Lagstifta om rätten till läromedel!

Publicerad: 14 februari, 2018 under: Debattartiklar

Den kommunala grundskolans likvärdighet brister kraftigt när det gäller elevers tillgång till läromedel. Ändring behövs, skriver Rickard Vinde, Svenska läromedel och Jenny Lundström, Sveriges läromedelsförfattares förbund i Dagens Samhälle.

Att alla elever lämnar skolan med en fast kunskapsgrund är en framtidsfråga. Det är lärarens uppdrag, men utan ett system med läroplan, värden, skolledning, annan personal och tillräckligt med resurser i ryggen kan ingen lärare
nå sin fulla förmåga. Regeringens skolkommission påpekar också i sitt slutbetänkande att skolan har flera systembrister, bland annat vad gäller resursfördelning.

En central del av utbildningen i skolan är läromedel, som följer läroplanen och översätter den till praktisk undervisning. En lärarhandledning ger läraren en planering för hela läsåret och fördjupning för olika moment. En lärobok låter
några elever läsa samma text som resten av klassen, men på en nivå som passar just dem. Ett digitalt läromedel innehåller ämnet för hela läsåret med övningar, länkar till internet och lärarens egna prov.

Denna systemdel har dock länge försummats. I en undersökning gjord av Lärarnas riksförbund från oktober 2017 svarar 34 procent av lärarna i kommunala grundskolor att det stämmer ganska dåligt eller inte alls att det finns läromedel av hög kvalitet i deras huvudämne. Skolkommissionen nämner också att det förekommer allvarliga och/eller långvariga brister på ändamålsenliga läromedel.

Ett tv-program visade nyligen att en sfi-skola saknade läroböcker och att lärare därför måste kopiera hela böcker till eleverna och därmed slösa med sin tid och ge eleverna sämre förutsättningar. Detta förekommer även på grundskolor.

Läromedel handlar om att professionella lärare – precis som läkare, snickare och jurister – ska få professionella verktyg för sitt yrke. Det handlar också om likvärdighet, att alla elever ska få kunskap med struktur och sammanhang enligt
läroplanen. Om läromedel saknas eller ersätts med kopior blir det föräldrarnas kunskap som avgör vilka betyg eleverna får.

Den engelske läroplans- och läromedelsexperten Tom Oates har det senaste året uttalat sig om Sverige i både Lärarnas Tidning och Skolvärlden. Han har då varnat för hemgjorda läromedel och förklarat att ”läromedel är vägen till en jämlik skola”.

Men likvärdigheten mellan kommunerna skiljer sig kraftigt åt. Det visar Svenska läromedels ”läromedelskarta” tydligt. Under åren 2015–2017 satsade Överkalix i genomsnitt 1 396 kronor per år på nya läromedel – både tryckta och digitala – till eleverna i de kommunala grundskolorna. Linköping satsade 916 kronor, Malmö 781 kronor och Sundsvall 684 kronor. Habo satsade 286 kronor. Det skiljer nästan en faktor fem under tre år mellan Överkalix och Habo.

Ytterst har kommunerna ansvar för att skolan är ett system som läraren har i ryggen och att det finns aktuella läromedel i ämnena. Men frågan är om ens Överkalix har en plan för att lärare och elever ska få aktuella läromedel. Habo har det inte.

Lärare ska förstås också använda dagstidningar, hemsidor, romaner och UR-program som material i undervisningen, men de ska kunna använda tryckta och digitala läromedel som grund. Kommunerna har glömt att det faktiskt står i läroplanen att elever ska få ”läromedel av god kvalitet”.

Skolans likvärdighet är en av våra största utmaningar. Svenska läromedel och Sveriges läromedelsförfattares förbund vill därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att alla kommuner antar en läromedelspolicy som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det skulle ge lärarna bättre förutsättningar, men framför allt ge eleverna en fast kunskapsgrund.

Rickard Vinde
vd Svenska läromedel

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 14 februari 2018.

Alla elever i Svenljunga bör få egna läromedel

Publicerad: 18 januari, 2018 under: Debattartiklar

Lärare ska ge sina elever kunskap. Men de måste få förutsättningar att göra det. Får lärarna det vet eleverna på varje lektion vilken kunskap som är målet och ser sammanhanget. Eleverna blir motiverade att lära sig fakta och tränga in i kunskapen och förstå. Skolan blir en kunskapsresa som öppnar för vidare lärande och arbetsliv.

Men om inte skolan ger rätt förutsättningar kan ingen lärare nå sin fulla kapacitet. Det är huvudmannen som har ansvar för förutsättningarna. En kommun som inte har tagit det ansvaret är Svenljunga.

I ett beslut den 9 januari ger Skolinspektionen kommunen kritik för hur Mogaskolan fungerar. Av de 334 högstadieeleverna är det bara 54 procent som uppnår kunskapskraven i årskurs 9 och betygen är lägre än i landet i genomsnitt.

Skolinspektionen anger att undervisningen behöver anpassas mer till elevernas förutsättningar. Undervisningen är inte tillräckligt strukturerad. Eleverna förstår inte vad de ska göra på lektionerna och blir omotiverade. Skolinspektionen anger att lärare ska strukturera och styra undervisningen och skapa balans mellan olika arbetssätt.

Ett självklart verktyg för lärare är läromedel som översätter läroplanen och kunskapskraven till praktisk undervisning. Lärarhandledningar ger lärare planering och struktur. Läromedel ger eleverna alla viktiga delar och ett sammanhang under hela läsåret. Lärare ska avgöra om de vill använda en lärobok eller ett digitalt läromedel.

Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedel är också viktigt för att alla elever ska få en bra och gemensam grund att lära. Det ska inte vara föräldrarnas förmåga att göra läxorna som avgör elevernas betyg.

Men flera lärare på Mogaskolan uppger till Skolinspektionen att de saknar resurser för att köpa in läromedel. De säger också att bristen gör det svårt att anpassa undervisningen till elevernas behov.

Skolinspektionen har gett Svenljunga till den 29 mars att vidta flera åtgärder, bland annat att anpassa undervisningen till elevernas behov. Politikerna i Svenljunga och rektor på Mogaskolan har nu mycket att göra.

De bör börja med att se till att lärare och elever har egna läromedel i alla ämnen. Då får lärarna lättare att strukturera och anpassa undervisningen. Eleverna får ett sammanhang och lättare att förstå. Alla elever får lättare att få mer kunskap och en god grund för att gå vidare ut i livet. Sedan får politikerna och rektorerna se till att eleverna på Hillareds skola, Landboskolan och alla andra skolor i Svenljunga också har läromedel.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd för Svenska läromedel

Debattinlägget publicerades i Borås Tidning den 18 januari 2018.

Länk till Borås Tidning

Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap

Publicerad: 1 december, 2017 under: Debattartiklar

Debatt. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedelsföretagen i Svenska Läromedel har i uppdrag att utveckla sådana läromedel till lärare och elever, både tryckta läroböcker och digitala läromedel. Läromedel följer läroplanen och har det centrala innehållet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar också att lärare ”behöver förutsättningar för sitt viktiga uppdrag”. Men i en av LR nyligen publicerad undersökning får lärare svara på påståendet att ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”.

I kommunala grundskolor svarar 34 procent att det ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. För friskolor är siffran 20 procent. Det betyder att lärare i en tredjedel av de kommunala grundskolorna och en femtedel av friskolorna saknar professionella verktyg.

Det är lärarens möten med eleverna som avgör kvaliteten i undervisningen. För att de ska bli bra måste läraren anpassa läromedlen och komplettera dem med andra lärresurser och lärverktyg. Men utan läromedel kan inte läraren – lika litet som läkaren utan läkemedel – göra verkligt professionella val och skapa den bästa undervisningssituationen för varje lektion och elev.

Läromedel behövs för det som Åsa Fahlén efterlyser, ”ett större professionellt utrymme”. Vilka läromedel som ska användas och om de ska vara tryckta eller digitala ska inte läromedelsföretag utan professionella lärare avgöra och vi ser att de flesta vill ha både och, det vill säga blended learning.

LR:s undersökning bekräftar den bild som medarbetarna på medlemsföretagen och jag som vd har. Många skolor har föråldrade läromedel. Elever får kopior av läromedel. Lärare får ägna dyrbar tid åt att göra material som ska mäta sig med det som författare, redaktör, formgivare och datapedagog har ett helt år till att utveckla. Vi vet att när elever ska göra egna material och söka efter kunskap på nätet tappar de sammanhanget och föräldrarnas bakgrund avgör vilka elever som får bäst resultat.

Boken ”Skola på vetenskaplig grund” från 2016 innehåller rubriken ”Läromedel är en del av lärares infrastruktur” och Skolvärlden hade i juli 2017 en artikel med rubriken ”Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola”.

I den nyligen publicerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet anger regeringen att det är ”viktigt med tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk kvalitet”, det vill säga digitala läromedel. Av strategin framgår också att digitala resurser kan användas för att individualisera undervisningen och att värdefull tid tas från lärares huvuduppgift om inga verktyg finns.

Både forskare och regeringen ser alltså läromedel som viktigt och den tredjedel av lärarna som inte har ordentlig tillgång lär också göra det. Vi som har i uppdrag att utveckla verktyg för lärare vill att läroplanen ska tas på allvar och att alla lärare och elever ska få tillgång till läromedel inte bara av god utan hög kvalitet.

Svenska Läromedel har därför föreslagit regeringen att elever i både grundskolan och gymnasiet ska få rätt till läromedel som följer läroplanen och har det centrala innehållet, grundläromedel. Vi har också föreslagit huvudmän att ta med läromedel, både tryckta och digitala, i det systematiska kvalitetsarbetet.

Svenska Läromedel och medlemsföretagen vill att regeringen ger elever rätt till grundläromedel och att huvudmännen säkrar att de får det. Om läromedel skulle betraktas som en del av skolans infrastruktur för kunskap skulle rektor kunna ta sitt ansvar och alla lärare få förutsättningar att vara professionella och alla elever bättre grund och sammanhang.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Skolvärlden den 1 december 2017.

Länk till artikeln

Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum

Publicerad: 11 oktober, 2017 under: Debattartiklar

Läromedel är en del av skolans infrastruktur skriver vi under rubriken ”Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum” i Lärarnas Tidning den 11 oktober 2017.

Svenska Läromedel har därför föreslagit att läromedelsbegreppet  stärks i skollagen, att lärare och elever får rätt till grundläromedel och att miniminivåer införs för huvudmännen.

Liksom Skolkommissionen vill Svenska Läromedel att lärare ska få avlastning och stöd och att undervisning åter ska bli lärares kärnuppgift.

Länk till artikeln

Ed behöver läromedel

Publicerad: 13 september, 2017 under: Debattartiklar

Alla elever har rätt till kunskap, skriver Svenska Läromedel i NWT den 12 september 2017.

I en liten kommun som Dals-Ed är det svårt att driva skolan. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting SKL får 18 procent av eleverna i kommunen inte tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet.
För Dals-Ed är det därför viktigare än någonsin att slå vakt om den jämlikhet som är grunden för höga kunskapsresultat.

Den grunden skapas av att lärare får förutsättningar att undervisa och elever att lära. En viktig förutsättning är läromedel: lärarhandledningar, läroböcker, övningsböcker och digitala material som följer läroplanen och är utvecklade av författare och förlag.

Läromedlen ger lärare en grund för undervisningen och sparar dyrbar tid som eleverna kan få i stället. Eleverna får struktur och sammanhang som bara blir viktigare när samhället är snuttifierat.

Det bekymrar mig därför att Dals-Ed i sin budget för 2018 anger att läromedelsbudgeten ska användas till datorer och teknik. Eleverna ska självfallet få datorer men till dessa måste det skaffas digitala läromedel. Elever kan inte surfa sig till kunskap.

Läromedel säkrar att läroplanens innehåll finns till varje lektion. Att lärare får kopiera och sätta ihop eget material och elever hålla tillgodo med stenciler är ingen hållbar lösning.

Jag uppmanar Dals-Ed att satsa på både läromedel och teknik. Nu har lärarna på Snörrumskolan och Hagaskolan börjat att planera läsåret för sina förväntansfulla elever. Se till att de alla får både tryckta läroböcker och datorer med digitala läromedel och ändra budgeten för 2018.

Med en riktig läromedelstillgång får de professionella lärarna professionella verktyg för att ge alla elever större möjligheter att gå på gymnasiet vidare ut i livet med en stark grund.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Länk till debattartikeln

 

Skolkommissionens förslag är välkomna

Publicerad: 25 augusti, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Skolkommissionens förslag är välkomna”, skriver ordföranden I Lärarnas Riksförbund och VD i Svenska Läromedel en gemensam debattartikel i Barometern den 25 augusti 2017.

Artikelförfattarna ser positivt på att Skolkommissionen vill sätta gränsvärden som inte får underskridas för resurser som är viktiga för undervisning och lärare, säkra lärarnas professionella friutrymme inom en tydlig ram och införa ett professionsprogram.

Länk till artikeln

Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor

Publicerad: 21 maj, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor”, skriver VD i Svenska Läromedel och andre vice ordföranden i Lärarförbundet en gemensam debattartikel i Dala-Demokraten den 21 maj 2017.

Artikelförfattarna föreslår att mer personal ska anställas i skolorna, tillgången till bra läromedel ska säkerställas i skolorna och att det ska renas på lärarnas skrivbord.

Länk till artikeln

 

Kunskapsgrunden är viktigast

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Debattartiklar

Replik: Källkritik

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information, skriver Rickard Vinde.

Svar till Stefan Eklund med flera (NWT 8/2)

Sex tidningsutgivare skriver att digitaliseringen har enorma möjligheter men att resultatet i skolan också är lögner, desinformation och propaganda. Källkritik som ett obligatoriskt ämne är deras lösning.

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information. Forskning visar också att elever inte kan lära sig förmågor självständigt utan koppling till kunskap i ett visst ämne. Att införa ett nytt ämne i skolan skulle heller inte hjälpa de lärare som redan arbetar många timmar övertid varje vecka.

Den verkliga lösningen är att ge lärare och elever läromedel i alla ämnen, läromedel som följer läroplanen och har beprövad pedagogik – lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel. Då får eleverna sammanhang och kunskap som är kvalitetssäkrad i en professionell förlagsprocess.

Men i dag saknar många elever läromedel. Läromedelskartan visar att elever i Hagfors 2015 fick nya läromedel för bara 288 kronor och att skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är mycket stora.

Det betyder att lärare använder arbetstid till att kopiera och göra eget material i stället för att möta elever. Det betyder att eleverna inte får en gemensam kunskapsgrund och blir mer beroende av hemmets resurser och att likvärdighet därför saknas. Om alla elever däremot har en gemensam kunskapsgrund kan de träna på den mycket viktiga källkritiken med lärresurser som hemsidor, gratisböcker och tidningar som kan innehålla både falska fakta och propaganda.

Svenska Läromedel menar att professionella lärare med professionella verktyg kan lära ut både kunskap och källkritik och lära sina elever att vara självständiga och att värja sig mot felaktigheter. Det är dags att göra läromedel till en obligatorisk rättighet.

Rickard Vinde

Vd, Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i NWT den 23 februari 2017.

Länk till artikeln

Utan läromedel sjunker elevernas läsförmåga

Publicerad: 28 november, 2016 under: Debattartiklar

Det är elevernas förmåga att läsa facktexter som har sjunkit, skriver i en debattartikel i Svenskläraren den 28 november 2016. Därför krävs det att vi säkrar att de får läsa för varje årskurs anpassade facktexter, det vill säga läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad gymnasielärare och VD för Svenska Läromedel.

Under rubriken ”Vad kostar en fri läromedelsmarknad?” hävdar fyra lärarutbildare i svenska att priset som elever har fått betala för en fri läromedelsmarknad är försämrad läsförmåga och försämrad förståelse av skönlitteratur.

Artikelförfattarna konstaterar att svenska elevers läsförmåga har sjunkit under flera år. Ämneskunskaperna har, enligt författarna, sjunkit eftersom elever endast får läsa skönlitteratur i utdrag och en fragmentisering breder ut sig. Värdet av att läsa skönlitteratur uppmärksammas inte i skolan.

Men Kulturrådet och Skolverket har fått ökade anslag för att öka barns läsförmåga och Läsrörelsen har gett bort sjutton miljoner böcker via McDonalds. Enligt Mediebarometern har läsningen av skönlitteratur och barn- och ungdomsböcker också ökat under många år, vilket är bra.

Elevernas läsförmåga har ändå sjunkit kraftigt. Men det är främst förmågan att läsa facktexter, inte skönlitteratur, som har sjunkit. Läsningen av facktexter minskar, enligt Litteraturutredningen, också kraftigt. Studerar man utredningens data på djupet framgår att det även gäller för elevers läsning av läromedel.

Att läsförmågan har minskat mest för den typ av texter av vilka läsningen har minskat mest är inte förvånande. Det betyder också att det bästa, om vi vill hjälpa elever att få bättre läsförmåga, är att säkra att de får läsa mer facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel.

Att ha en hög förmåga att hantera kvalificerade facktexter har dessutom i vårt decentraliserade och tekniskt avancerade samhälle blivit viktigare än tidigare och alla måste ha denna förmåga, både i privat- och yrkesliv.

Att läsa skönlitteratur har unika värden. Genom att läsa korta textutdrag i antologier får eleverna struktur, sammanhang och kunskap om författare och verk. Läromedel, lärarledda samtal och diskussioner ger insikt i hur litteratur kan förstås.

När elever under skoltiden läser det fåtal, utvalda hela romaner som tiden medger, får de tillfälle att tillämpa sina kunskaper och uppleva de unika värdena. Värdet av att ungdomar på sin fritid läser mycket böcker är jag den förste att instämma i.

Författarna menar att marknadens starka krafter försämrar läromedlen och de efterlyser mer granskning. Men den fria läromedelsmarknaden med flera förlag som alla söker rekrytera de bästa författarna och medarbetarna och låter lärare granska och välja mellan flera konkurrerande läromedel är den bästa garantin för hög kvalitet.

Professorer i litteraturvetenskap som menar att elever borde få det ena men inte det andra läromedlet underkänner en hel yrkeskårs professionalitet.

Problemet är i själva verket att lärare i dag inte har möjlighet att granska och välja eftersom huvudmän inte säkrar att det finns medel till läromedelsinköp. Just i det stora ämnet svenska har lärare behov av ett stort utbud att välja på.

Om lärare inte kan använda systematiskt sammanställda antologier och strukturerade läromedel utan får ge eleverna stenciler och gratisböcker, breder förstås fragmentariseringen ut sig. Motsvarande gäller för alla skolans ämnen.

Vi är förmodligen alla överens om att den sjunkande läsförmågan är ett av skolans och samhällets största problem. Rätt åtgärd är att angripa grundproblemet och säkra att eleverna får läsa facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel. Eleverna har fått betala ett högt pris i form av försämrad läsförståelse på grund av att de under många år inte har fått göra det.

Rickard Vinde

Legitimerad gymnasielärare och VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades den 28 november 2016 i den digitala versionen av Svensklärarföreningens tidning Svenskläraren.

Länk till debattartikeln

Vet Ryve hur ett läromedel är uppbyggt?

Publicerad: 8 oktober, 2016 under: Debattartiklar

Vet professorn Andreas Ryve hur ett läromedel är uppbyggt, frågar vi i en debattartikel i Ekuriren den 8 oktober.

Forskning visar att lärarhandledningar i matematik är kraftfulla verktyg för lärare. Mälardalens högskola går nu vidare med ett femårigt forskningsprojekt.

Lärarhandledningar ger lärare lektionsplaneringar, fördjupning och bedömningsstöd. De ger därför lärarna stöd att använda läromedlen bättre.

Projektet leds av Andreas Ryve som menar att läromedlen i dag motarbetar undervisningen (EK 26/9). Även om Andreas Ryve är professor undrar jag om han verkligen har förstått hur ett läromedel är uppbyggt.

Det består av en lärarhandledning för läraren, ett grundläromedel (en bok eller digitalt) som används av eleverna och flera olika kompletterande delar för att anpassa och individualisera undervisningen. Tillsammans bildar alla delar ett ekosystem för att läraren ska kunna skapa en varierad och rik lärmiljö på varje lektion.

Läromedelsföretagen utvecklar i dialog med skolan nya läromedel i takt med att pedagogik, forskning och samhället utvecklas. Men lärare har inte fått möjligheter att skaffa lärarhandledningar. Erfarenheter från Singapore och Finland och forskning från USA har börjat ändra på det.

Jag tror att Andreas Ryve håller med mig om att läromedel är kraftfulla verktyg för undervisning och lärande. Jag kan bara hålla med honom om att lärarhandledningar är det.

Men forskning kombinerat med läromedelsföretagens metodiska utvecklingsarbete behövs för läromedlens ekosystem hela tiden ska utvecklas och ge lärarna en sådan verktygslåda som alla professionella yrkesutövare ska kunna kräva.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ekuriren den 8 oktober 2016.

Länk till debattartikeln