Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum

Publicerad: 11 oktober, 2017 under: Debattartiklar

Läromedel är en del av skolans infrastruktur skriver vi under rubriken ”Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum” i Lärarnas Tidning den 11 oktober 2017.

Svenska Läromedel har därför föreslagit att läromedelsbegreppet  stärks i skollagen, att lärare och elever får rätt till grundläromedel och att miniminivåer införs för huvudmännen.

Liksom Skolkommissionen vill Svenska Läromedel att lärare ska få avlastning och stöd och att undervisning åter ska bli lärares kärnuppgift.

Länk till artikeln

Ed behöver läromedel

Publicerad: 13 september, 2017 under: Debattartiklar

Alla elever har rätt till kunskap, skriver Svenska Läromedel i NWT den 12 september 2017.

I en liten kommun som Dals-Ed är det svårt att driva skolan. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting SKL får 18 procent av eleverna i kommunen inte tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet.
För Dals-Ed är det därför viktigare än någonsin att slå vakt om den jämlikhet som är grunden för höga kunskapsresultat.

Den grunden skapas av att lärare får förutsättningar att undervisa och elever att lära. En viktig förutsättning är läromedel: lärarhandledningar, läroböcker, övningsböcker och digitala material som följer läroplanen och är utvecklade av författare och förlag.

Läromedlen ger lärare en grund för undervisningen och sparar dyrbar tid som eleverna kan få i stället. Eleverna får struktur och sammanhang som bara blir viktigare när samhället är snuttifierat.

Det bekymrar mig därför att Dals-Ed i sin budget för 2018 anger att läromedelsbudgeten ska användas till datorer och teknik. Eleverna ska självfallet få datorer men till dessa måste det skaffas digitala läromedel. Elever kan inte surfa sig till kunskap.

Läromedel säkrar att läroplanens innehåll finns till varje lektion. Att lärare får kopiera och sätta ihop eget material och elever hålla tillgodo med stenciler är ingen hållbar lösning.

Jag uppmanar Dals-Ed att satsa på både läromedel och teknik. Nu har lärarna på Snörrumskolan och Hagaskolan börjat att planera läsåret för sina förväntansfulla elever. Se till att de alla får både tryckta läroböcker och datorer med digitala läromedel och ändra budgeten för 2018.

Med en riktig läromedelstillgång får de professionella lärarna professionella verktyg för att ge alla elever större möjligheter att gå på gymnasiet vidare ut i livet med en stark grund.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Länk till debattartikeln

 

Skolkommissionens förslag är välkomna

Publicerad: 25 augusti, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Skolkommissionens förslag är välkomna”, skriver ordföranden I Lärarnas Riksförbund och VD i Svenska Läromedel en gemensam debattartikel i Barometern den 25 augusti 2017.

Artikelförfattarna ser positivt på att Skolkommissionen vill sätta gränsvärden som inte får underskridas för resurser som är viktiga för undervisning och lärare, säkra lärarnas professionella friutrymme inom en tydlig ram och införa ett professionsprogram.

Länk till artikeln

Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor

Publicerad: 21 maj, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor”, skriver VD i Svenska Läromedel och andre vice ordföranden i Lärarförbundet en gemensam debattartikel i Dala-Demokraten den 21 maj 2017.

Artikelförfattarna föreslår att mer personal ska anställas i skolorna, tillgången till bra läromedel ska säkerställas i skolorna och att det ska renas på lärarnas skrivbord.

Länk till artikeln

 

Kunskapsgrunden är viktigast

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Debattartiklar

Replik: Källkritik

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information, skriver Rickard Vinde.

Svar till Stefan Eklund med flera (NWT 8/2)

Sex tidningsutgivare skriver att digitaliseringen har enorma möjligheter men att resultatet i skolan också är lögner, desinformation och propaganda. Källkritik som ett obligatoriskt ämne är deras lösning.

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information. Forskning visar också att elever inte kan lära sig förmågor självständigt utan koppling till kunskap i ett visst ämne. Att införa ett nytt ämne i skolan skulle heller inte hjälpa de lärare som redan arbetar många timmar övertid varje vecka.

Den verkliga lösningen är att ge lärare och elever läromedel i alla ämnen, läromedel som följer läroplanen och har beprövad pedagogik – lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel. Då får eleverna sammanhang och kunskap som är kvalitetssäkrad i en professionell förlagsprocess.

Men i dag saknar många elever läromedel. Läromedelskartan visar att elever i Hagfors 2015 fick nya läromedel för bara 288 kronor och att skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är mycket stora.

Det betyder att lärare använder arbetstid till att kopiera och göra eget material i stället för att möta elever. Det betyder att eleverna inte får en gemensam kunskapsgrund och blir mer beroende av hemmets resurser och att likvärdighet därför saknas. Om alla elever däremot har en gemensam kunskapsgrund kan de träna på den mycket viktiga källkritiken med lärresurser som hemsidor, gratisböcker och tidningar som kan innehålla både falska fakta och propaganda.

Svenska Läromedel menar att professionella lärare med professionella verktyg kan lära ut både kunskap och källkritik och lära sina elever att vara självständiga och att värja sig mot felaktigheter. Det är dags att göra läromedel till en obligatorisk rättighet.

Rickard Vinde

Vd, Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i NWT den 23 februari 2017.

Länk till artikeln

Utan läromedel sjunker elevernas läsförmåga

Publicerad: 28 november, 2016 under: Debattartiklar

Det är elevernas förmåga att läsa facktexter som har sjunkit, skriver i en debattartikel i Svenskläraren den 28 november 2016. Därför krävs det att vi säkrar att de får läsa för varje årskurs anpassade facktexter, det vill säga läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad gymnasielärare och VD för Svenska Läromedel.

Under rubriken ”Vad kostar en fri läromedelsmarknad?” hävdar fyra lärarutbildare i svenska att priset som elever har fått betala för en fri läromedelsmarknad är försämrad läsförmåga och försämrad förståelse av skönlitteratur.

Artikelförfattarna konstaterar att svenska elevers läsförmåga har sjunkit under flera år. Ämneskunskaperna har, enligt författarna, sjunkit eftersom elever endast får läsa skönlitteratur i utdrag och en fragmentisering breder ut sig. Värdet av att läsa skönlitteratur uppmärksammas inte i skolan.

Men Kulturrådet och Skolverket har fått ökade anslag för att öka barns läsförmåga och Läsrörelsen har gett bort sjutton miljoner böcker via McDonalds. Enligt Mediebarometern har läsningen av skönlitteratur och barn- och ungdomsböcker också ökat under många år, vilket är bra.

Elevernas läsförmåga har ändå sjunkit kraftigt. Men det är främst förmågan att läsa facktexter, inte skönlitteratur, som har sjunkit. Läsningen av facktexter minskar, enligt Litteraturutredningen, också kraftigt. Studerar man utredningens data på djupet framgår att det även gäller för elevers läsning av läromedel.

Att läsförmågan har minskat mest för den typ av texter av vilka läsningen har minskat mest är inte förvånande. Det betyder också att det bästa, om vi vill hjälpa elever att få bättre läsförmåga, är att säkra att de får läsa mer facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel.

Att ha en hög förmåga att hantera kvalificerade facktexter har dessutom i vårt decentraliserade och tekniskt avancerade samhälle blivit viktigare än tidigare och alla måste ha denna förmåga, både i privat- och yrkesliv.

Att läsa skönlitteratur har unika värden. Genom att läsa korta textutdrag i antologier får eleverna struktur, sammanhang och kunskap om författare och verk. Läromedel, lärarledda samtal och diskussioner ger insikt i hur litteratur kan förstås.

När elever under skoltiden läser det fåtal, utvalda hela romaner som tiden medger, får de tillfälle att tillämpa sina kunskaper och uppleva de unika värdena. Värdet av att ungdomar på sin fritid läser mycket böcker är jag den förste att instämma i.

Författarna menar att marknadens starka krafter försämrar läromedlen och de efterlyser mer granskning. Men den fria läromedelsmarknaden med flera förlag som alla söker rekrytera de bästa författarna och medarbetarna och låter lärare granska och välja mellan flera konkurrerande läromedel är den bästa garantin för hög kvalitet.

Professorer i litteraturvetenskap som menar att elever borde få det ena men inte det andra läromedlet underkänner en hel yrkeskårs professionalitet.

Problemet är i själva verket att lärare i dag inte har möjlighet att granska och välja eftersom huvudmän inte säkrar att det finns medel till läromedelsinköp. Just i det stora ämnet svenska har lärare behov av ett stort utbud att välja på.

Om lärare inte kan använda systematiskt sammanställda antologier och strukturerade läromedel utan får ge eleverna stenciler och gratisböcker, breder förstås fragmentariseringen ut sig. Motsvarande gäller för alla skolans ämnen.

Vi är förmodligen alla överens om att den sjunkande läsförmågan är ett av skolans och samhällets största problem. Rätt åtgärd är att angripa grundproblemet och säkra att eleverna får läsa facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel. Eleverna har fått betala ett högt pris i form av försämrad läsförståelse på grund av att de under många år inte har fått göra det.

Rickard Vinde

Legitimerad gymnasielärare och VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades den 28 november 2016 i den digitala versionen av Svensklärarföreningens tidning Svenskläraren.

Länk till debattartikeln

Vet Ryve hur ett läromedel är uppbyggt?

Publicerad: 8 oktober, 2016 under: Debattartiklar

Vet professorn Andreas Ryve hur ett läromedel är uppbyggt, frågar vi i en debattartikel i Ekuriren den 8 oktober.

Forskning visar att lärarhandledningar i matematik är kraftfulla verktyg för lärare. Mälardalens högskola går nu vidare med ett femårigt forskningsprojekt.

Lärarhandledningar ger lärare lektionsplaneringar, fördjupning och bedömningsstöd. De ger därför lärarna stöd att använda läromedlen bättre.

Projektet leds av Andreas Ryve som menar att läromedlen i dag motarbetar undervisningen (EK 26/9). Även om Andreas Ryve är professor undrar jag om han verkligen har förstått hur ett läromedel är uppbyggt.

Det består av en lärarhandledning för läraren, ett grundläromedel (en bok eller digitalt) som används av eleverna och flera olika kompletterande delar för att anpassa och individualisera undervisningen. Tillsammans bildar alla delar ett ekosystem för att läraren ska kunna skapa en varierad och rik lärmiljö på varje lektion.

Läromedelsföretagen utvecklar i dialog med skolan nya läromedel i takt med att pedagogik, forskning och samhället utvecklas. Men lärare har inte fått möjligheter att skaffa lärarhandledningar. Erfarenheter från Singapore och Finland och forskning från USA har börjat ändra på det.

Jag tror att Andreas Ryve håller med mig om att läromedel är kraftfulla verktyg för undervisning och lärande. Jag kan bara hålla med honom om att lärarhandledningar är det.

Men forskning kombinerat med läromedelsföretagens metodiska utvecklingsarbete behövs för läromedlens ekosystem hela tiden ska utvecklas och ge lärarna en sådan verktygslåda som alla professionella yrkesutövare ska kunna kräva.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ekuriren den 8 oktober 2016.

Länk till debattartikeln

 

Bristande ansvar för läromedel hotar likvärdigheten

Publicerad: 1 september, 2016 under: Debattartiklar

Under denna rubrik intervjuas Rickard Vinde den 1 september av chefredaktör Mattias Croneborg på Altinget, den digitala f.d. Riksdag & Departement.

Rickard Vinde menar att det bristande ansvaret för läromedel leder till stora skillnader på skolornas läromedel, vilket är ett likvärdighetsproblem. Vinde skulle därför vilja se att alla kommuner och skolor har en läromedelspolicy.

Läromedel är en del av skolans infrastruktur och borde ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. De tydligare kunskapskraven i 2011 års läroplan och de mer komplexa bedömningar som lärare måste göra har, enligt Vinde, också ökat lärarnas behov av läromedel med både lärarhandledning, grundläromedel och digitala komponenter.

Vinde ser stora fördelar med digitala läromedel och beklagar att marknaden växer långsamt.

I artikeln finns en karta som visar hur mycket pengar per elev i grundskolan som kommunerna satsade på nya läromedel 2015. Siffran är för Habo 237 kr och för Hylte 1 305 kr.

Intervjun publicerades i Altinget den 1 september 2016.

Länk till intervjun i Altinget

Tvingas använda stenciler i skolan

Publicerad: 31 maj, 2016 under: Debattartiklar

Likvärdighet och kunskap är viktigast i skolan. Det är lärarna som ska ge alla elever goda förutsättningar att få så mycket kunskap och därmed så höga betyg som möjligt, skriver vi i en insändare i Sydöstran.

Men lärarna måste själva få goda förutsättningar för sitt uppdrag. En förutsättning är professionella verktyg, vilket är självklart för läkare, snickare och advokater.

Lärarnas verktyg är läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är utvecklade av specialiserade företag. Men lärarna i Karlskrona har mycket olika förutsättningar.

En elev på Spandelstorpskolan fick, enligt kommunens egna uppgifter, 2015 nya läromedel för 317 kr. För Rödebyskolan var siffran däremot 683 kr och för Rosenfeldtsskolan 989 kr.

 

Läromedel är verktyg som ger elever en grund och sammanhang i lärandet. Siffrorna visar alltså att även eleverna har mycket olika förutsättningar och att likvärdigheten brister.

Många lärare och elever får därför använda gamla läromedel, stenciler och surfa efter information. De digitala läromedlen från Läromedelsportalen lär inte vara många. Detta slår hårdast mot de elever som behöver likvärdigheten mest.

Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Kommunen har dessutom ansvar för att ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det verkar som om inte alla rektorer klarar att ta sitt ansvar och att kommunen inte vet om det finns läromedel. Det lär bekymra föräldrar och elever som ska välja skola.

Det är lärarna som ska bestämma vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Självklart ska lärarna som komplement också använda många andra lärverktyg som romaner, tidningar och webben. Men det är kommunen som ska säkra att lärare har goda förutsättningar och kan välja.

Lärare utan professionella verktyg kan inte vara verkligt professionella. Det är dags för läromedelskunskap i Karlskrona.

Rickard Vinde

Insändaren publicerades i Sydöstran den 23 maj 2016.

Länk till insändaren

 

Läromedel måste vara bra

Publicerad: 23 maj, 2016 under: Debattartiklar

Professionella lärare behöver – precis som trädgårdsmästare, snickare och läkare – professionella verktyg. För lärare är det främst lärarböcker, grundläromedel och övningsmaterial för att planera, undervisa och bedöma. Är skolan digital bör läromedlen vara digitala.

Elever behöver läromedel för att få den kunskap som finns i betygskraven satt i ett sammanhang som gör det enkelt att lära och utveckla förmågor.

För att skapa en god dialog och lärmiljö ska läraren självfallet komplettera med många olika lärresurser som skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och webbsidor. Men läromedel bör vara grunden och elever har enligt läroplanen också rätt att få läromedel av god kvalitet. 

Det är lärare som ska välja material till varje lektion men det är kommunen som är ansvarig för att de verkligen kan välja. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna. 

Enligt statistik fick en elev i grundskolan i Nynäshamn 2015 nya läromedel för 553 kr. För Viaskolan var siffran 549 kr och för de fyra skolorna i Sorunda 434 kr. Det betyder att det ser mycket olika ut i olika skolor och att kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands får användas. 

Det är dags för skolpolitikerna att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel av god kvalitet. Först då kan lärare välja och vara verkligt professionella.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Källor: Läromedia, Nynäshamns kommun

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns-Posten den 20 maj 2016