Kunskapsgrunden är viktigast

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Debattartiklar

Replik: Källkritik

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information, skriver Rickard Vinde.

Svar till Stefan Eklund med flera (NWT 8/2)

Sex tidningsutgivare skriver att digitaliseringen har enorma möjligheter men att resultatet i skolan också är lögner, desinformation och propaganda. Källkritik som ett obligatoriskt ämne är deras lösning.

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information. Forskning visar också att elever inte kan lära sig förmågor självständigt utan koppling till kunskap i ett visst ämne. Att införa ett nytt ämne i skolan skulle heller inte hjälpa de lärare som redan arbetar många timmar övertid varje vecka.

Den verkliga lösningen är att ge lärare och elever läromedel i alla ämnen, läromedel som följer läroplanen och har beprövad pedagogik – lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel. Då får eleverna sammanhang och kunskap som är kvalitetssäkrad i en professionell förlagsprocess.

Men i dag saknar många elever läromedel. Läromedelskartan visar att elever i Hagfors 2015 fick nya läromedel för bara 288 kronor och att skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är mycket stora.

Det betyder att lärare använder arbetstid till att kopiera och göra eget material i stället för att möta elever. Det betyder att eleverna inte får en gemensam kunskapsgrund och blir mer beroende av hemmets resurser och att likvärdighet därför saknas. Om alla elever däremot har en gemensam kunskapsgrund kan de träna på den mycket viktiga källkritiken med lärresurser som hemsidor, gratisböcker och tidningar som kan innehålla både falska fakta och propaganda.

Svenska Läromedel menar att professionella lärare med professionella verktyg kan lära ut både kunskap och källkritik och lära sina elever att vara självständiga och att värja sig mot felaktigheter. Det är dags att göra läromedel till en obligatorisk rättighet.

Rickard Vinde

Vd, Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i NWT den 23 februari 2017.

Länk till artikeln

Utan läromedel sjunker elevernas läsförmåga

Publicerad: 28 november, 2016 under: Debattartiklar

Det är elevernas förmåga att läsa facktexter som har sjunkit, skriver i en debattartikel i Svenskläraren den 28 november 2016. Därför krävs det att vi säkrar att de får läsa för varje årskurs anpassade facktexter, det vill säga läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad gymnasielärare och VD för Svenska Läromedel.

Under rubriken ”Vad kostar en fri läromedelsmarknad?” hävdar fyra lärarutbildare i svenska att priset som elever har fått betala för en fri läromedelsmarknad är försämrad läsförmåga och försämrad förståelse av skönlitteratur.

Artikelförfattarna konstaterar att svenska elevers läsförmåga har sjunkit under flera år. Ämneskunskaperna har, enligt författarna, sjunkit eftersom elever endast får läsa skönlitteratur i utdrag och en fragmentisering breder ut sig. Värdet av att läsa skönlitteratur uppmärksammas inte i skolan.

Men Kulturrådet och Skolverket har fått ökade anslag för att öka barns läsförmåga och Läsrörelsen har gett bort sjutton miljoner böcker via McDonalds. Enligt Mediebarometern har läsningen av skönlitteratur och barn- och ungdomsböcker också ökat under många år, vilket är bra.

Elevernas läsförmåga har ändå sjunkit kraftigt. Men det är främst förmågan att läsa facktexter, inte skönlitteratur, som har sjunkit. Läsningen av facktexter minskar, enligt Litteraturutredningen, också kraftigt. Studerar man utredningens data på djupet framgår att det även gäller för elevers läsning av läromedel.

Att läsförmågan har minskat mest för den typ av texter av vilka läsningen har minskat mest är inte förvånande. Det betyder också att det bästa, om vi vill hjälpa elever att få bättre läsförmåga, är att säkra att de får läsa mer facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel.

Att ha en hög förmåga att hantera kvalificerade facktexter har dessutom i vårt decentraliserade och tekniskt avancerade samhälle blivit viktigare än tidigare och alla måste ha denna förmåga, både i privat- och yrkesliv.

Att läsa skönlitteratur har unika värden. Genom att läsa korta textutdrag i antologier får eleverna struktur, sammanhang och kunskap om författare och verk. Läromedel, lärarledda samtal och diskussioner ger insikt i hur litteratur kan förstås.

När elever under skoltiden läser det fåtal, utvalda hela romaner som tiden medger, får de tillfälle att tillämpa sina kunskaper och uppleva de unika värdena. Värdet av att ungdomar på sin fritid läser mycket böcker är jag den förste att instämma i.

Författarna menar att marknadens starka krafter försämrar läromedlen och de efterlyser mer granskning. Men den fria läromedelsmarknaden med flera förlag som alla söker rekrytera de bästa författarna och medarbetarna och låter lärare granska och välja mellan flera konkurrerande läromedel är den bästa garantin för hög kvalitet.

Professorer i litteraturvetenskap som menar att elever borde få det ena men inte det andra läromedlet underkänner en hel yrkeskårs professionalitet.

Problemet är i själva verket att lärare i dag inte har möjlighet att granska och välja eftersom huvudmän inte säkrar att det finns medel till läromedelsinköp. Just i det stora ämnet svenska har lärare behov av ett stort utbud att välja på.

Om lärare inte kan använda systematiskt sammanställda antologier och strukturerade läromedel utan får ge eleverna stenciler och gratisböcker, breder förstås fragmentariseringen ut sig. Motsvarande gäller för alla skolans ämnen.

Vi är förmodligen alla överens om att den sjunkande läsförmågan är ett av skolans och samhällets största problem. Rätt åtgärd är att angripa grundproblemet och säkra att eleverna får läsa facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel. Eleverna har fått betala ett högt pris i form av försämrad läsförståelse på grund av att de under många år inte har fått göra det.

Rickard Vinde

Legitimerad gymnasielärare och VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades den 28 november 2016 i den digitala versionen av Svensklärarföreningens tidning Svenskläraren.

Länk till debattartikeln

Vet Ryve hur ett läromedel är uppbyggt?

Publicerad: 8 oktober, 2016 under: Debattartiklar

Vet professorn Andreas Ryve hur ett läromedel är uppbyggt, frågar vi i en debattartikel i Ekuriren den 8 oktober.

Forskning visar att lärarhandledningar i matematik är kraftfulla verktyg för lärare. Mälardalens högskola går nu vidare med ett femårigt forskningsprojekt.

Lärarhandledningar ger lärare lektionsplaneringar, fördjupning och bedömningsstöd. De ger därför lärarna stöd att använda läromedlen bättre.

Projektet leds av Andreas Ryve som menar att läromedlen i dag motarbetar undervisningen (EK 26/9). Även om Andreas Ryve är professor undrar jag om han verkligen har förstått hur ett läromedel är uppbyggt.

Det består av en lärarhandledning för läraren, ett grundläromedel (en bok eller digitalt) som används av eleverna och flera olika kompletterande delar för att anpassa och individualisera undervisningen. Tillsammans bildar alla delar ett ekosystem för att läraren ska kunna skapa en varierad och rik lärmiljö på varje lektion.

Läromedelsföretagen utvecklar i dialog med skolan nya läromedel i takt med att pedagogik, forskning och samhället utvecklas. Men lärare har inte fått möjligheter att skaffa lärarhandledningar. Erfarenheter från Singapore och Finland och forskning från USA har börjat ändra på det.

Jag tror att Andreas Ryve håller med mig om att läromedel är kraftfulla verktyg för undervisning och lärande. Jag kan bara hålla med honom om att lärarhandledningar är det.

Men forskning kombinerat med läromedelsföretagens metodiska utvecklingsarbete behövs för läromedlens ekosystem hela tiden ska utvecklas och ge lärarna en sådan verktygslåda som alla professionella yrkesutövare ska kunna kräva.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ekuriren den 8 oktober 2016.

Länk till debattartikeln

 

Tvingas använda stenciler i skolan

Publicerad: 31 maj, 2016 under: Debattartiklar

Likvärdighet och kunskap är viktigast i skolan. Det är lärarna som ska ge alla elever goda förutsättningar att få så mycket kunskap och därmed så höga betyg som möjligt, skriver vi i en insändare i Sydöstran.

Men lärarna måste själva få goda förutsättningar för sitt uppdrag. En förutsättning är professionella verktyg, vilket är självklart för läkare, snickare och advokater.

Lärarnas verktyg är läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är utvecklade av specialiserade företag. Men lärarna i Karlskrona har mycket olika förutsättningar.

En elev på Spandelstorpskolan fick, enligt kommunens egna uppgifter, 2015 nya läromedel för 317 kr. För Rödebyskolan var siffran däremot 683 kr och för Rosenfeldtsskolan 989 kr.

 

Läromedel är verktyg som ger elever en grund och sammanhang i lärandet. Siffrorna visar alltså att även eleverna har mycket olika förutsättningar och att likvärdigheten brister.

Många lärare och elever får därför använda gamla läromedel, stenciler och surfa efter information. De digitala läromedlen från Läromedelsportalen lär inte vara många. Detta slår hårdast mot de elever som behöver likvärdigheten mest.

Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Kommunen har dessutom ansvar för att ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det verkar som om inte alla rektorer klarar att ta sitt ansvar och att kommunen inte vet om det finns läromedel. Det lär bekymra föräldrar och elever som ska välja skola.

Det är lärarna som ska bestämma vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Självklart ska lärarna som komplement också använda många andra lärverktyg som romaner, tidningar och webben. Men det är kommunen som ska säkra att lärare har goda förutsättningar och kan välja.

Lärare utan professionella verktyg kan inte vara verkligt professionella. Det är dags för läromedelskunskap i Karlskrona.

Rickard Vinde

Insändaren publicerades i Sydöstran den 23 maj 2016.

Länk till insändaren

 

Läromedel måste vara bra

Publicerad: 23 maj, 2016 under: Debattartiklar

Professionella lärare behöver – precis som trädgårdsmästare, snickare och läkare – professionella verktyg. För lärare är det främst lärarböcker, grundläromedel och övningsmaterial för att planera, undervisa och bedöma. Är skolan digital bör läromedlen vara digitala.

Elever behöver läromedel för att få den kunskap som finns i betygskraven satt i ett sammanhang som gör det enkelt att lära och utveckla förmågor.

För att skapa en god dialog och lärmiljö ska läraren självfallet komplettera med många olika lärresurser som skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och webbsidor. Men läromedel bör vara grunden och elever har enligt läroplanen också rätt att få läromedel av god kvalitet. 

Det är lärare som ska välja material till varje lektion men det är kommunen som är ansvarig för att de verkligen kan välja. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna. 

Enligt statistik fick en elev i grundskolan i Nynäshamn 2015 nya läromedel för 553 kr. För Viaskolan var siffran 549 kr och för de fyra skolorna i Sorunda 434 kr. Det betyder att det ser mycket olika ut i olika skolor och att kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands får användas. 

Det är dags för skolpolitikerna att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel av god kvalitet. Först då kan lärare välja och vara verkligt professionella.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Källor: Läromedia, Nynäshamns kommun

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns-Posten den 20 maj 2016

Läromedel borde vara jätteviktiga

Publicerad: 18 maj, 2016 under: Debattartiklar

Skolpolitikerna i Växjö tycker att läromedel är jätteviktiga och vill till och med granska dem. Men de utgår ifrån att lärare och elever faktiskt har läromedel, skriver Rickard Vinde i en insändare i Smålandsposten.

Så är långt ifrån alltid fallet. Enligt statistik från distributören Läromedia fick en elev i grundskolan i Växjö 2015 nya läromedel för 624 kr. Det gäller både tryckta och digitala läromedel. Siffrorna var för Alvesta 596 kr, Lessebo 1149 kr, Tingsryd 735 kr, Uppvidinge 542 kr och för Älmhult 924 kr.

Det betyder att det ser mycket olika ut mellan olika kommuner och ännu mer mellan olika skolor, trots att elever enligt läroplanen har rätt till läromedel av god kvalitet, det vill säga professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen och värdegrunden. Om de är tryckta eller digitala ska bero på hur digitaliserad skolan är.

Lärarhandledningar och läromedel ger lärare en grund att planera och undervisa och dessutom kompetensutveckling. Läromedel ger elever ett sammanhang och en möjlighet att få den kunskap som finns i betygskraven.

Läraren ska komplettera läromedlen med många olika lärresurser för att skapa en god dialog och en rik lärmiljö. Skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och internet är självklart. Men läromedel som följer läroplanen ska vara grunden.

Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna, något som kommunerna ansvar för. Jag frågar mig som legitimerad lärare hur de hanterar detta. Mycket olika tycks det. Därför får lärare och elever använda kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands.

Det är lärare som till varje lektion ska välja läromedel, lärreurser och lärverktyg. Men det är kommunerna som måste ge dem förutsättningar att göra det. Kommunerna har idag ingen egen statistik och läromedel ingår inte i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolpolitikerna borde börja med att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel med hög kvalitet. Först då är läromedel jätteviktiga på riktigt.

Insändaren publicerades i Smålandsposten den 17 maj 2016.

Länk till insändaren

Film och webb kan inte ersätta läromedel

Publicerad: 2 maj, 2016 under: Debattartiklar

När skolpolitikerna inte vet vad som händer i undervisningen får elever titta på film i stället för att plugga med läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel.

Debatt HP 2/5. ”Varför får min dotter inte ta med läroboken hem och plugga till provet om vikingatiden”, frågar en mycket bekymrad mamma i en insändare (HP 7/4).

Rektor på Brunnsåkersskolan i Halmstad förklarar att skolan har beordrats av kommunen att bara prioritera läroböcker i matematik, svenska och engelska.

I övriga ämnen använder man läroböcker som flyttas runt mellan klasserna. Dessutom använder skolan andra informationskällor som film och webbplatser.

Detta gör också mig mycket bekymrad. Rektor tror tydligen att en lärobok är en informationskälla. Rektor tycks inte veta att läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av specialiserade läro-medelsföretag.

Lärarhandledningen ger läraren verktyg att planera under hela läsåret. Läroboken eller det digitala läromedlet ger till varje lektion elever det centrala innehållet som krävs för att nå betygsmålen.

Detta sammanhang kan inte ersättas med filmer och webbplatser.

Utan lärobok kan mamman inte heller hjälpa sin dotter med läxan och hon får surfa på nätet efter svar. Tydligen finns på Brunnsåkersskolan två uppsättningar läromedel till tolv klasser.

Ändå fick eleverna i grundskolan i Halmstad 2015 nya läromedel för 1 196 kr, en av de högsta siffrorna i landet.

Det visar att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte fungerar och att varken kommunen eller skolorna, i vart fall inte Brunnsåkerskolan, har en läromedelspolicy.

Både lärare och elever behöver läromedel och mycket annat material.

Kärnan är läromedel som översätter läroplanen till undervisning och lärande och ger föräldrar möjlighet att följa och stöda sina barns kunskapsutveckling.

Både elevens mamma och jag är mycket bekymrade över att eleverna på Brunnsåkersskolan inte kan plugga.

Det borde skolpolitikerna i Halmstad också vara.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Hallandsposten den 2 maj 2016.

Länk till insändaren

Skolpolitikerna borde vara bekymrade

Publicerad: 20 april, 2016 under: Debattartiklar

DEBATT I KUNGÄLVS-POSTEN: Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material. Ändå får eleverna på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam, skriver Rickard Vinde, vd på Svenska Läromedel.

Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material och Ytterbyskolans rektor att man tittar på att läromedlen följer läroplanen och har kvalitet.

Ändå får eleverna på högstadiet på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam. Enligt rektor granskades inte just denna bok.

En lärare på Ytterbyskolan menar att lärare och elever använder läromedel och kompletterar med information som film, internet och tidningsartiklar.

En elev i grundskolan i Kungälv fick 2015 nya läromedel för 426 kr. Det placerar Kungälv på plats 269 av 281 (några kommuner saknas i statstiken). Som legitimerad lärare frågar jag mig om skolchefen och rektor verkligen vet vad det är för skillnad på läromedel och information.

Ett läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är verktyg för professionella lärare. En källa med information ger inte det grundläggande sammanhanget och kan vara vinklad. Ett läromedel kan inte ersättas med film och internet.

Jag misstänker att reklamboken på Ytterbyskolan inte är ett udda exempel. Med 426 kr blir det säkert mycket information. Skolpolitikerna borde vara bekymrade. De borde se till att både kommunen och varje skola har en läromedelspolicy som säkrar att läromedel med det centrala innehållet finns som grund till varje lektion.

Fotnot: Statistik för andra kommuner finns på svenskalaromedel.se.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare

VD Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Kungälvs-Posten den 20 april 2016.

Länk till Kungälvs-Posten

Läromedlen håller inte måttet

Publicerad: 7 april, 2016 under: Debattartiklar

Karskoga har glömt både läroböcker och digitala läromedel till den satsning som nu genomförs, skriver Rickard Vinde i en debattartikel i Nya Wermlandstidningen.

Skolan är ett sampel mellan lärare, material och elever. När det fungerar kan elever skaffa kunskaper och utveckla förmågor. Materialet är både lärarens verktyg för att undervisa och elevernas brygga till kunskap. Det viktigaste materialet är läromedel, material som följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Utan läromedel kan inte lärare vara professionella, lika lite som läkare kan vara det utan läkemedel och instrument.

Men i Svenska Läromedels jämförelse av hur mycket nya läromedel kommunernas skolor fick 2015 kommer Karlskoga på 195:e plats av 283 (några kommuner saknas). Det betyder att många lärare får arbeta med gamla läromedel eller inga alls.

Elever får inte heller enkelt det centrala innehållet för varje lektion under hela läsåret. Det drabbar hårdast de elever som mest behöver sammanhang och förklaring i en stökig vardag. När Sveriges Kommuner och Landsting SKL rankar Sveriges kommuner efter skolresultat kommer också Karlskoga på plats 232 av 290.

Karlskoga vet att skolans digitalisering är en möjlighet för alla elever att nå bättre kunskapsresultat och satsar nu två miljoner kr extra på läsplattor till årskurs 8 och 9. Pengarna räcker till apparater och utbildning av lärarna. Men tydligen inte till digitala läromedel.

Med läromedel som grund kan lärare komplettera med andra resurser och skapa den lärmiljö och dialog som leder till att elever kan lära. Men kommunen ser inte att materialet är den svaga länken i samspelet lärare-material-elev.

Det saknas trycka lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker och när skolan digitaliseras, vilket sedan länge är självklart, glömmer man helt läromedel som följer läroplanen. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna.

Om eleverna i Karlskoga ska få bättre kunskapsresultat måste deras lärare få förutsättningar att vara professionella och för det behöver de professionella verktyg, både tryckta och digitala.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Fotnot: Undersökningen om kommunernas anskaffning av läromedel finns på www.svenskalaromedel.se.

Debattartikeln publicerades i Nya Wermlandstidningen den 6 april 2016.

Länk till debattartikeln

Rena rama lotteriet om eleverna får bra läromedel

Publicerad: 29 mars, 2016 under: Debattartiklar

Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever. Vissa kommuner skaffade tio gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner under 2015. Det är dags att rätten till läromedel skrivs in i skollagen, skriver Svenska Läromedel och Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. 

Undervisningen i skolan är ett samspel mellan lärare –material–elev. För att lärare ska kunna få elever att utveckla kunskaper och förmågor måste de få material som följer läroplanens progression och kunskapskrav.

Men utvecklarna på företagen i Svenska Läromedel och författarna i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund vet att lärare ofta inte får tillgång till professionella verktyg i form av lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel.

Färsk statistik

Vi kan i dag presentera statistik som visar att vissa kommuner under 2015 skaffade flera gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner. En elev i grundskolan fick 2015 nya läromedel för 1 202 kronor i Oxelösund, 731 kronor i Luleå, 631 kronor i Göteborg, 453 konor i Värmdö och 277 kronor i Habo (se fotnot).

Lärarna har därmed mycket olika förutsättningar att förbereda, genomföra och utvärdera sin undervisning. Att likvärdigheten för eleverna brister när många får gratismaterial och kopior av läromedel och själva ska hitta kunskap på internet behöver inte påpekas. Inte heller att detta slår hårdast mot de elever som mest behöver stöd för att hitta sammanhang och struktur i skolans vardag. Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever.

Prioriterar olika

Statistiken leder till slutsatsen att kommuner gör helt olika prioriteringar av läromedel. En skolinspektör i Stockholms stad uppgav i höstas också att det material som används i skolan är en icke-fråga, det vill säga det inspekteras inte alls.

Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i Ljungby kritiserade nyligen besparingar i skolan och mest att det ska sparas så mycket på läromedel. En mamma i Nynäshamn, med buntar av kopior som hennes son fick i skolan, frågade förtvivlat om det inte finns krav på att lärare och elever ska få aktuella läromedel.

Det finns en förklaring till att läromedel och annat undervisningsmaterial i skolan har glömts bort. Staten beslutade för över trettio år sedan att många olika material skulle användas i undervisningen och att de alla var lika bra som läromedel.

Dessutom ville kommunerna spara pengar. Dåvarande Kommunförbundet menade att uppslagsverk, hobbylitteratur och resebeskrivningar kunde användas som läromedel och berömde sig för att ha påverkat staten att besluta om detta.

Stor brist på likvärdighet

OECD konstaterade härom året att Sverige är det land av alla 34 undersökta i vilka lärare minst kontrollerar elevernas arbets- eller läxböcker. Störst är bristen på likvärdighet för digitala läromedel. Kommuner har investerat miljonbelopp i teknik utan att tänka på innehåll och kunskap.

I de flesta skolor saknas digitala läromedel helt och många utvecklingsintresserade lärare har inte kunnat använda de nya möjligheterna. Trots att det finns digitala läromedel för alla ämnen och årskurser får en elev i grundskolan sådana för bara 30 kronor per år.

Ett kommunalt ansvar

Det är inte ordföranden i kommunens skolnämnd som ska bestämma om en lärare på en viss lektion ska använda läromedel, en roman, Wikipedia, ett UR-program eller allt detta. Kommunen har däremot ansvar för att lärare alls har tillgång till läromedel och kan välja mellan olika undervisningsmaterial. Men det finns i dag ingenting som säkrar att lärare och elever till varje lektion enkelt har tillgång till det centrala innehållet i läroplanen.

Inte heller ingår läromedel i det systematiska kvalitetsarbete som kommuner ska bedriva. Att vi har fått sammanställa statistiken visar att varken utbildningsministern, Skolverket eller kommunpolitikerna vet hur samspelet lärare–material–elev ser ut och fungerar.

Dags satsa på kvalitet

Det är dags att överge idén att allt material som används i undervisningen är lika bra och satsa på kunskap och kvalitet. Vissa kommuner vet redan att professionellt utvecklade läromedel, både tryckta och digitala, ger lärarna en arbetsmiljö som ger mer tid att möta varje elev och eleverna mer likvärdiga förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Men alla gör det inte.

Vi föreslår därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att tillgången till undervisningsmaterial därmed kan utvärderas och säkras. Det är dags att stärka samspelet lärare–material–elev för lärare och elever i alla skolor.

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel

Jenny Lundström
förbundsdirektör Sveriges Läromedelsförfattares Förbund

Fotnot: Statistiken, som avser både tryckta och digitala läromedel, är hämtad från distributörerna Läromedia Bokhandel i Örebro AB och GR Utbildning i Göteborg, som levererar tryckta och digitala läromedel till de allra flesta av Sveriges kommunala skolor. Antal elever är hämtad från Skolverket och avser årskurs 1-9 2014. Statistiken finns på www.svenskalaromedel.se. För vissa kommuner och för fristående skolor finns ingen statistik.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 29 mars 2016.

Länk till debattartikeln