Ohållbar brist på lärverktyg

Publicerad: 11 april, 2015 under: Debattartiklar

DEBATT Många lärare har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder, skriver Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel.

Skolan ska hjälpa eleverna att skaffa kunskaper och värderingar, det vill säga faktakunskaper, förståelse, kritiskt tänkande, kreativitet och samhällets grundläggande värderingar. Detta förklaras i läroplanen.

För grundskolans ämnen och gymnasiets kurser finns också ett centralt innehåll med det som ska ingå i undervisningen. För årskurs 3, 6 och 9 och för gymnasiekurserna finns kunskapskrav. Det är läroplanen och dessa krav som ska styra lärarnas undervisning, bedömning och betygssättning.

Elevers lärande sker i möten med lärare. Det är mötena som gör att eleverna kan göra kunskapen till sin, förstå och utveckla förmågor. Men mötena sker runt innehållet. Det förmedlas i läromedel, lärarnas eget material, tidningsartiklar, internet eller skönlitteratur. Allt kallas i skollagen för lärverktyg.

De viktigaste lärverktygen är läromedelsförlagens tryckta och digitala grundläromedel. De översätter läroplanen till praktisk undervisning och ger en struktur för hela läsåret. Läromedel ger lärare mer tid att möta elever och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära. Kommuner och friskolor säkrar att innehållet, hela tiden med sikte på kunskapskraven, enkelt finns till varje lektion.

De allra flesta lärare vill använda läromedel som grund och komplettera med andra lärverktyg. Men alltför många kan i dag inte det. De har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder.

Att det finns en stor brist bekräftades i en undersökning av OECD från 2014 som visade att Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- eller läxböcker. Alla elevers läsförmåga har minskat och mest för faktatexter. Det är inte konstigt när eleverna inte får träna varje dag med specialskrivna ämnestexter, det vill säga läromedel.

Läromedelsbristen beror på att det inte finns något systematiskt tänkande för läromedel och andra lärverktyg, de verktyg som är praktiskt avgörande för att den skrivna läroplanen också ska bli den i alla skolor genomförda läroplanen. Bristen på systematik är så stor att Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen på 40 sidor varken nämner läromedel eller lärverktyg.

Hur lärare och elever ska mötas runt innehållet har glömts bort och resultatet är ofta en blandning av diverse material med osäker kvalitet och svag koppling till läroplanen, vilket bidragit till ökande arbetsbelastning för lärarna, minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat.

Den pågående digitaliseringen har inte gjort saken bättre. Snart har alla elever i både grundskolan och gymnasiet en egen dator. Men skolorna har helt glömt bort att skaffa professionellt utvecklade, digitala läromedel. I stället får elever surfa på nätet och använda enkla program som är gratis. Digitaliseringen har stora kunskapsmöjligheter men om den inte fylls med innehåll, kan den försämra både lärarnas arbetsmiljö och elevernas kunskapsresultat.

Det borde vara självklart att professionella lärare har professionellt utvecklade verktyg. Det är först när lärarna har tryckta och digitala grundläromedel i alla ämnen och många andra, kompletterande lärverktyg som de kan undervisa effektivt och anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elevs behov. Har de inte det kan de inte vara verkligt professionella, lika litet som läkare utan instrument och mediciner kan vara det.

Läromedelsförlagen vill bidra till att lärare kan vara professionella och få mer tid för lärande. Det är dags att skolan får en infrastruktur för innehållet som stärker lärarnas praktiska kapacitet att undervisa och ger eleverna mer likvärdiga förutsättningar att lära. Denna del av skolans problem går dessutom att lösa snabbt. Vi måste säkra att lärare har rätt förutsättningar till varje lektion. Det behövs om alla elever i kunskapsnationen Sverige ska kunna höja sina kunskapsresultat.

Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i den digitala utgåvan av Uppsala Nya Tidning den 11 april 2015.

Länk till Uppsala Nya Tidning

Läromedel är en ödesfråga

Publicerad: 23 mars, 2015 under: Debattartiklar

Datorer och smarta gratislösningar förespråkas av en ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Falun i Dalarnas Tidningar. I en replik förklarar vi att det inte räcker med datorer utan att det krävs digitala läromedel.

En ledamot av barn- och utbildningsnämnden har synpunkter på skolans digitalisering i sin debattartikel den 30 januari 2015.

Ledamoten vet bestämt vilket av olika företags IT-system som är bäst. Det som är bäst är det som är gratis. De flesta vet numer att inga tjänster på nätet är gratis och att man alltid får betala på något sätt. Men det är kanske lärare, elever och föräldrar som skulle få betala priset.

Jag blir mycket bekymrad när politiker inte vill satsa på kvalitet i skolan utan använda smarta gratislösningar. De miljoner som gratislösningen skulle ge, skulle tydligen användas till fler datorer. Men lärarnas uppdrag är att hjälpa eleverna att skaffa de kunskaper som anges i läroplanen och kunskapskraven. För det räcker det inte med datorer.

Det krävs läromedel som följer läroplanen och kunskapskraven. Läromedel ger lärare stöd att planera och genomföra undervisningen. De ger elever en struktur och hjälper dem att göra kunskapen till sin – att lära fakta och utveckla förmågor. Läromedel ger föräldrar möjlighet att följa och uppmuntra sina barns kunskapsutveckling.

När skolan blir digital är digitala läromedel en självklarhet. Annars slösas digitaliseringens möjligheter bort. Det räcker inte med ordbehandlingsprogram, sociala medier och massor av hemsidor. Det behövs struktur och sammanhang för hela läsåret, både för effektiv undervisning och för motiverat och glädjefyllt lärande. Självfallet ska lärare komplettera läromedel med annat som skönlitteratur, tidningar och museibesök.

Läromedelsförlagen och branschorganisationen Svenska Läromedel vill med läroböcker och digitala läromedel bidra till att alla elever får mer individualiserad undervisning och högre kunskapsresultat.

Digitala läromedel låter elever arbeta självständigt och interaktivt med olika uppgifter. Lärare kan återkoppla och följa varje elevs kunskapsutveckling. Ledamoten skriver inte ett ord om läromedel. Han vill förmodligen hitta smarta gratislösningar; sponsrade böcker med budskap och reklam, kopior och gratisappar.

Men även här får andra betala priset. Lärare får mer arbete med att själva försöka hitta och sammanställa material. Elever får sämre sammanhang i lärandet. Föräldrar förstår inte vad som händer i skolan.

Jag tror att politikerna i Falun vill säkra att det innehåll som finns i läroplanen och kunskapskraven enkelt finns till varje lektion. Vill de det ska se till att lärare och elever har läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar i alla ämnen. I takt med att skolan får fler datorer ska andelen digitala läromedel ökas och digitaliseringen fyllas med innehåll.

Ledamoten menar att valet av IT-system är en ödesfråga. Nej, att det finns läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av författare och förlag, det är en ödesfråga.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Repliken publicerades i den digitala Dalarnas Tidning den 20 mars 2015.

Länk till repliken i Dalarnas Tidning

Länk till den debattartikeln ”Satsa på moderna IT-verktyg” i Dalarnas Tidning den 30 januari 2015

Publicerad: 18 februari, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetbrev nr 1 

En av världens främsta läroplansexperter har publicerat rapporten Why textbooks count. Kampanjen Mer tid för lärande har kommit med rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Why textbooks count

I denna rapport från november 2014 analyserar Tim Oates, en av världens främsta experter på läroplaner, betydelsen av läromedel.

För rapporten har lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker från England, Finland, Hong Kong, Singapore, Massachusetts i U.S.A. och Alberta i Kanada granskats. Huvudfokus var Matematik men läroböcker även i Geografi, Fysik och Historia ingick.

Tim Oates menar att man i England i mindre utsträckning än tidigare använder högkvalitativa läroböcker samtidigt som andra länder utvecklat läroböcker med mycket hög kvalitet. Man har i England också glömt att läroböcker stöder både lärare och elever – och sparar tid.

Bakgrunden är enligt rapporten att mycket preciserade examinationskrav i England har fått läromedelsförlag att utveckla mycket instrumentella läromedel som enbart förbereder elever för examen men inte ger djupare förståelse. Det har gjort att engelska läroböcker är sämre än de i andra länder, trots att landets läroböcker i Matematik på 1960- och 1970-talen räknandes till de bästa i världen.

Tim Oates menar att läroböcker i allmänhet utvecklas för att stöda högeffektivt lärande. Läroböcker är inte styrande, inte ens i Singapore med tydlig statlig reglering. Lärare i Singapore ser tvärtom läroböcker som mycket värdefulla för att föra undervisningen framåt och det finns gott om professionellt utrymme för att använda dem på olika sätt.

Studien visar att vad lärare främst lyfter fram är värdet av att läroböcker överensstämmer med läroplanen, att de innehåller underlag för formativ bedömning och att lärare sparar tid jämfört med att göra eget material. Rapporten visar att lärare i Finland och Singapore använder läroböcker som grund i undervisningen betydligt mer än i England.

Tim Oates förespråkar inte statlig kontroll av läromedelsanvändning men synes mena att det behövs dialog och ett nationellt helhetstänkande om vilka innehållsbärare som används. Varje land måste utforma sitt eget system. I rapporten görs en särskild genomgång av det finska systemet.

Tim Oates konstaterar att om användandet av innehållsbärare inte är föreskrivet eller universellt, riskerar den nationella läroplanen att inte förverkligas i undervisningen, den genomförda läroplanen. Han menar att den genomförda läroplanen styrs av kvaliteten på innehållsbärarna. Tim Oates menar också att det i England finns ett anti-läroboks-tänkande på både lärarutbildningar och i skolforskningsvärlden.

Både i Shanghai och Singapore handlar undervisningen i Matematik om djupförståelse av begrepp och samband, vilket gör att eleverna utvecklar en hög problemlösningsförmåga. Läroböckerna följer pedagogiken nära.

Tim Oates påpekar att digitalisering i skolan ger möjligheter men att man måste vara försiktig så att de tryckta läroböckernas kvaliteter inte försummans när digitala läromedel utvecklas.

Tim Oates menar att läroböcker och lärverktyg måste ses som en integrerad del i genomförandet av läroplanen. Kontrollmekanismerna ser olika i ut i olika länder men huvuddelen av de högpresterande länderna ser läroböcker som en ”kontrollfaktor” för undervisningens genomförande och kvalitet. Högkvalitativa läroböcker stöder högkvalitativ pedagogik både vad gäller kunskapsresultat, likvärdighet och lärglädje.

Länk till rapporten

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

I denna rapport från kampanjen Mer tid för lärande slås fast att skolans digitalisering har en stor kunskapspotential men att Sverige håller på att slarva bort den. Det finns många datorer i skolorna men utan digitala läromedel kan inte lärare använda datorerna i undervisningen.

Danmark har gjort en satsning på skolans digitalisering med bl.a. 1 miljard danska kronor på digitala läromedel och det har kick-startat utvecklingen. En första utvärdering visar att elever bli mer engagerade och att lärare sparar tid.

Mer tid för lärande föreslår därför en miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan: 1. En satsning på 1 miljard kronor på fyra år till skolors inköp av digitala läromedel. Staten och kommunerna satsar 500 miljoner kr var. 2. En statlig satsning på ett digitalt kompetenslyft för lärare och skolledare 3. En satsning på digital infrastruktur.

Länk till rapporten

1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring

I denna doktorsavhandling analyserar Martin Tallvid genomförandet av 1:1-projekt på sex gymnasieskolor.

Martin Tallvid konstaterar att undervisningens struktur är i stort sett opåverkad. Vi reflekterar att det kanske inte är märkligt eftersom undervisningen i hög grad är regelstyrd. Men Martin Tallvid finner att det över tid sker förändringar när elever vill utnyttja de möjligheter digitaliseringen ger till att genomföra skolararbetet på nya sätt. Det innebär utmaningar för läraren. Frågan är förstås hur det kommer att påverka även strukturerna på sikt.

Bristen på digitala läromedel är ett argument för lärare att avstå från att använda datorn i undervisningen. Lärare menar att det finns en brist på förlagsproducerade läromedel och kvaliteten på det material som finns gratis på nätet kan ifrågasättas. Lärarna vill inte heller avstå den sekventiella och pedagogiska struktur som en lärobok innehåller. Lärare använder också tidsbrist som ett argument för att inte använda datorerna i undervisningen. De flesta elever synes efter en tid kunna kombinera osanktionerad användning av datorerna med det föreskrivna lärandet.

Martin Tallvid menar att avsaknaden av en nationell satsning på skolans digitalisering kan ha som potentiell konsekvens en minskad satsning på läromedel. Han konstaterar att man i Danmark, där man har ett nationellt institut för digitalisering, satsar tre gånger så mycket på läromedel.

Martin Tallvid menar att det med få undantag finns svenska digitala läromedel som kombinerar en struktur med den möjlighet till flexibilitet som nätet möjliggör och elever efterfrågar. Utvecklingen har bara inletts.

Martin Tallvid förvararar doktorsavhandlingen vid institutionen för informationsteknologi vid Göteborgs Universitet fredagen den 27 februari.

Länk till avhandlingen

Teach Like a Champion

Det finns i hela världen ett linjärt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat. Men utgångspunkten för den amerikanske författaren till denna bok är att det finns vissa lärare som konsekvent lyckas få sina elever att nå resultat som överträffar förväntningarna.

Författaren menar att man kan studera vad dessa lärare gör att och deras metoder kan läras av andra. Författaren menar också att det måste utvecklas ett gemensamt språk för undervisning så att lärare kan diskutera med varandra vad de gör. För författaren är undervisning en konst men liksom all konstutövning kräver den att man behärskar grundteknikerna.

Författaren beskriver 49 tekniker. Dessa är ordnade under nio rubriker, bl.a. Sätta höga kunskapsmål, Strukturera och genomföra lektioner, Engagera elever i lärandet, Skapa en stark klassrumskultur och Utmana elevernas kritiska tänkande. Boken har också en särskild del om läsförståelse.

Teknikerna handlar exempelvis om hur lärare för dialog med hela klassen, får elever att över tid ta större ansvar för sitt lärande, kontrollerar att de förstår och uppmuntrar på rätt sätt. Med klassrumsbeskrivningar ges konkreta exempel.

Boken behandlar inte uttryckligen läromedel men det anges att alla elever förväntas ha med sig sina läromedel och annat material till lektionerna.

Vi reflekterar att man kan kritisera denna bok som allt för amerikansk med färdiga metoder som ska passa alla lärare i alla situationer. Men boken har också en verktygslåda för lärare. Man bör kanske se boken som ett bidrag till att söka utveckla lärares professionella språk och metoder och i förlängningen skolans likvärdighet.

Lemov, Doug (2010) Tech Like a Champion, Jossey-Bass, 323 sid.

”Skolan slarvar bort datorernas möjligheter”

Det är rubriken på vår debattartikel i Dagens Samhälle den 28 januari. Lärare har fått ett svårare uppdrag med högre krav på kunskap och förmågor. Men de saknar en infrastruktur för innehållet i undervisningen. OECD:s TALIS-undersökning visar också att Sverige är det land i vilket lärare minst granskar läx- eller övningsböcker.

En läkare utan kirurgiska instrument eller ett fyllt läkemedelsförråd har inte verklig professionell frihet. Brist på läromedel har också i många år berövat lärare professionell frihet. Det har fått konsekvenser. Särskild påtaglig är bristen på läromedel i skolans digitalisering, trots att digitala läromedel kan frigöra tid och öka möjligheterna till individualisering.

Att lärare får rätt förutsättningar ända in i klassrummet handlar om läraryrkets attraktivitet, elevers möjlighetet att nå kunskapsmålen och Sverige som kunskapsnation.

Länk till artikeln
Länk till Aktuellt

Publicerad: 4 februari, 2015 under: Nyheter

Rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll ges i dag ut av kampanjen Mer tid för lärande. Utan innehåll slösar Sverige bort digitaliseringens kunskapspotential. Vi föreslår därför en fyraårig statlig och kommunal satsning på digitala läromedel med 1 miljard kr, en satsning på kompetensutveckling av lärare och en satsning på infrastruktur.

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Skolan slarvar bort datorernas möjligheter

Publicerad: 28 januari, 2015 under: Debattartiklar

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, skriver Rickard Vinde i Dagens Samhälle. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Skolans nya läroplaner från 2011 ställer tydligare krav på både kunskaper och förmågor än tidigare. Kunskaper är de grunder elever måste ha för att kunna utveckla förmågor, bland annat kritiskt tänkande, kreativitet och att kommunicera.

I vårt decentraliserade, digitaliserade och entreprenöriella samhälle måste alla ha både kunskaper och förmågor. Lärare måste alltså ha möjligheter att lära elever mer. Pisa-resultaten visar att även de elever som i dag får högsta betyg i alla ämnen måste lära sig mer om Sverige ska försvara sin konkurrenskraft.

I debatten om skolan påpekas emellertid sällan att lärare har fått ett svårare uppdrag. 2011 års reformer anger riktning, metod och mål för hur elevers kunskapsresultat ska höjas men ger inte lärare förutsättningar och stöd i klassrummet för det nya uppdraget. Vi har glömt att skolan måste stärka lärares förmåga att undervisa. I stället har vi lämnat varje lärare att på egen hand översätta reglerna i läroplanen till daglig undervisning. Vissa eldsjälar gör det men flykten från yrket visar att det inte är realistiskt.

Vi måste utveckla skolan som system om lärare ska få en bättre arbetsmiljö och elevers kunskapsresultat höjas. Många initiativ tas nu för att lärare ska kunna arbete mer kollegialt med varandra och mer problemorienterat med elever.

Men lärare måste också få en infrastruktur för innehållet i undervisningen. För det är professionellt utvecklade, läroplansanpassade läromedel viktigast. De ger lärare förutsättningar att förbereda och genomföra undervisningen och att bedöma eleverna, lektion för lektion under hela läsåret.

OECD:s Talis-undersökning från våren 2014 visar emellertid att Sverige är det land av de undersökta 34 i vilket lärare minst kontrollerar elevers arbetsböcker eller läxböcker. Tidningen Skolvärlden rapporterade nyligen att endast 41 procent av lärarna har anpassade läromedel i alla ämnen.

Man jämför ofta lärare med läkare. Lika litet som vi kan tala om för en läkare vilket kirurgiskt instrument hen ska använda till en viss operation, kan vi tala om för en lärare med vilka metoder hen ska undervisa på en viss lektion. Men professionell frihet förutsätter att läkaren alls har några kirurgiska instrument och att läkemedelsförrådet är fyllt. Den friheten har lärare under många år allt mer berövats. Det har fått konsekvenser både för lärares möjligheter att undervisa effektivt och för elevernas kunskapsresultat.

Nyligen lyfte OECD fram Singapore som ett föredöme vad gäller probleminriktad undervisning i matematik. Undervisningen sker med dialog, i små elevgrupper och med individuell träning. Läromedlen är anpassade till det och innehåller rutinuppgifter och icke rutinuppgifter, verkliga problem och projektuppgifter till varje kapitel. Den entreprenöriella förmågan är målet men för att komma dit behövs grunder och mycket övning. Även i Sverige finns sådana läromedel.

I takt med att skolan digitaliseras blir särskilt hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, trots att sådana finns för alla skolans ämnen och årskurser. Skolor skaffar datorer för 2 000 kronor per styck och år och sparar på läromedel för att kompensera. Därför används inte datorerna i undervisningen. Rätt utnyttjade kan datorer frigöra tid för lärare att undervisa i dialog, stärka elevers lärande och inte minst möjliggöra individualisering. Det måste Sverige ta tillvara som en del i att möta Pisa-utmaningen. Just nu håller vi på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Utan rätt förutsättningar kan inte lärare utföra sitt uppdrag och undervisa så att varje elev på ett likvärdigt sätt kan utveckla kunskaper och förmågor och nå sina mål i skolan. Läraryrket kan inte heller bli attraktivt, vilket är avgörande för Sverige som kunskapsnation. Vi måste därför ge lärare och elever rätt förutsättningar, ända in i klassrummet

Rickard Vinde VD Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 28 januari 2015.

Länk till Dagens Samhälle

 

 

Publicerad: 17 december, 2014 under: Nyhetsbrev

Nyhetbrev nr 9 rapporterar att en politiker i Vimmerby vill ha utbytesintervall för läromedel. Svenska Läromedel har publicerat en rapport om skolans digitalisering. Skolledare kan redan nu planera kompetensutveckling för pedagogerna till Skolforum 2015. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Opinion

 

Utbytesintervall för datorer och läromedel

Den nyblivna gruppledaren för Centerpartiet i Vimmerby Ingela Nilsson Nachtweij anger i en debattartikel i Linköpings Tidning-Kinda-Posten den 6 december att hon vill driva en närodlad politik och satsa på skolan. I skolsatsningen ingår att det bör finnas ett utbyteintervall för datorer. Det bör även finnas utbyteintervall för läromedel så att våra barn och unga garanteras tillgång till aktuella läromedel.

Vi reflekterar att ett utbytesintervall för läromedel vore ett mätbart mål och ett lämpligt inslag i den kommunala nämndens kontroll av skolans kvalitet.

Länk till Linköpings Tidning-Kinda-Posten

Bevakning

 

Digitala läromedel behövs för skolans digitalisering

I en rapport med denna titel som publicerades den 26 november jämför utbildningsanalytikern Jan Hylén, på uppdrag av Svenska Läromedel, nationella satsningar på skolans digitalisering i Danmark, Norge, Nederländerna och England. En slutsats är att en satsning som ska lyckas måste avse både infrastruktur, innehåll och utbildning för lärare.

Vi noterar att Jan Hylén finner att satsningar på pedagogiskt innehåll och digitala läromedel gjorts i alla fyra länder. Inledningsvis har staten ibland stöttat utvecklingen men senare förlitat sig på den kommersiella marknaden. Mest relevant för Sverige är den i Danmark pågående satsningen.

Länk till rapporten

Utvärdering av den danska satsningen på digitalisering

Danmarks satsning på skolans digitalisering har fyra delar: en fungerande läromedelsmarknad, infrastruktur, forskning och dialog. Det danska utbildningsdepartementet har låtit konsultföretagen Rambol Management Consulting och Boston Consulting Group göra en första utvärdering som presenterades i september i rapporten Anvendelse af digitale laermidler Effektmåling.

Enligt rapporten har, från juni 2012 till augusti 2014, antalet digitala läromedel på marknaden som uppfyller statens kvalitetskrav mer än tredubblats. Under tiden 2010-2013 har kommunernas utgifter för tryckta läromedel ökat med 2 procent och de för digitala läromedel med 139 procent.  Digitala läromedel används i 40 procent av all undervisning, mest i danska, matematik, NO-ämnen och språk. Störst effekt ger digitala läromedel på individualisering, motivation och kopplingar till det omgivande samhället. Ytterligare en effekt är att lärares tid frigörs, både för förberedelse, undervisning och utvärdering. Totalt frigörs 6 procent av lärares arbetstid.

Länk till rapporten

Endast 41 procent av lärare har aktuella läromedel i alla ämnen

Under rubriken ”Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel” skriver Skolvärlden den 19 november om läromedel. Det är lärares ansvar att välja och kvalitetsgranska läromedel men tiden räcker inte till. Var fjärde lärare har inte tid alls till det. Ingen vet i vilken utsträckning lärare har läromedel som är anpassade till Lgr11 och Gy11. Men Skolverket tycker att läromedlen ska vara tajta mot kursplanerna.

Vi reflekterar att skolorna under många år har skaffat allt mindre nya, förlagsutgivna läromedel. Enligt Skolvärldens undersökning är det bara 41 procent av lärarna som har anpassade läromedel i alla sina ämnen. När tidningen skriver att utbudet av läromedel ökat lavinartat måste tidningen därför mena allt annat undervisningsmaterial. Det synes således behövas ordentlig granskning framför allt av allt det som ökat lavinartat. Elever har enligt läroplanen som bekant rätt till läromedel av god kvalitet.

Länk till artikeln

”Ny forskning ska utveckla lärarstöd”

Under denna rubrik rapporterar Skolvärlden den 8 december att professorn i matematikdidaktik Andreas Ryve ska studera Skolverkets stödmaterial i Matematiklyftet. Syftet är att bidra till forskningen om läromedel. Projektet ska pågå till år 2022. Andreas Ryve vill undersöka hur materialet stöder lärarna. Svenska lärare har lämnats alldeles för mycket ensamma och vi behöver, enligt Andreas Ryve, prata mer om hur läromedel kan stötta lärarnas profession, vilket man gör i andra länder.

Länk till artikeln

Skolforum ger fortbildning för pedagoger

Skolforums delägare – Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel – planerar redan Skolforum 2015. En nyhet blir Skolforum Akademi med möjligheter för skolledare att ge alla sina pedagoger kvalitativ och kostnadseffektiv fortbildning. Lärarhantverket står i centrum. Skolor får dagsprogram med både gemensamma och valfria delar. Den 15 februari presenterar Skolforum programspåren med inslag om bedömning, läsförståelse, digitalisering och nya läromedel. Skolledare som bokar senast den 12 maj får 40 procent rabatt men det går redan nu att preliminärboka. En annan nyhet är ett särskilt Skolledarspår med fokus på skolutveckling.

Länk till Skolforum Akademi

En lärverktygsstrategi skulle underlätta för lärarna att välja de verktyg som passar bäst för situationen, anser Rickard Vinde, som skriver att detta gäller alla verktyg, inte bara datorer.

I en debattartikel i Skolledaren nummer 8/14 efterlyser Örjan Johansson på Atea – ett företag specialiserat på IT-infrastruktur – en strategi för datorer, detta skolans ”dyraste pedagogiska verktyg”. Skattemedel används i dag ineffektivt och rektorer är ointresserade. Många elever har i dag en egen dator och antalet ökar snabbt. Enligt Örjan Johansson kostar en dator 2 000 kronor per år. Enligt Skolverket används datorerna litet i undervisningen. Det är förstås inte effektivt.Men datorer har i sig inget som helst pedagogiskt värde. Datorer är teknik.

Det är lärares användning av datorerna som kan vara pedagogisk, exempelvis att träna kritisk tänkande genom att jämföra internetsidor med olika perspektiv. Lärares uppgift är att systematiskt undervisa läroplanens innehåll med kunskap, förmågor och värden. För att vara effektiva måste skolor därför till datorerna skaffa digitala läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och hög kvalitet. Men en elev i grundskolan får idag digitala läromedel för endast 27 kronor per år, vilket betyder att de allra flesta elever inte får några alls. Utan digitala verktyg som främjar undervisningsuppdraget, är det inte konstigt att lärare låter datorer stå oanvända.

Det finns också undersökningar som visar att lärare efterlyser professionellt utvecklade digitala läromedel både som lärarverktyg och för att höja elevers motivation och kunskapsresultat. Att begära att enskilda lärare på sin arbetstid ska göra undervisningsmaterial är inte heller rimligt. I en sammanfattning av forskningsprojektet Unos Uno slås fast att det ”är ineffektivt ur alla synpunkter – tidsanvändning såväl som kvalitet – att låta varje lärare uppfinna och producera sina egna läromedel”.Örjan Johansson efterlyser en strategi. Men det som behövs är inte en strategi bara för datorer utan en samlad strategi för alla de lärverktyg som lärare ska bygga sin undervisning på.

Det behövs en strategi för läromedel, annat undervisningsmaterial, datorer och andra lärverktyg. Med vår kvalitetspolicy vill Svenska Läromedel bidra till att varje skola kan utveckla en sådan.Rektorer är, enligt min erfarenhet, visst intresserade av datorer, men de har hittills sällan tagit ett helhetsansvar. En lärverktygsstrategi skulle vara ett underlag för elevers skolval och huvudmannens utvärdering av skolans styrning och resultat.En sådan strategi skulle också säkra att lärare faktiskt hade förutsättningar att till varje lektion välja de lärverktyg som är bäst för undervisningssituationen.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Skolledaren nr 10 den 9 december 2014.

Länk till Skolledaren

Läromedel behövs för skolans digitalisering

Publicerad: 26 november, 2014 under: Nyheter

Svenska Läromedel gav Jan Hylén i uppdrag att beskriva och jämföra i IT-satsningar i Danmark, Norge, Nederländerna och England. Resultatet presenteras i rapporten Läromedel behövs för skolans digitalisering. Enligt Jan Hylén har satsningarna dessa länder utmärkts av ett helhetstänkande. Både infrastruktur, läromedel, kompetensutveckling för lärare och andra aspekter har beaktats. Ibland stöttar staten inledningsvis aktivt utvecklingen av läromedel men förlitar sig senare på läromedelsförlagen och den kommersiella marknaden. I rapportens avslutning uttalar Svenska Läromedel att en satsning med Danmark som exempel är önskvärt i Sverige.

Läromedel behövs för skolans digitalisering

Nyhetsbrev nr 8

Publicerad: 24 november, 2014 under: Nyhetsbrev

Professor Monica Reichenberg visar att lärare ofta väljer läromedel utan verklig analys. OECD framhåller läromedel i Matematik i Singapore som ideal. Lärare har svårt att välja bland alla appar som kan ges ut av vem som. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Opinion

 

”Bara en fjärdedel får nya skolböcker”

I Bromölla saknar skolan resurser. Enligt ordföranden i Lärarförbundet behövs nya böcker för att bedriva en vettig undervisning men kommunstyrelsens ordförande uppger att han inte har fått några signaler från verksamheten. I en debattartikel i Kristianstadsbladet den 3 november påpekar vi att det är huvudmannen som har ansvar och att kommunstyrelsens ordförande faktiskt verkar vilja agera.

Länk till Debattartiklar

Bevakning

 

Lärare väljer inte alltid läromedel medvetet

Den slutsatsen drar professor Monica Reichenberg i en ny studie. Monica Reichenberg är professor i allmän didaktik vid Göteborgs Universitet och inriktad på läsning. Studien grundas på en enkät till 319 lärare som i genomsnitt har arbetat i sjutton år i olika skolformer och är mellan 26 och 63 år gamla.

Viktigast för val av läromedel ansåg lärarna vara Innehåll, Tidigare erfarenhet respektive Rekommendationer av kollegor. Texters lättlästhet hade medelstor betydelse för lärare om än större för speciallärare. Lärare med lång yrkeserfarenhet väljer läromedel mer av slentrian. Utställningar, reklam och även pris hade liten betydelse för val av läromedel.

Monica Reichenberg konstaterar att frågan om val av läromedel är intressant eftersom denna, sedan den statliga läromedelsgranskningen upphörde 1992, överlåtits till lärare. Hon menar att studiens resultat understryker behovet av att i lärarutbildningen fokusera på val av läromedel. Monica Reichenberg hänvisar till en norsk undersökning från 2002 enligt vilken endast 3 procent av norska skolor hade kriterier för detta. Även yrkesverksamma lärare bör få fortbildning. För Monica Reichenberg är läsbarhet en särskilt viktig fråga.

Reichenberg, Monica (2014) Choice of teaching and learning materials: a survey study with Swedish teachers, International Association for Research on Textbooks and Educational Media IARTEM i IARTEM eJournal Vol. 6 No. 2.

Länk till studien

Vi reflekterar att skollagen anger att elever ska få böcker och andra lärverktyg som är tidsenliga. Det är därför viktigt att lärare har tid och möjlighet att göra medvetna val. Dagstidningar rapporterar emellertid ofta om lärare som har för få eller gamla läromedel. Studiens resultat att pris är av underordnad betydelse är därför förvånande.

OECD undersöker undervisning i Matematik

OECD Centre for Educational Research and Innovation CERI publicerade den 28 oktober en rapport om undervisning i Matematik, Critical Maths for Innovative Societies – The Role of Metacognitive Pedagogies. Rapporten utgår ifrån att undervisning i Matematik är en hörnsten i framgången för avancerade ekonomier inom vetenskap och teknik och kan främja alla elevers kreativitet, kritiska tänkande och kommunikationsförmåga.

Undervisningen i Matematik bör handla om problem som är komplexa, obekanta och icke rutinartade. Sådana finns ofta att hämta i situationer utanför skolan. Matematiska problem ska alltså inte kunna lösas enbart genom tillämpning av inlärda procedurer.

Undervisningen bör engagera eleverna känslomässigt eftersom det stärker lärandet. Lärare och elever måste prata om matematik och att elever arbetar i grupp är viktigt. Elever ska lära sig metakognition, att tänka om tänkande. Elever måste ändå få undervisning om processer och tillfälle att grundligt träna dem. Rapporten går igenom fem metoder för metakognitiv undervisning och förklarar att metakognitiv pedagogik har positiva effekter både på kunskapsresultat och socioemotionell utveckling. IT har en outnyttjad potential att användas i sådan undervisning.

Lärare använder ofta omedvetet metaknognitiv undervisning men det bör ske tydligare och metoder därför bör ingå i lärarutbildningen. Öppna problem utan givna lösningsmetoder förekommer allt för sällan både i undervisning och läroböcker. Enligt rapporten innehåller de flesta läroböcker bara rutinproblem som endast kräver tillämpning av procedurer och de bygger inte på metakognition.

Rapporten framhåller Singapores modell för undervisning: Förmågor, Begrepp, Processer, Attityder och Metakognition. Denna femhörniga modell har också påverkat utvecklingen av de nyaste läroböckerna som innehåller rutinuppgifter, icke rutinuppgifter, verklighetsförankrade problem och dessutom, i slutet av varje kapitel, uppgifter för undersökning och projekt.

Rapporten konstaterar att det inte handlar om antingen eller, inte traditionell undervisning vs. att elever ska upptäcka och uppfinna matematik, utan både och. Med evidensbaserad undervisning ska beslut inte fattas med intuition och lärare ska inte behöva ”återuppfinna hjulet” utan känna till vad som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan förändring åstadkommas.

Mevarech, Zemira and Bracha Kramarski (2014) Critical Maths for Innovative Societies: The Role of Metacognitive Pedagogies, OECD Publishing, 194 sid.

Rapporten finns utan kostnad i on-line-version och kan köpas som PDF eller i tryckt format.

Länk till on-line versionen

Vi reflekterar att rapporten är intressant läsning för alla som intresserar sig för att utveckla skolans undervisning. Det finns numer i Sverige olika läromedel för lärare att välja bland, sådana som är mer traditionella och sådana som är avsedda för problembaserat lärande med verkliga problem i dialog mellan lärare, elevgrupper och enskilda elever, helt i enlighet med 2011 års läroplaner. Det synes som om Sverige här kan mäta sig med Singapore. Det är, som Monica Reichenberg, påpekar förstås viktigt att lärare får kunskap och förutsättningar att välja de läromedel som passar hen och eleverna bäst.

Molntjänsten EduCloud för digitala lärresurser

Finland håller på att införa en molntjänst för digitala lärresurser, rapporterar Skolverkets Omvärldsblogg. Tjänsten drivs av ett konsortium med it-företag, läromedelsförlag, universitet och Finlands Nationalbibliotek. Tjänsten använder metadata och single sign-on. Både förlagsutgivna läromedel, lärares eget material och andra resurser ska finnas i tjänsten. Just nu testas EduCloud i 21 skolor.

Länk till Skolverkets Omvärldsblogg

”Skolappar granskas inte”

Lärare har svårt att hitta rätt bland alla appar, rapporterar Computer Sweden den 18 november. Det finns numer många hungriga utvecklare och vem som kan göra en app. Apputvecklaren Eva Björklund uppger att läromedelsförlagen gör sitt yttersta för att läromedlen ska hålla rätt kvalitet mot läroplanen med både centralt innehåll och förmågor. För skolapparna ser det, enligt Computer Sweden, annorlunda eftersom det inte finns några förlag som kan säkra kvaliteten.

Länk till Computer Sweden

Vi reflekterar att läromedel är specialverktyg för lärares undervisning och elevers lärande. Nya digitala läromedel är plattformsoberoende. Det synes som att lärare enkelt kan få kvalitetssäkrade digitala, läromedel som genomsyras av läroplanen genom att studera läromedelsförlagens hemsidor och sedan beställa från den återförsäljare som vunnit kommunens upphandling. Friskolor kan förstås vända sig direkt till läromedelsförlagen.