kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands får användas. 

Det är dags för skolpolitikerna att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel av god kvalitet. Först då kan lärare välja och vara verkligt professionella.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Källor: Läromedia, Nynäshamns kommun

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns-Posten den 20 maj 2016

Läromedel borde vara jätteviktiga

Publicerad: 18 maj, 2016 under: Debattartiklar

Skolpolitikerna i Växjö tycker att läromedel är jätteviktiga och vill till och med granska dem. Men de utgår ifrån att lärare och elever faktiskt har läromedel, skriver Rickard Vinde i en insändare i Smålandsposten.

Så är långt ifrån alltid fallet. Enligt statistik från distributören Läromedia fick en elev i grundskolan i Växjö 2015 nya läromedel för 624 kr. Det gäller både tryckta och digitala läromedel. Siffrorna var för Alvesta 596 kr, Lessebo 1149 kr, Tingsryd 735 kr, Uppvidinge 542 kr och för Älmhult 924 kr.

Det betyder att det ser mycket olika ut mellan olika kommuner och ännu mer mellan olika skolor, trots att elever enligt läroplanen har rätt till läromedel av god kvalitet, det vill säga professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen och värdegrunden. Om de är tryckta eller digitala ska bero på hur digitaliserad skolan är.

Lärarhandledningar och läromedel ger lärare en grund att planera och undervisa och dessutom kompetensutveckling. Läromedel ger elever ett sammanhang och en möjlighet att få den kunskap som finns i betygskraven.

Läraren ska komplettera läromedlen med många olika lärresurser för att skapa en god dialog och en rik lärmiljö. Skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och internet är självklart. Men läromedel som följer läroplanen ska vara grunden.

Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna, något som kommunerna ansvar för. Jag frågar mig som legitimerad lärare hur de hanterar detta. Mycket olika tycks det. Därför får lärare och elever använda kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands.

Det är lärare som till varje lektion ska välja läromedel, lärreurser och lärverktyg. Men det är kommunerna som måste ge dem förutsättningar att göra det. Kommunerna har idag ingen egen statistik och läromedel ingår inte i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolpolitikerna borde börja med att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel med hög kvalitet. Först då är läromedel jätteviktiga på riktigt.

Insändaren publicerades i Smålandsposten den 17 maj 2016.

Länk till insändaren

Film och webb kan inte ersätta läromedel

Publicerad: 2 maj, 2016 under: Debattartiklar

När skolpolitikerna inte vet vad som händer i undervisningen får elever titta på film i stället för att plugga med läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel.

Debatt HP 2/5. ”Varför får min dotter inte ta med läroboken hem och plugga till provet om vikingatiden”, frågar en mycket bekymrad mamma i en insändare (HP 7/4).

Rektor på Brunnsåkersskolan i Halmstad förklarar att skolan har beordrats av kommunen att bara prioritera läroböcker i matematik, svenska och engelska.

I övriga ämnen använder man läroböcker som flyttas runt mellan klasserna. Dessutom använder skolan andra informationskällor som film och webbplatser.

Detta gör också mig mycket bekymrad. Rektor tror tydligen att en lärobok är en informationskälla. Rektor tycks inte veta att läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av specialiserade läro-medelsföretag.

Lärarhandledningen ger läraren verktyg att planera under hela läsåret. Läroboken eller det digitala läromedlet ger till varje lektion elever det centrala innehållet som krävs för att nå betygsmålen.

Detta sammanhang kan inte ersättas med filmer och webbplatser.

Utan lärobok kan mamman inte heller hjälpa sin dotter med läxan och hon får surfa på nätet efter svar. Tydligen finns på Brunnsåkersskolan två uppsättningar läromedel till tolv klasser.

Ändå fick eleverna i grundskolan i Halmstad 2015 nya läromedel för 1 196 kr, en av de högsta siffrorna i landet.

Det visar att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte fungerar och att varken kommunen eller skolorna, i vart fall inte Brunnsåkerskolan, har en läromedelspolicy.

Både lärare och elever behöver läromedel och mycket annat material.

Kärnan är läromedel som översätter läroplanen till undervisning och lärande och ger föräldrar möjlighet att följa och stöda sina barns kunskapsutveckling.

Både elevens mamma och jag är mycket bekymrade över att eleverna på Brunnsåkersskolan inte kan plugga.

Det borde skolpolitikerna i Halmstad också vara.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Hallandsposten den 2 maj 2016.

Länk till insändaren

Skolpolitikerna borde vara bekymrade

Publicerad: 20 april, 2016 under: Debattartiklar

DEBATT I KUNGÄLVS-POSTEN: Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material. Ändå får eleverna på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam, skriver Rickard Vinde, vd på Svenska Läromedel.

Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material och Ytterbyskolans rektor att man tittar på att läromedlen följer läroplanen och har kvalitet.

Ändå får eleverna på högstadiet på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam. Enligt rektor granskades inte just denna bok.

En lärare på Ytterbyskolan menar att lärare och elever använder läromedel och kompletterar med information som film, internet och tidningsartiklar.

En elev i grundskolan i Kungälv fick 2015 nya läromedel för 426 kr. Det placerar Kungälv på plats 269 av 281 (några kommuner saknas i statstiken). Som legitimerad lärare frågar jag mig om skolchefen och rektor verkligen vet vad det är för skillnad på läromedel och information.

Ett läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är verktyg för professionella lärare. En källa med information ger inte det grundläggande sammanhanget och kan vara vinklad. Ett läromedel kan inte ersättas med film och internet.

Jag misstänker att reklamboken på Ytterbyskolan inte är ett udda exempel. Med 426 kr blir det säkert mycket information. Skolpolitikerna borde vara bekymrade. De borde se till att både kommunen och varje skola har en läromedelspolicy som säkrar att läromedel med det centrala innehållet finns som grund till varje lektion.

Fotnot: Statistik för andra kommuner finns på svenskalaromedel.se.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare

VD Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Kungälvs-Posten den 20 april 2016.

Länk till Kungälvs-Posten

Läromedlen håller inte måttet

Publicerad: 7 april, 2016 under: Debattartiklar

Karskoga har glömt både läroböcker och digitala läromedel till den satsning som nu genomförs, skriver Rickard Vinde i en debattartikel i Nya Wermlandstidningen.

Skolan är ett sampel mellan lärare, material och elever. När det fungerar kan elever skaffa kunskaper och utveckla förmågor. Materialet är både lärarens verktyg för att undervisa och elevernas brygga till kunskap. Det viktigaste materialet är läromedel, material som följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Utan läromedel kan inte lärare vara professionella, lika lite som läkare kan vara det utan läkemedel och instrument.

Men i Svenska Läromedels jämförelse av hur mycket nya läromedel kommunernas skolor fick 2015 kommer Karlskoga på 195:e plats av 283 (några kommuner saknas). Det betyder att många lärare får arbeta med gamla läromedel eller inga alls.

Elever får inte heller enkelt det centrala innehållet för varje lektion under hela läsåret. Det drabbar hårdast de elever som mest behöver sammanhang och förklaring i en stökig vardag. När Sveriges Kommuner och Landsting SKL rankar Sveriges kommuner efter skolresultat kommer också Karlskoga på plats 232 av 290.

Karlskoga vet att skolans digitalisering är en möjlighet för alla elever att nå bättre kunskapsresultat och satsar nu två miljoner kr extra på läsplattor till årskurs 8 och 9. Pengarna räcker till apparater och utbildning av lärarna. Men tydligen inte till digitala läromedel.

Med läromedel som grund kan lärare komplettera med andra resurser och skapa den lärmiljö och dialog som leder till att elever kan lära. Men kommunen ser inte att materialet är den svaga länken i samspelet lärare-material-elev.

Det saknas trycka lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker och när skolan digitaliseras, vilket sedan länge är självklart, glömmer man helt läromedel som följer läroplanen. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna.

Om eleverna i Karlskoga ska få bättre kunskapsresultat måste deras lärare få förutsättningar att vara professionella och för det behöver de professionella verktyg, både tryckta och digitala.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Fotnot: Undersökningen om kommunernas anskaffning av läromedel finns på www.svenskalaromedel.se.

Debattartikeln publicerades i Nya Wermlandstidningen den 6 april 2016.

Länk till debattartikeln

Rena rama lotteriet om eleverna får bra läromedel

Publicerad: 29 mars, 2016 under: Debattartiklar

Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever. Vissa kommuner skaffade tio gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner under 2015. Det är dags att rätten till läromedel skrivs in i skollagen, skriver Svenska Läromedel och Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. 

Undervisningen i skolan är ett samspel mellan lärare –material–elev. För att lärare ska kunna få elever att utveckla kunskaper och förmågor måste de få material som följer läroplanens progression och kunskapskrav.

Men utvecklarna på företagen i Svenska Läromedel och författarna i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund vet att lärare ofta inte får tillgång till professionella verktyg i form av lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel.

Färsk statistik

Vi kan i dag presentera statistik som visar att vissa kommuner under 2015 skaffade flera gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner. En elev i grundskolan fick 2015 nya läromedel för 1 202 kronor i Oxelösund, 731 kronor i Luleå, 631 kronor i Göteborg, 453 konor i Värmdö och 277 kronor i Habo (se fotnot).

Lärarna har därmed mycket olika förutsättningar att förbereda, genomföra och utvärdera sin undervisning. Att likvärdigheten för eleverna brister när många får gratismaterial och kopior av läromedel och själva ska hitta kunskap på internet behöver inte påpekas. Inte heller att detta slår hårdast mot de elever som mest behöver stöd för att hitta sammanhang och struktur i skolans vardag. Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever.

Prioriterar olika

Statistiken leder till slutsatsen att kommuner gör helt olika prioriteringar av läromedel. En skolinspektör i Stockholms stad uppgav i höstas också att det material som används i skolan är en icke-fråga, det vill säga det inspekteras inte alls.

Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i Ljungby kritiserade nyligen besparingar i skolan och mest att det ska sparas så mycket på läromedel. En mamma i Nynäshamn, med buntar av kopior som hennes son fick i skolan, frågade förtvivlat om det inte finns krav på att lärare och elever ska få aktuella läromedel.

Det finns en förklaring till att läromedel och annat undervisningsmaterial i skolan har glömts bort. Staten beslutade för över trettio år sedan att många olika material skulle användas i undervisningen och att de alla var lika bra som läromedel.

Dessutom ville kommunerna spara pengar. Dåvarande Kommunförbundet menade att uppslagsverk, hobbylitteratur och resebeskrivningar kunde användas som läromedel och berömde sig för att ha påverkat staten att besluta om detta.

Stor brist på likvärdighet

OECD konstaterade härom året att Sverige är det land av alla 34 undersökta i vilka lärare minst kontrollerar elevernas arbets- eller läxböcker. Störst är bristen på likvärdighet för digitala läromedel. Kommuner har investerat miljonbelopp i teknik utan att tänka på innehåll och kunskap.

I de flesta skolor saknas digitala läromedel helt och många utvecklingsintresserade lärare har inte kunnat använda de nya möjligheterna. Trots att det finns digitala läromedel för alla ämnen och årskurser får en elev i grundskolan sådana för bara 30 kronor per år.

Ett kommunalt ansvar

Det är inte ordföranden i kommunens skolnämnd som ska bestämma om en lärare på en viss lektion ska använda läromedel, en roman, Wikipedia, ett UR-program eller allt detta. Kommunen har däremot ansvar för att lärare alls har tillgång till läromedel och kan välja mellan olika undervisningsmaterial. Men det finns i dag ingenting som säkrar att lärare och elever till varje lektion enkelt har tillgång till det centrala innehållet i läroplanen.

Inte heller ingår läromedel i det systematiska kvalitetsarbete som kommuner ska bedriva. Att vi har fått sammanställa statistiken visar att varken utbildningsministern, Skolverket eller kommunpolitikerna vet hur samspelet lärare–material–elev ser ut och fungerar.

Dags satsa på kvalitet

Det är dags att överge idén att allt material som används i undervisningen är lika bra och satsa på kunskap och kvalitet. Vissa kommuner vet redan att professionellt utvecklade läromedel, både tryckta och digitala, ger lärarna en arbetsmiljö som ger mer tid att möta varje elev och eleverna mer likvärdiga förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Men alla gör det inte.

Vi föreslår därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att tillgången till undervisningsmaterial därmed kan utvärderas och säkras. Det är dags att stärka samspelet lärare–material–elev för lärare och elever i alla skolor.

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel

Jenny Lundström
förbundsdirektör Sveriges Läromedelsförfattares Förbund

Fotnot: Statistiken, som avser både tryckta och digitala läromedel, är hämtad från distributörerna Läromedia Bokhandel i Örebro AB och GR Utbildning i Göteborg, som levererar tryckta och digitala läromedel till de allra flesta av Sveriges kommunala skolor. Antal elever är hämtad från Skolverket och avser årskurs 1-9 2014. Statistiken finns på www.svenskalaromedel.se. För vissa kommuner och för fristående skolor finns ingen statistik.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 29 mars 2016.

Länk till debattartikeln

Digitalisering behöver innehåll

Publicerad: 17 februari, 2016 under: Debattartiklar

Det är bra att Katrineholm nu satsar på datorer till lärare och elever. Det räcker dock inte.

De nya verktygen måste också användas så att eleverna stimuleras i sitt lärande och ökar sina kunskaper. För att det ska bli så krävs bland annat digitala läromedel som fungerar ihop med andra läromedel och i lärarnas undervisning.

Fler kommuner än Katrineholm köper nu datorer. Men risken är stor att satsningarna begränsas till hårdvaran. Jag förstår att det är hägrande för kommunpolitiker att köpa nya fina datorer och moderna plattor. Eleverna blir glada, lärarna blir glada och föräldrarna tycker att de får valuta för sina skattepengar. Men erfarenheterna hittills visar att det krävs mer än så för att ge verklig utväxling för elevernas lärande.

Läromedel bidrar generellt till att översätta läroplanens mål för kunskap och förmågor till praktisk undervisning. De stöder lärarens planering och undervisning. Bra digitala läromedel ger dessutom bland annat helt andra förutsättningar för individualisering och möjligheter för lärare att möta och stödja eleverna där de befinner sig. Skolinspektionen har ofta kritiserat skolorna just för att de inte förmår anpassa undervisningen efter elevernas behov utan lägger den på en medelnivå som varken ger tillräckligt stöd för den som behöver eller utmaningar för andra. Digitala läromedel underlättar för såväl elever med behov av stöd som elever som kräver annan stimulans.

De flesta lärare är mycket utvecklingsinriktade. Men de måste få rätt resurser och möjligheter. Texter i läroböcker fungerar bra analogt. Men att visa dem på en skärm istället för på papper ger inget mervärde. Fungerande digitala läromedel ger möjlighet till interaktiva uppgifter, vilket tillför helt nya kvaliteter för eleverna. Eleven ser till exempel direkt om han eller hon gör rätt och kan steg för steg få vägledning på ett helt annat sätt än en statisk bok.

När jag läser om Katrineholms satsning väcks tyvärr mina farhågor. Utan att ha tagit del av hela planeringen kan jag säga att inspirationsföreläsningar och workshops inte räcker för att styra utvecklingen och ge lärarna det de behöver för arbetet med de nya verktygen.

En så dyr satsning som att köpa datorer till alla på det sätt kommunen nu gör kräver en genomarbetad strategi för lärarnas fortbildning, hur datorerna ska användas i undervisningen och vilka nya läromedel som behövs för att satsningen ska ge resultat. Först då kan man få avkastning i form av elevernas ökade kunskaper, förmågor och utveckling.

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel, läromedelsföretagens branschorganisation

Artikeln publicerades i Katrineholmskuriren den 10 februari 2010.

Länk till artikeln

Läromedlen är en del av skolans fundament

Publicerad: 16 december, 2015 under: Debattartiklar

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur, skriver vi i Dagens Samhälle den 16 december. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Skolans profession är stark men systemet är svagt. Så kan man sammanfatta den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen beställde efter den senaste, nedslående Pisa-rapporten och som presenterades våren 2015.

Utan ett system som grund får lärares undervisning inte full verkan. För att få full effekt måste det finnas ett system med god arbetsmiljö, rätt verktyg, möjligheter till kollegial diskussion och löpande kompetensutveckling i både ämne och undervisningsteknik.

Många lärare och elever saknar aktuella läromedel, både tryckta och digitala. Läromedel är verktyg för lärare att undervisa enligt läroplanen och för elever att få sammanhang och struktur i lärandet. För lärare finns lärarhandledningar med planeringar, lektionsmaterial, fördjupning samt prov och bedömningsmatriser.

För elever finns grundläromedel – tryckta läroböcker och digitala läromedel – som täcker det centrala innehållet för ett eller flera läsår eller en hel kurs. Det finns också andra komponenter som övningsböcker, laborationer och appar. Sammantaget skapar alla läromedelskomponenter ett ekosystem för kunskap som ger lärare en grund och mer tid för varje elev. Lärare ska dessutom komplettera grundläromedlen med många andra lärresurser och eget material.

Tidigare skollagar föreskrev att elever skulle få läromedel som täckte väsentliga delar av ett ämne och gav sammanhang. Men nuvarande skollag anger endast att elever ska få lärverktyg. När Statistiska Centralbyrån undersöker värdet av elevers lärverktyg ingår läroböcker, skönlitteratur, tidningar, kopior, datorer, lön till skolbibliotekarier, elevers e-postadresser och lägerskolor med mera. Kommunerna kallar allt detta för läromedel i sin statistik.

Utan lagstöd kan inte föräldrar och elever kräva att få grundläromedel, lärare inte kräva det av rektor och rektor inte kräva det av kommunerna eller friskolorna. I Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen nämns heller inte läromedel. De allmänna råden är enligt Skolverket mycket viktiga och bör följas om man inte har något bättre.

Det är alltså inte konstigt att många lärare får hålla tillgodo med kopior från skolans enda referensexemplar av läroboken, datorer utan digitala läromedel eller sponsrade gratismaterial som inte följer läroplanen. Lärare får vid datorn på kvällen försöka kompensera bristen på det som specialiserade läromedelsföretag och författare kan ha tagit över ett år på sig att utveckla. Läromedlens betydelse för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar har helt glömts bort.

Bristen på läromedel bekräftas av Talis, OECD:s undersökning om skolans arbetsmiljö. Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- och läxböcker. En annan studie från OECD nyligen visade att skolans digitalisering hittills inte har lett till högre kunskapsresultat. I vart fall för Sveriges del är det inte märkligt. En majoritet av Sveriges elever har i dag varsin dator men skolorna har inte skaffat de digitala läromedel som samlar både lärarhandledning och flera läromedelskomponenter i ett.

En rektor och utvärderare av grundskolor i Stockholm förklarade nyligen för mig att läromedel, lärresurser och läromedel är en ”icke-fråga” för hen.

Skolverket menar att undervisningens kvalitet är den kanske viktigaste strategiska utmaningen för skolan. Skolverket menar också att kommuner och friskolor, som har ledningsansvaret för skolan, måste ha bättre information om vad som händer i klassrummen för att kunna fatta riktiga beslut.

Både riksdagen, regeringen, kommunerna och friskolorna ansvarar på olika sätt för skolsystemet. De är dags att de stärker läromedelsbegreppet och åter gör läromedel till en del av det systemstöd som lärare behöver. Det gäller inte minst när regeringen ska utveckla strategier för skolans digitalisering.

Det är bara i ett starkt system som en stark profession kan komma till sin rätt och det är nödvändigt om alla elever ska kunna nå högre kunskapsresultat. Utan systemstöd kan inte den skickligaste lärares undervisning ge full effekt.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Artikeln publicerades i den digitala utgåvan av Dagens Samhälle den 16 december 2015.

Länk till artikeln

Läromedelsmarknaden måste fungera effektivt

Publicerad: 2 december, 2015 under: Debattartiklar

För skolans viktigaste insatsvaror måste marknaden fungera effektivt, skriver Svenska Läromedel den 2 december på SKL Kommentus Blogg.

Lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel, övningsböcker och andra läromedelskomponenter är en grund i skolans produktionsprocesser – undervisning och lärande – och en del av skolans infrastruktur. För att skolan ska fungera väl är det alltså viktigt att läromedelsmarknaden fungerar effektivt.

Marknaden för läromedel består av 290 kommuner med 4 900 kommunala grund- och gymnasieskolor och många friskoleföretag med 1 250 grund- och gymnasieskolor. Det finns några få distributörer som väljs ut i de kommunala upphandlingarna. Det finns 124 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns dessutom andra skolformer. Det finns ett trettiotal läromedelsföretag med hundratals olika läromedel och läromedelskomponenter.

Kostnaden per år är för en elev i grundskolan 98 000 kr och i gymnasieskolan 112 000 kr. Försäljningsvärdet per år för läromedel anskaffade från företag som är medlemmar i Svenska Läromedel är för en elev i grundskolan 568 kr. Siffran är högre för elever i gymnasieskolan.

De distributörer som väljs ut i upphandlingar ska självfallet underlätta för lärare och erbjuder därför hela marknadens utbud av läromedel, vilket normalt är ett skall-krav. Digitala läromedel är inte längre CD-skivor utan interaktiva tjänster som levereras från läromedelsföretagens servrar on-line i realtid till lärares och elevers datorer. Distributörerna har för dessa alltjämt den formella försäljningsroll som upphandlingen ger men utför inte ompackning och leverans.

Nya digitala system håller på att utvecklas för att försäljning och inloggning till olika digitala läromedel ska ske så enkelt som möjligt. Upphandlingar kan också ske separat för tryckta och digitala läromedel för att hänsyn ska kunna tas till de olika förutsättningarna.

Det är lärare eller lärargrupper som väljer läromedel. Lärare beställer läromedel hos distributören. Lärare för de 14 procent av eleverna i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan som går i fristående skolor kan förstås anskaffa läromedel direkt från läromedelsföretagen men många av dem väljer att anlita distributörerna. Om en skola inför terminsstart beställer läromedel för många olika klasser och ämnen levererar distributören allt packat och klart för varje lärargrupp eller lärare.

De allra flesta medarbetare på läromedelsföretagen har varit lärare och har mycket nära kontakt med skolan. När lärare får nya behov, exempelvis p.g.a. en ny läroplan eller förändrad pedagogik, tar företaget initiativ till ett nytt läromedel. Det utvecklas av en projektgrupp med redaktör, författare, formgivare, illustratör, datapedagog, vetenskaplig granskare m.fl. Läromedel aktualiseras fortlöpande.

Ett läromedel består dels av en lärarhandledning som ger läraren underlag att planera hela årskursen, extra material, prov och bedömningsmatriser, dels av en lärobok, övningsbok och flera andra komponenter med det centrala innehåll som finns i läroplanen och möjligheter för elever att öva de förmågor som anges i kunskapskraven. Alla komponenter bildar ett system som möjliggör för lärare att undervisa effektivt och få mer tid att ge varje elev förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt.

Men det finns brister. Upphandlingskraven speglar inte alltid den tekniska utvecklingen. Distributörernas information till lärare kan bli bättre. Lärare måste få bättre läromedelskunskap för att bli bättre beställare. Tryckta och digitala läromedel bokförs inte på separata konton i den kommunala kontoplanen varför statistikbeskrivningen och ekonomistyrningen blir lidande.

Insikten om att läromedel är ett komplext systemstöd som ger en grundläggande likvärdighet i lärandet är svag hos både politiker, tjänstemän och friskolechefer varför läromedel underprioriteras med kopiering och tidsödande materialjakt på nätet som följd. Läromedelsföretagen måste också vara lyhörda inte bara för lärares behov av utveckling utan även för andra marknadsaktörers.

Flera aktörer delar på ansvaret för att tryckta och digitala läromedel, de viktigaste insatsvarorna i skolans kunskapsproduktion, kommer på plats och att skolsystemet stärks. De måste börja föra dialog för att det ska ske effektivt.

Länk till SKL Kommentus blogg

SKL Kommentus bromsar skolans digitalisering

Publicerad: 10 juni, 2015 under: Debattartiklar

SKL Kommentus har bortsett från det viktigaste skall-kravet i ramavtalet. Därmed kan lärarna inte enkelt välja digitala läromedel, skriver Svenska Läromedels vd Rickard Vinde i Upphandling 24.

SKL Kommentus har nyligen träffat ett ramavtal för interaktiva läromedel. Ett skall-krav var att anbudsgivaren ska garantera tillgång till de interaktiva läromedel för undervisningsbruk som finns på marknaden och tillhandahålla ett brett utbud av titlar.

Liksom tryckta läroböcker är digitala läromedel professionellt utvecklade, de följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Men digitala läromedel, som numera är interaktiva tjänster på leverantörernas servrar, ger lärare nya funktioner för planering och kommunikation med eleverna och eleverna får nya möjligheter att lära.

Det finns över hundra leverantörer och en stor mängd digitala läromedel för alla ämnen och årskurser, från förskolan till årskurs 3 i gymnasiet, på marknaden. För att lärare ska kunna utföra sitt uppdrag måste de använda de läromedel som är bäst för varje klass och undervisningssituation. Det är därför lärare på skolorna som fattar beslut om inköp.

Men Kommentus har i första hand gett upphandlingen till en leverantör som endast tillhandahåller sitt eget läromedel. På en fråga av en kommun har leverantören uppgett att den endast tillhandahåller det egna läromedlet med tio ämnen för årskurs 7-9 och en stor del av årskurs 4-6.

Leverantören uppger sig sakna material för årskurser lägre än 4 och för gymnasiet. För digitala läromedel från Liber och Natur & Kultur hänvisar leverantören till den distributör som fått upphandlingen i andra hand och som i enlighet med skall-kraven tillhandahåller hela marknadens utbud.

Att leverantören, trots att det viktigaste skall-kravet inte är uppfyllt, har fått upphandlingen kanske beror på att den har erbjudit 70 procent rabatt på alla priser. Att det inte är realistiskt förstår var och en och det stämmer inte heller, ens för den egna produkten.

I en krönika i mars i år skriver Kommentus vd att Lagen om offentlig upphandling inte är affärsmässig i alla delar. Köparnas rätt att välja produkter beaktas inte tillräckligt. Vd:n är mycket orolig för att mindre bra leverantörer tillåts härja på marknaden.

Erfarenheter från andra länder visar att interaktiva läromedel krävs för att digitaliseringen av skolan ska lyckas. Det är därför angeläget att upphandlingar främjar denna förändringsprocess.

Men min erfarenhet säger mig att många lärare i de kommuner som upphandlar enligt ramavtalet nöjer sig med att kontakta den leverantör som står först på listan. Att en leverantör av ett enda läromedel får stå först, framför distributörer och alla andra betydligt större leverantörer, är för övrigt självfallet en mycket värdefull marknadsföring.

Jag är orolig för att Kommentus, trots att man av kommunernas inköp av läromedel tar två procent i avgift för att träffa ramavtalet, har försummat att tillräckligt beakta att det ska vara lätt för lärare att väja läromedel från marknadens hela utbud. Men jag förutsätter att SKL Kommentus inte vill fortsätta att bromsa digitaliseringen av den svenska skolan.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades digitalt på Upphandling24 den 10 juni 2015.

Länk till Upphandling24