Läromedlen är en del av skolans fundament

Publicerad: 16 december, 2015 under: Debattartiklar

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur, skriver vi i Dagens Samhälle den 16 december. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Skolans profession är stark men systemet är svagt. Så kan man sammanfatta den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen beställde efter den senaste, nedslående Pisa-rapporten och som presenterades våren 2015.

Utan ett system som grund får lärares undervisning inte full verkan. För att få full effekt måste det finnas ett system med god arbetsmiljö, rätt verktyg, möjligheter till kollegial diskussion och löpande kompetensutveckling i både ämne och undervisningsteknik.

Många lärare och elever saknar aktuella läromedel, både tryckta och digitala. Läromedel är verktyg för lärare att undervisa enligt läroplanen och för elever att få sammanhang och struktur i lärandet. För lärare finns lärarhandledningar med planeringar, lektionsmaterial, fördjupning samt prov och bedömningsmatriser.

För elever finns grundläromedel – tryckta läroböcker och digitala läromedel – som täcker det centrala innehållet för ett eller flera läsår eller en hel kurs. Det finns också andra komponenter som övningsböcker, laborationer och appar. Sammantaget skapar alla läromedelskomponenter ett ekosystem för kunskap som ger lärare en grund och mer tid för varje elev. Lärare ska dessutom komplettera grundläromedlen med många andra lärresurser och eget material.

Tidigare skollagar föreskrev att elever skulle få läromedel som täckte väsentliga delar av ett ämne och gav sammanhang. Men nuvarande skollag anger endast att elever ska få lärverktyg. När Statistiska Centralbyrån undersöker värdet av elevers lärverktyg ingår läroböcker, skönlitteratur, tidningar, kopior, datorer, lön till skolbibliotekarier, elevers e-postadresser och lägerskolor med mera. Kommunerna kallar allt detta för läromedel i sin statistik.

Utan lagstöd kan inte föräldrar och elever kräva att få grundläromedel, lärare inte kräva det av rektor och rektor inte kräva det av kommunerna eller friskolorna. I Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen nämns heller inte läromedel. De allmänna råden är enligt Skolverket mycket viktiga och bör följas om man inte har något bättre.

Det är alltså inte konstigt att många lärare får hålla tillgodo med kopior från skolans enda referensexemplar av läroboken, datorer utan digitala läromedel eller sponsrade gratismaterial som inte följer läroplanen. Lärare får vid datorn på kvällen försöka kompensera bristen på det som specialiserade läromedelsföretag och författare kan ha tagit över ett år på sig att utveckla. Läromedlens betydelse för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar har helt glömts bort.

Bristen på läromedel bekräftas av Talis, OECD:s undersökning om skolans arbetsmiljö. Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- och läxböcker. En annan studie från OECD nyligen visade att skolans digitalisering hittills inte har lett till högre kunskapsresultat. I vart fall för Sveriges del är det inte märkligt. En majoritet av Sveriges elever har i dag varsin dator men skolorna har inte skaffat de digitala läromedel som samlar både lärarhandledning och flera läromedelskomponenter i ett.

En rektor och utvärderare av grundskolor i Stockholm förklarade nyligen för mig att läromedel, lärresurser och läromedel är en ”icke-fråga” för hen.

Skolverket menar att undervisningens kvalitet är den kanske viktigaste strategiska utmaningen för skolan. Skolverket menar också att kommuner och friskolor, som har ledningsansvaret för skolan, måste ha bättre information om vad som händer i klassrummen för att kunna fatta riktiga beslut.

Både riksdagen, regeringen, kommunerna och friskolorna ansvarar på olika sätt för skolsystemet. De är dags att de stärker läromedelsbegreppet och åter gör läromedel till en del av det systemstöd som lärare behöver. Det gäller inte minst när regeringen ska utveckla strategier för skolans digitalisering.

Det är bara i ett starkt system som en stark profession kan komma till sin rätt och det är nödvändigt om alla elever ska kunna nå högre kunskapsresultat. Utan systemstöd kan inte den skickligaste lärares undervisning ge full effekt.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Artikeln publicerades i den digitala utgåvan av Dagens Samhälle den 16 december 2015.

Länk till artikeln

Läromedelsmarknaden måste fungera effektivt

Publicerad: 2 december, 2015 under: Debattartiklar

För skolans viktigaste insatsvaror måste marknaden fungera effektivt, skriver Svenska Läromedel den 2 december på SKL Kommentus Blogg.

Lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel, övningsböcker och andra läromedelskomponenter är en grund i skolans produktionsprocesser – undervisning och lärande – och en del av skolans infrastruktur. För att skolan ska fungera väl är det alltså viktigt att läromedelsmarknaden fungerar effektivt.

Marknaden för läromedel består av 290 kommuner med 4 900 kommunala grund- och gymnasieskolor och många friskoleföretag med 1 250 grund- och gymnasieskolor. Det finns några få distributörer som väljs ut i de kommunala upphandlingarna. Det finns 124 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns dessutom andra skolformer. Det finns ett trettiotal läromedelsföretag med hundratals olika läromedel och läromedelskomponenter.

Kostnaden per år är för en elev i grundskolan 98 000 kr och i gymnasieskolan 112 000 kr. Försäljningsvärdet per år för läromedel anskaffade från företag som är medlemmar i Svenska Läromedel är för en elev i grundskolan 568 kr. Siffran är högre för elever i gymnasieskolan.

De distributörer som väljs ut i upphandlingar ska självfallet underlätta för lärare och erbjuder därför hela marknadens utbud av läromedel, vilket normalt är ett skall-krav. Digitala läromedel är inte längre CD-skivor utan interaktiva tjänster som levereras från läromedelsföretagens servrar on-line i realtid till lärares och elevers datorer. Distributörerna har för dessa alltjämt den formella försäljningsroll som upphandlingen ger men utför inte ompackning och leverans.

Nya digitala system håller på att utvecklas för att försäljning och inloggning till olika digitala läromedel ska ske så enkelt som möjligt. Upphandlingar kan också ske separat för tryckta och digitala läromedel för att hänsyn ska kunna tas till de olika förutsättningarna.

Det är lärare eller lärargrupper som väljer läromedel. Lärare beställer läromedel hos distributören. Lärare för de 14 procent av eleverna i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan som går i fristående skolor kan förstås anskaffa läromedel direkt från läromedelsföretagen men många av dem väljer att anlita distributörerna. Om en skola inför terminsstart beställer läromedel för många olika klasser och ämnen levererar distributören allt packat och klart för varje lärargrupp eller lärare.

De allra flesta medarbetare på läromedelsföretagen har varit lärare och har mycket nära kontakt med skolan. När lärare får nya behov, exempelvis p.g.a. en ny läroplan eller förändrad pedagogik, tar företaget initiativ till ett nytt läromedel. Det utvecklas av en projektgrupp med redaktör, författare, formgivare, illustratör, datapedagog, vetenskaplig granskare m.fl. Läromedel aktualiseras fortlöpande.

Ett läromedel består dels av en lärarhandledning som ger läraren underlag att planera hela årskursen, extra material, prov och bedömningsmatriser, dels av en lärobok, övningsbok och flera andra komponenter med det centrala innehåll som finns i läroplanen och möjligheter för elever att öva de förmågor som anges i kunskapskraven. Alla komponenter bildar ett system som möjliggör för lärare att undervisa effektivt och få mer tid att ge varje elev förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt.

Men det finns brister. Upphandlingskraven speglar inte alltid den tekniska utvecklingen. Distributörernas information till lärare kan bli bättre. Lärare måste få bättre läromedelskunskap för att bli bättre beställare. Tryckta och digitala läromedel bokförs inte på separata konton i den kommunala kontoplanen varför statistikbeskrivningen och ekonomistyrningen blir lidande.

Insikten om att läromedel är ett komplext systemstöd som ger en grundläggande likvärdighet i lärandet är svag hos både politiker, tjänstemän och friskolechefer varför läromedel underprioriteras med kopiering och tidsödande materialjakt på nätet som följd. Läromedelsföretagen måste också vara lyhörda inte bara för lärares behov av utveckling utan även för andra marknadsaktörers.

Flera aktörer delar på ansvaret för att tryckta och digitala läromedel, de viktigaste insatsvarorna i skolans kunskapsproduktion, kommer på plats och att skolsystemet stärks. De måste börja föra dialog för att det ska ske effektivt.

Länk till SKL Kommentus blogg

Publicerad: 23 oktober, 2015 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets femte nyhetsbrev! De flesta skolor i Nederländerna har en lärresurspolicy. En doktorsavhandling menar att läromedlens innehåll är viktigt för skolans likvärdighet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Monitor for educational materials

I Nederländerna finns ett institut för undervisningsutveckling, SLO. Institutet publicerar vartannat år Monitor for educational materials. Monitor för 2013/2014 finns nu tillgänglig på engelska.

Monitor undersöker i vilken utsträckning skolor har en lärresurspolicy, en policy som fastställer hur läromedel och lärresurser anskaffas och används. Över 50 procent av grundskolelärarna och 80 procent av grundskoleledarna uppger att deras skola har en policy. Det finns rekommendationer att alla skolor ska ha en lärresurspolicy.

Enligt undersökningen använder ca 80 procent av grundskolelärarna  läroböcker som den huvudsakliga lärresursen. Siffran är något lägre för högstadiet. Användningen av digitala lärresurser är under förväntan. Jämfört med tidigare undersökningar, utvecklar färre lärare eget material.

Vi konstaterar att det första man frågar om en skolas undervisning i Nederländerna är vilken metod man använder. Med metod avses läromedelspaket, d.v.s. läromedel och tillhörande komponenter. Det synes som om man i Nederländerna, med metod och lärresurspolicy, har ett mer systematiskt förhållningssätt till kunskapsinnehållet än i Sverige. I PISA 2012 kom Nederländerna på tionde plats.

Monitor for educational materials Länken är på nederländska men går till en engelsk version av texten

En dator per elev är inte tillräckligt

I artikeln ”En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik” intervjuar Forskning.Se den 27 augusti forskaren Håkan Fleischer om skolans digitalisering. Han gick i sin doktorsavhandling igenom den internationella forskningen om vad som händer när elever får varsin dator, en-till-en. Han menar att det är risk att elevers kunskaper urholkas om elever får egna datorer utan att undervisningen förändras.

Håkan Fleischer påpekar att det inte är ovanligt att skolor finansierar datorköp med besparingar på läromedel och t.o.m. lärare. Med datorer kan elever få välja arbetssätt, vilket gör att form kan komma före kunskapsinnehåll. Håkan Fleischer framhåller att elever blir mer engagerade i skolarbetet med datorer. Han menar att datorerna i skolan har en stor utvecklingspotential.

Detta överensstämmer med OECD-rapporten Students, Computers and Learning Making the connection som publicerades den 15 september.

OECD menar att begränsad användning av datorer i skolan kan vara bättre än ingen användning men att använda datorer mycket synes vara kopplat till betydligt sämre elevresultat. Användning av datorer är kopplat till bättre elevresultat endast i vissa fall såsom när mjukvara och internet används till att öka studietid och övande.

Enligt OECD är sambanden mellan datorer och lärande komplicerat. Digitaliseringens fulla bidrag till lärandet har ännu inte förverkligats och utnyttjats. OECD menar att elevers förmåga att använda it i stor utsträckning beror på kunskap och förmåga i andra ämnen och att därför likvärdighet i skolan krävs om it ska kunna utnyttjas av alla. OECD påpekar dessutom att lärare och företag för att utnyttja it måste utveckla nya lärresurser såsom dataprogram, läroböcker och lektionsplaneringar.

Vi reflekterar att lärare som verktyg för att genomföra läroplanen behöver läromedel, tryckta om de undervisar utan och digitala om de undervisar med datorer. Men skolor har skaffat datorer utan läromedel, vilket har lett till att it hittills inte infriat förväntningarna. Att det, i vart fall i Sverige, finns gott om digitala läromedel synes ha gått OECD förbi.

Artikeln i Forskning.Se

Rapporten Students, Computers and Learning

Uppdrag om nationella IT-strategier

Regeringen gav den 24 september Skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Strategierna ska omfatta även övriga skolformer. Syftet är att ta tillvara den strategiska potential som it har.

Skolverkets förslag ska innehålla målsättningar och insatser. Tillgången till it ska bli likvärdig och elever och lärare få stärkt digital kompetens. Insatserna ska avse bl.a. stödmaterial för lärreurser, verktyg och arbetssätt. Behov av gemensamma lösningar ska uppmärksammas. Förslagen till strategier ska omfatta användningen av lärresurser och tillgången till lärresurser. Elever ska även förberedas för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat samhälle. Programmering ska ingå i grundskolans undervisning. Uppdraget ska redovisas till regeringen i mars och april 2016.

Vi reflekterar att Svenska Läromedel i likhet med många andra skolaktörer har sett fram mot en nationell it-strategi. Vi noterar att strategierna är tänkta att genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar och frågar oss om regeringens höga ambitioner i så fall kan nås.

Regeringens uppdrag om it-strategier

Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan

Christoffer Dahl framlade den 30 september en avhandling med denna titel vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. I avhandlingen undersöker han hur fem läromedel som används på många gymnasieskolors studieförberedande program i Svenska motiverar läsandet och studiet av litteratur.

Bland läromedlens texter finns klassiska författare som August Strindberg, Harry Martinsson och Selma Lagerlöf och nutida som Per Olov Enqvist och Kerstin Ekman. William Shakespeare, Henrik Ibsen och Joyce Carol Oates är med. I alla läromedel utom ett finns minst en kvinnlig författare bland de fem som ges mest utrymme och i ett dominerar kvinnliga författare. Christoffer Dahl menar att männens dominans är på väg att luckras upp.

De fem läromedlen är i huvudsak kronologiska eller tematiska. Christoffer Dahl analyserar grundligt läromedlens omslag, bilder, läsartilltal och val av genrer. Läsartilltalet kan vara auktoritativt och förklara för läsaren hur August Strindberg ska förstås eller mer personligt för att skapa identifikation. Flerstämmigheten, d.v.s. förekomsten av olika och utmanande texter, är undermålig men bättre i de tematiska läromedlen.

I vissa läromedel är motiveringen för läsande och studier att läsaren, d.v.s. eleven, ska förstå hur människor tänkt och känt förr och utvecklats och därmed att eleven ska förstå sin samtid. I andra är motiveringen att läsaren ska utvecklas personligen och få kraft att pröva nya livsval.

I  avhandlingen konstateras att dessa huvudtyper av motiveringar speglar hur litteraturundervisningen under det senaste seklet har förändrats från ett klassikt bildningsideal till att från 1960-talet allt mer betona elevernas erfarenheter och sociala verklighet. Undervisningen i dag handlar mindre om en gemensam medvetenhet och mer om individens identitetsarbete. Att läsandet och läsförmågan minskat har också bidragit till att det har blivit viktigt att i skolan skapa en positiv attityd till läsning i sig.

Christoffer Dahl är kritisk till att läromedlen saknar litteraturteori och därmed inte kan tjäna till att ge elever verktyg att förstå och analysera. Bristen är mer påtaglig i de tematiska läromedlen. I undervisningen i dagens skola förekommer också mindre analys av litteratur och det har utvecklats en naiv läsart som betonar upplevelse och identifikation.

Christoffer Dahl menar att kritisk tänkande är viktigt och att litteraturen enligt skolans styrdokument har en central roll för att utveckla denna förmåga men att läromedlen och undervisningen således inte ger eleverna verktyg för det. Han avslutar avhandlingen med att fråga ”För om inte läromedlen och skolan bidrar med denna kompetens: vem ska då göra det?”.

Vi reflekterar att Christoffer Dahls doktorsavhandling för icke-specialister naturligtvis är akademisk, teknisk och svårtillgänglig. Den ger ändå insikt i hur komplext det är för författare och förlag att utveckla ett läromedel för att läsa och studera litteratur. Avhandlingen beskriver också hur undervisningen om litteratur har utvecklats och ger insikt i avvägningar som varje lärare måste göra i klassrummet.

Christoffer Dahl synes mena att skolans bejakande av mångfald har skett på bekostnad av teoretisk fördjupning, analys och därmed likvärdighet. Han konstaterar att även den nya läroplanen GY11 ger ett stort tolkningsutrymme. Avhandlingen kan därför också läsas som ett inlägg av en forskare i diskussionen om likvärdigheten i skolan och läromedlens betydelse för det.

Avhandlingen vid Göteborgs universitet

”Så trasiga är elevernas böcker”

Nerikes Allehanda rapporterar den 30 september under denna rubrik om att elevrådet på Karlsängsskolan i Nora har skrivit till kommunen och protesterat mot böcker som saknar pärmar, är nedklottrade och så gamla att uppgifterna är felaktiga. I webb-tv visar eleverna Cajsa och Jacob en lärobok från 2002, ”en av de finare”.

Vi reflekterar att det i skollagen 10 kap. 10 § anges att ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning” och i läroplanen att rektor har ett ”särskilt ansvar” för att eleverna får tillgång till ”läromedel av god kvalitet”.

Ordföranden i barn- och ungdomsutskottet Camilla Andersson Larsson planerar, enligt NA, att besöka Karlängsskolan i november. Vi utgår ifrån att hon med skolans två rektorer diskuterar hur de ser på nämnda regler i skollagen och läroplanen. Det synes som om Karlsängsskolan skulle behöva en metod och en lärresurspolicy.

Nerikes Allehanda webb-tv

Publicerad: 9 september, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! I Norge börjar man använda learning analytics. Det är svårt för eleverna att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA-testet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2015

Skolans behov av digitala lärresurser

I ett av Sveriges kommuner och landsting SKL den 8 september ordnat webinarium med denna rubrik deltog undertecknad, Sara Mörtsell från Wikimedia och utbildningsanalytikern Jan Hylén. Webinariet leddes av SKL:s Anna Carlsson.

Undertecknad förklarade att digitala läromedel, som finns för alla skolans ämnen och årskurser, behövs om skolan ska vara likvärdig men att skolorna hittills bara har skaffat datorer. Det är som att köpa en racerbil men inget drivmedel. Det behövs en statlig satsning med datorer och nätverk, digitala läromedel, Skolfederation som ger enkel inloggning, kompetensutveckling för lärare och forskning. På sikt kommer adaptiva läromedel med learning analytics att bli vanliga.

Sara Mörtsell menade att kunskapen utvecklas när lärresurser delas digitalt. Wikipedia är ett uppslagsverk som ställer krav på läsaren att kunna förstå och granska kvalititeten. Desamma gäller öppna lärresurser som just främjar kritiskt tänkande. Elever har också möjlighet att vara medskapande och själva skriva på Wikipedia. För öppna resurser är det bra att använda Creative Commons-licenser som värnar upphovsrätten.

Jan Hylén uppgav att Sverige kan lära av Danmark och Norge. Det behövs en grund av färdiga lärresurser men lärare och elever ska också skapa själva; det måste finnas färdiga byggklossar. Både Danmark och Norge har nationella system för enkel inloggning, vilket saknas i Sverige. En utvärdering av den danska statliga satsningen på skolans digitalisering  visar att lärare sparar tid med digitala lärresurser. Framtida digitala lärresurser bör ha inbyggda bedömningsfunktioner för lärare. Men till att börja med behövs en undersökning av vilka digitala lärreurser som egentligen finns i skolorna och hur de används, vilket vi inte vet i dag.

Se webinariet på SKL:s hemsida

Adaptiva läromedel i Matematik

Det norska läromedelsförlaget Gyldendal har utvecklat ett adaptivt läromedel i Matematik för årskurs 4 och 5, rapporterar Aftenposten den 12 juni. Med learning analytics väljer läromedlet uppgifter som är lagom svåra för varje elev, inte för lätta och inte för svåra utan sådana som göra att lärandet blir roligt och utmanande. Flera elever klarar Godkänt och klasser kan lyfta sig ett helt betygssteg. Återkoppling är också det som John Hattie anger som viktigast. Lärare uppger att de med det adaptiva läromedlet kan se om många elever har svårigheter med samma sak. När alla elever arbetar individuellt blir läxorna inte längre vissa uppgifter utan viss tid, exempelvis en kvart om dagen. Lärare är nöjda och menar att de har kontroll och översikt och bättre kan återkoppla till enskilda elever.

Länk till Aftenposten

”Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA”

Margareta Serder disputerade i början av året vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola med avhandlingen Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap. Margareta Serder konstaterar, enligt Skolporten, att PISA-uppgifterna består av ett abstrakt, naturvetenskapligt språk men avser vardagliga situationer. Det har eleverna svårt med och deras tolkningar av enskilda ord blir viktiga.   Enligt Margareta Serder är eleverna bra på faktafrågor, men inte på naturvetenskap som praktik. Både lärare och elever behöver djupare kunskaper i naturvetenskap.

Margareta Serder, som i avhandlingen resonerar kritiskt om PISA, menar också att PISA-frågorna mycket handlar om språk och identitet.   Vi reflekterar att PISA-frågorna just är avsedda att pröva hur eleverna tillämpar kunskaper i verklighetsliknande situationer. En orsak till att de har svårt att förstå det abstrakta språket, som är nödvändigt för att skaffa djupare ämneskunskaper, är att detta språk används litet i undervisningen utan främst i läromedlen. Att så är fallet framgår av den avhandling som vi rapporterade om i Nyhetsbrev nr. 3. Om eleverna i större utsträckning använde de läroplansanpassade läromedlen skulle de således vara bättre förberedda för PISA-frågorna.

Länk till Skolporten

Framtidens läromedel

Onsdag-torsdag 14-15 oktober är det Framtidens läromedel på Quality Friends Hotel i Solna utanför Stockholm. Man kan ta del av hur skolor arbetar med dataspel, flippade klassrum och oändligt många läroappar för att utveckla undervisningen och lärandet och vilka strategier som behövs för att driva en skola mot en tydlig vision med gemensamma digitala verktyg.

På onsdagen kl. 16.45 är det paneldebatt om Framtidens behov av rätt läromedel inom den digitala skolan med undervisningsrådet Peter Karlberg från skolverket, lektorn i pedagogik från Högskolan Väst Thomas Winman och undertecknad.

Länk till Framtidens läromedel

Skolutveckling på Skolforum

Måndag-tisdag 26-27 oktober är det Skolforum på Stockholmsmässan. Tusentals lärare och skolledare utbyter erfarenheter och tar del av det senaste inom forskning, läromedel och pedagogik. Över 200 programpunkter och över 100 utställare ingår i biljetten.

Lyssna på lärare som diskuterar bedömning eller delta själv i ett pedagogiskt samtal med Ann-Marie Körling (biljetterna till det snart slut). Gå runt på en spaningsvandring i grupp med en spaningsledare på jakt efter framtidens skola. Upptäck vilket innehåll som behövs för att skolans datorer ska kunna stärka undervisning och lärande på Forum digitala läromedel.

Det är hög tid att skaffa biljetter. Ingen kommun eller skola kan erbjuda bättre skolutveckling för alla lärare på två dagar i vecka 44.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska läromedel.

Länk till Skolforum

Debatten Varför behöver skolan en digital strategi? hölls den 2 juli 2015 på Gotlands museum i Almedalen.

Gymnasiechefen i Malmö Edward Jensinger uppgav att det finns ganska mycket forskning som visar att lärare när skolan digitaliseras lägger ner för mycket arbetstid på att producera själva och utan kvalitetssäkring. Men nu finns digitala läromedel som motsvarar det lärarna vill ha och vi vill, enligt Edward Jensinger, att lärarna ska undervisa. (45 min.) Nya Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall förklarade att hon vill kopiera den danska modellen som innebär att staten satsar 500 miljoner danska kronor på digitala läromedel och kommunerna lika mycket. (45 min.) Läraren Anu Viik från Gotland påpekade att lärare i Finland vill ha läromedel och att det inte bara kan vara länkar från internet som man harvat ihop. (47 min.) I debatten deltog också ordföranden i utbildningsnämnden i Botkyrka kommun Ebba Östlin (S) och grundaren av Datorn i utbildningen DIU Peter Becker. Moderator var Jan Wifstrand.

Se debatten här

Publicerad: 29 juni, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 3

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! En läromedelsförfattare berättar om hur hon väcker intresse för sitt ämne.  I Almedalen behandlar två paneldebatter läromedel. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
Juni 2015

”Att skriva läroböcker”

Susanne Fabricius är högstadielärare i biologi och kemi. I Biologen berättar hon om att skriva läroböcker. Tidskriften Biologen ges ut av Biologilärarnas förening.

Susanne ville som nybliven lärare skapa ett grundintresse för biologi med experiment, fältstudier och ett skelett av fakta utifrån böckerna. I början av 1990-talet fick hon ett erbjudande att vara med att skriva en ny lärobok i biologi med ett stort läromedelsförlag. Hon tyckte om att skriva och ville gärna skriva en bok för dagens elever och lyckades kombinera skrivandet med familjelivet.

Efter en process med möten, provkapitel, marknadsundersökningar, inläsning av den senaste biologiforskningen, jakt på bilder och illustrationer, layout och mycket skrivande blev boken, som var anpassad för LPO94, färdig. Susanne fick en gång avbryta mitt i pannkaksstekningen för att göra en sista redigering per telefon.

Boken ingick i en serie med fysik- och kemiböcker för årskurs 6-9 med tillhörande lärarhandledningar. Susannes bok reviderades sedan ungefär vart femte år. Vissa områden förändras särskilt snabbt. Hon och medförfattarna utvecklade också nya experiment.

Så småningom blev Susanne, som också undervisat på lärarhögskolan, huvudförfattare. En särskild utmaning var att anpassa texterna till elevernas mognad. Hon har nu skrivit tolv böcker. Den senaste reviderades för LGR11, vilket krävde flera års arbete. Hon har under denna tid också sett hur idealen växlat mot mer skönlitterära texter och tillbaka till mer faktaspäckade. Den senaste boken har exempel på hur lärare kan förbereda elever för de nationella proven.

När en hårdsminkad tonårstjej med svart hår och tatueringar som läste en av hennes böcker i tunnelbanan meddelade att den var skitbra, kände sig Susanne förstås särskilt uppskattad. Hon hoppas att hon med sina böcker fått ”så många elever som möjligt att känna att biologi är spännande”.

Susanne Fabricius ”Att skriva läroböcker” i Biologen nr 1 2015

Länk till artikeln

”Choosing the Right Digital Learning Device”

Det spelar ingen roll vilken dator lärare och elever har utan vad de gör med den, sägs det. Men det gör det och det krävs vision och systematik för att välja rätt. Att det inte räcker för kommunpolitiker och rektorer att shoppa och hoppas är tydligt. I denna artikel i Education Week redovisas erfarenheter från olika amerikanska skoldistrikt.

Ett skoldistrikt med 42 000 elever blandar iPads och läsplattor med lösa tangentbord med motiveringen att eleverna måste behärska olika digitala miljöer. Ett annat distrikt med 110 000 elever har bestämt att satsa på en dator som är både bärbar och läsplatta. Det ger två miljöer och dessutom standardisering och lägre kostnader.

Enligt One-to-One Institute är det viktigt med systematik, kompetensutveckling, utvärdering och ledarskap. Det är en process. Med yngre elever är läsplattor populärt och hållbarhet är viktigt. Alla appar gör att lärandet kan individualiseras.

Lite äldre elever konsumerar inte bara innehåll utan skapar också själva. Det kan ställa andra krav på datorerna. Det är viktigt med flexibilitet och molnlösningar. Lärande på högstadiet och gymnasiet kräver kraftfullare datorer som klarar att hantera flera program parallellt. 3D kan användas för att simulera naturvetenskapliga experiment.

Vi reflekterar att lärare och elever måste ha digitala läromedel om digitaliseringens kunskapspotential ska nås. Men först krävs självfallet datorer och nätverk och en analys av vad som är bäst för varje skola.  Det räcker inte att shoppa och hoppas.

Länk till artikeln

Digilär ny medlem i Svenska Läromedel

Digilär grundades 2011 och utvecklar endast digitala läromedel. Man satsar på kompletta, digitala läromedel och har i dag elva läromedel i olika samhällsvetenskapliga ämnen för grundskolans årskurs 7-9 och för gymnasiet. Digilär satsar nu på läromedel i bl.a. spanska, kemi och naturvetenskap och på läromedel för alla skolans årskurser.

Vi hälsar Digilär välkommen som medlem i Svenska Läromedel och ser fram mot att Digilär ska bidra till vårt arbete för att alla lärare och elever ska få digitala läromedel.

”Skolan behöver riktiga böcker”

Under denna rubrik skriver den politiska chefredaktören Håkan Holmberg i Uppsala Nya Tidning UNT den 19 april. Håkan Holmberg sammanfattar olika debattinlägg som har gjorts under våren men konstaterar att läromedel generellt diskuteras ganska litet.

Attityden har, enligt Håkan Holmberg, varit att läroböcker är något gammaldags som moderna lärare förväntas klara sig utan. Men att ”läroböcker av hög kvalitet är viktiga för eleverna eller studenterna är något som de flesta nog känt på sig även om en del förmenta skolexperter sagt något annat”. Läroböcker är också viktiga för lärare.

Detta gäller, enligt Håkan Holmberg, naturligvis också för digitala läromedel. Nu pågår en diskussion om digitaliseringens värde i skolan men vi ”ska inte gräva ned datorerna i stället för böckerna” utan det behövs en nyanserad inställning. ”Finns det några skolpolitiker som lyssnar?”, frågar sig Håkan Holmberg.

Länk till debattartikeln

Läromedel i Almedalen

Nu är det dags för Almedalen och skolfrågorna är fortfarande högaktuella. Den som vill att alla elever ska nå högre kunskapsresultat bör börja med att se till att lärare har professionella verktyg för att undervisa och elever för att lära.

Läromedel diskuteras i två paneldebatter som Sveriges Läromedelsförfattares Förbund och Svenska Läromedel har på Gotlands museum på Strandgatan 14 torsdagen den 2 juli kl. 13.00-14.00 och 14.15-15.00. I debatterna deltar bl.a. utbildningsutskottets vice ordförande Christer Nylander, läraren på Gotland Anu Viik och ordföranden i utbildningsnämnden i Botkyrka Ebba Östlin.

I den första debatten Varför är läromedel så viktiga? ställs frågan om det finns ett samband mellan skolornas minskade kostnader för läromedel och elevernas sjunkande läsförståelse. I den andra debatten Varför behöver skolan en digital strategi? diskuteras digitaliseringens kunskapspotential. Moderatorer är Pelle Thörnberg och Jan Wifstrand.

Välkommen! Vi bjuder på skoldiskussion och fika i pausen.

Länk till Varför behöver skolan en digital strategi?

Framtidens Läromedel

Skolans digitalisering är också fokus på Framtidens Läromedel som hålls onsdag-torsdag 14-15 oktober i på Quality Hotel Friends i Solna. Temat är kreativa arbetssätt som integrerar it i det pedagogiska arbetet.

På onsdagen kl. 16.45 hålls paneldebatten ”Framtidens behov av rätt läromedel inom den digitala skolan” med lektorn i pedagogik vid Högskolan Väst Thomas Winman, vd i Svenska Läromedel Rickard Vinde och undervisningsrådet vid Skolverket Peter Karlberg.

Länk till evenemanget

Skolforum

Skolforum genomförs i års måndag-tisdag 26-27 oktober på Stockholmsmässan. Planera ditt Skolforum redan nu. Du kan välja på inkludering, bedömning, nya läromedel och över 200 programpunkter. Det blir workshops om ämnenas begrepp. Tore Otterup från Göteborgs universitet förklarar hur man kan ge nyanalända elever en bra början på språkutvecklingen. På Forum digitala läromedel får du lära dig ny pedagogik och läraren Helena Kvarnsell beskriver digitaliseringens fyra hörnstenar.

I Skolledarspåret kan man välja olika inriktningar. Skolor som förlägger vecka 44 på Skolforum får både egen tid och obegränsat med kompetensutveckling. I år är biljetterna all inclusive för att ge mer kompetensutveckling.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel.

Länk till Skolforum

 

SKL Kommentus bromsar skolans digitalisering

Publicerad: 10 juni, 2015 under: Debattartiklar

SKL Kommentus har bortsett från det viktigaste skall-kravet i ramavtalet. Därmed kan lärarna inte enkelt välja digitala läromedel, skriver Svenska Läromedels vd Rickard Vinde i Upphandling 24.

SKL Kommentus har nyligen träffat ett ramavtal för interaktiva läromedel. Ett skall-krav var att anbudsgivaren ska garantera tillgång till de interaktiva läromedel för undervisningsbruk som finns på marknaden och tillhandahålla ett brett utbud av titlar.

Liksom tryckta läroböcker är digitala läromedel professionellt utvecklade, de följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Men digitala läromedel, som numera är interaktiva tjänster på leverantörernas servrar, ger lärare nya funktioner för planering och kommunikation med eleverna och eleverna får nya möjligheter att lära.

Det finns över hundra leverantörer och en stor mängd digitala läromedel för alla ämnen och årskurser, från förskolan till årskurs 3 i gymnasiet, på marknaden. För att lärare ska kunna utföra sitt uppdrag måste de använda de läromedel som är bäst för varje klass och undervisningssituation. Det är därför lärare på skolorna som fattar beslut om inköp.

Men Kommentus har i första hand gett upphandlingen till en leverantör som endast tillhandahåller sitt eget läromedel. På en fråga av en kommun har leverantören uppgett att den endast tillhandahåller det egna läromedlet med tio ämnen för årskurs 7-9 och en stor del av årskurs 4-6.

Leverantören uppger sig sakna material för årskurser lägre än 4 och för gymnasiet. För digitala läromedel från Liber och Natur & Kultur hänvisar leverantören till den distributör som fått upphandlingen i andra hand och som i enlighet med skall-kraven tillhandahåller hela marknadens utbud.

Att leverantören, trots att det viktigaste skall-kravet inte är uppfyllt, har fått upphandlingen kanske beror på att den har erbjudit 70 procent rabatt på alla priser. Att det inte är realistiskt förstår var och en och det stämmer inte heller, ens för den egna produkten.

I en krönika i mars i år skriver Kommentus vd att Lagen om offentlig upphandling inte är affärsmässig i alla delar. Köparnas rätt att välja produkter beaktas inte tillräckligt. Vd:n är mycket orolig för att mindre bra leverantörer tillåts härja på marknaden.

Erfarenheter från andra länder visar att interaktiva läromedel krävs för att digitaliseringen av skolan ska lyckas. Det är därför angeläget att upphandlingar främjar denna förändringsprocess.

Men min erfarenhet säger mig att många lärare i de kommuner som upphandlar enligt ramavtalet nöjer sig med att kontakta den leverantör som står först på listan. Att en leverantör av ett enda läromedel får stå först, framför distributörer och alla andra betydligt större leverantörer, är för övrigt självfallet en mycket värdefull marknadsföring.

Jag är orolig för att Kommentus, trots att man av kommunernas inköp av läromedel tar två procent i avgift för att träffa ramavtalet, har försummat att tillräckligt beakta att det ska vara lätt för lärare att väja läromedel från marknadens hela utbud. Men jag förutsätter att SKL Kommentus inte vill fortsätta att bromsa digitaliseringen av den svenska skolan.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades digitalt på Upphandling24 den 10 juni 2015.

Länk till Upphandling24

Publicerad: 21 maj, 2015 under: Debattartiklar

Debattartikel i Eskilstunakuriren Digitalt lärande kräver helhetssyn

Erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel.

Till höstterminen förändras undervisningen på Stenhammarskolan i Flen helt, enligt ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Roger Tiefensee (C) och rektor Reino Dahl. Det sker när varje elev får varsin smart dator med molntjänster och pedagogiska programvaror.

Jag välkomnar beslutet. Digitalt lärande har en stor potential. Lärare får bättre verktyg för att planera, genomföra och bedöma undervisningen. Elever får en interaktiv och rikare lärmiljö med många olika lärverktyg. Undervisningen kan individualiseras på ett helt nytt sätt.

Danmark genomför just nu en stor statlig satsning på skolans digitalisering med infrastruktur, utbildning av lärare och digitala läromedel. Erfarenheter från flera länder visar att det är denna helhetssyn som krävs om en satsning ska lyckas.

En första utvärdering i Danmark visar också att lärare med digitala läromedel sparar 6 procent av sin totala arbetstid och att elevers motivation ökar. Det är förutsättningar för att lärare ska kunna få mer tid att möta varje elev och för att alla elever ska kunna nå förbättrade kunskapsresultat.

Men erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel. Många tror att det räcker med ordbehandlingsprogram och att surfa på nätet och använda gratismaterial. Men för att lärare ska få goda förutsättningar att undervisa och elever att lära krävs professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen för hela läsåret och har beprövad pedagogik.

Läromedel handlar om lärares arbetsmiljö, elevers kunskapsresultat och likvärdighet. Det gäller både förlagens läroböcker och digitala läromedel. Men de digitala har nya möjligheter och ger grunden i ett nytt digitalt ekosystem för lärande. Nätet, gratismaterial och andra lärverktyg blir komplement som lärare självfallet ska använda för att anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elev.

Jag hoppas för de 400 elevernas på Stenhammarskolan skull att kommunen har en helhetssyn och inte glömmer att ge lärare och elever digitala läromedel. När kommunen talar om undervisningsmaterial via nätet blir jag orolig.

Det är skolans huvudman, det vill säga i praktiken Roger Tiefensee och Reino Dahl, som har det yttersta ansvaret för att elever får de läromedel av god kvalitet som föreskrivs i läroplanen. Om de inte får det kommer undervisningen i Flen garanterat att förändras helt, men inte på det sätt som lärare, elever och föräldrar vill.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Eskilstunakuriren den 21 maj 2015.

Länk till Ekuriren.Se

Kopior i stället för skolböcker

Publicerad: 20 maj, 2015 under: Debattartiklar

Lärare behöver verktyg för att undervisa. Elever behöver struktur för att lära. Läromedel utvecklas professionellt av författare och läromedelsförlag för att säkra detta.

Men på många skolor i Nynäshamn saknas läromedel. Skolan har bara en lärobok som kopieras till alla elever. Läroböcker flyttas runt mellan klasser. Datorer köps in utan förlagsutvecklade, digitala läromedel.

På mitt skrivbord ligger ett häfte med sidorna 78-101 kopierade ur en lärobok i historia. Det är inte angivet vilken bok det är. På sidorna i ett annat kopierat häfte står det tydligt Kopiering förbjuden. Jag har fått häftena av en förtvivlad förälder.

Utan läromedel får lärare mer arbete och mindre tid att möta varje elev. Med stenciler kan inte föräldrar följa sina barns kunskapsutveckling. Utan sammanhang lär sig elever mindre. Många i Nynäshamn känner igen sig i denna beskrivning.

Professionellt utvecklade läromedel behövs om läroplanen verkligen ska genomföras. När de saknas bort minskar likvärdigheten och färre elever når högs kunskapsresultat.

Det är barn- och utbildningsnämnden med Liselott Vahermägi i spetsen som är ansvarig. Det går inte att säga att politiker inte har ansvar. Enligt skollagen har kommunpolitiker ansvar för att lärare får rätt förutsättningar och för att utvärdera att så är fallet.

Det är tydligt att det behövs en läromedelssatsning i Nynäshamn. Målet bör vara att alla lärare och elever har egna grundläromedel som följer läroplanen när höstterminen börjar.

RICKARD VINDE
vd Svenska Läromedel, Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns Posten den 19 maj 2015.

 

Publicerad: 14 april, 2015 under: Nyhetsbrev

 Nyhetsbrev nr 2

Forskning visar att vardagsspråk används i klassrummet och att det är läromedlen som står för ämnesspråket. I särskolan finns ett stort behov av läromedel. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
April 2015

Svårt att förstå utan läromedel

I en ny doktorsavhandling har Anna Maria Hipkiss undersökt hur lärare och elever pratar kring ämnena. Forskningen har gjorts på undervisning i kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i högstadieklasser.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråk används, trots att kunskaper i ämnesspråk är viktigt för elevernas resultat. Elever möter ämnesspråk endast i läroböckerna och på tavlan.

Det förvånade Anna Maria Hipkiss att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna med eleverna. Hon hoppas att avhandlingen kommer att bidra till en diskussion om hur viktigt det är att inkorporera lärobokstexten i undervisningen.

Vi reflekterar att brister i ämnesspråk kan förklara svårigheter flera elever har att förstå frågor i nationella prov.

Avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser presenteras närmare i Skolporten.

Länk till Skolporten

Stort behov av läromedel i grundsärskolan

En undersökning av Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM visar att det är svårt att hitta läromedel för elever i särskolor med inriktning träningsskola. Det gör att lärare måste ägna mycket tid åt att utveckla egna läromedel. SPSM påpekar att läromedlen ska utgå från kursplanernas syfte och centrala innehåll och anpassas till de behov som finns i träningsskolan.

Undersökningen visar också att alla lärare använder pekplattor. Dessa är, enligt SPSM, bra komplement till konkreta läromedel och tryckta läromedel. Digitala läromedel ger lärare möjlighet att individualisera undervisningen.

SPSM har uppdrag att utveckla läromedel bl.a. för elever i nämnda skolform. Myndigheten ger också stöd till andra förlag att göra det. SPSM mottar gärna förslag på läromedel från lärare på träningsskolor. Dessa lärare har möjlighet att bli läromedelsförfattare och i samarbete med SPSM utveckla färdiga läromedel.

Länk till SPSM

Studenter föredrar tryckt

Amerikanska universitetsstudenter föredrar i hög grad tryckta texter framför digitala, både för nöjesläsning och studier. Det vittnar läromedelsförlag och bokhandlare om. En amerikansk chef på Pearson, världens största läromedelsförlag, uppger enligt artikeln ”Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right.” i The Washington Post den 22 februari att det inte pågår någon digital revolution utan en utveckling och en knagglig sådan. Det bekräftas av undersökningar bland studenter och i en nyutkommen bok.

Detta förvånar läsexperter eftersom studenter i övrigt föredrar att konsumera innehåll digitalt. Det tycks som om det är svårare att koncentrera sig vid digital läsning, vilket försämrar förståelsen. En vetenskaplig förklaring kan vara att innehåll i en tryckt bok finns på vissa sidor med viss formgivning och att det förstärker minnet och förståelsen.

Studenter föredrar digitala läromedel när dessa har extra resurser och ingår i en digital lärmiljö.

Artikeln hänvisar till forskaren Naomi Baron som menar att hela utbildningssystemet måste reflektera över dessa slutsatser.

I Sverige är erfarenheten hittills att både högskolor, universitet och studenter i mycket liten utsträckning efterfrågar digital kurslitteratur. Vi reflekterar att man i den högre utbildningen ännu inte har upptäckt värdet av digitala lärmiljöer.

Länk till The Washington Post

The Copyright Wars

Upphovsrätt engagerar numer både upphovsmän, innehållsskapare och användare. Den mycket intressanta boken The Copyright Wars beskriver upphovsrättens historia.

Böcker piratkopierades snart efter att Johann Gutenbergs tryckteknik utvecklades i mitten av 1400-talet. Diskussionen om upphovsrätt uppstod därför tidigt. Den första lagen om upphovsrätt stiftades i England 1710. En skillnad uppstod mellan den kontinentaleuropeiska synen som såg upphovsrätten som författarens personliga egendom och den anglosaxiska som såg copyright som en belöning till författaren med ett tillfälligt monopol för att ha skapat ett verk som efter offentliggörande egentligen tillhörde alla.

Att så blev fallet berodde på att U.S.A. var kulturimportör och uppmanade till piratkopiering av utländsk litteratur, bl.a. Charles Dickens böcker. Först i slutet på 1800-talet när amerikanska författare som Mark Twain började kopieras i Europa, erkände U.S.A. upphovsrätt för utländska författare.

I takt med att amerikanska innehållsskapare, med Hollywoods filmindustri i spetsen, under 1900-talet blev allt mer betydande, närmade sig U.S.A. den europeiska synen på upphovsrätt. Bern-konventionen om upphovsrätt med både ekonomiska och ideella rättigheter för upphovsmän samt långa skyddstider blev till slut norm i världen. På 1990-talet var U.S.A. först med att stärka upphovsrätten betydligt för digitala verk. EU följde i stort sett efter 2001.

Enligt boken är det i dag ifrågasatt både i U.S.A. och Europa om en stark digital upphovsrätt är motiverad. Akademiker, med fasta anställningar vid universitet, har varit viktigast för det. Piratpartister i Sverige och Tyskland har bidragit. Givet den historiska bakgrunden är diskussionen i U.S.A. mer förståelig. I Europa har postmodernistiska idéer om kollektivt skapande och att inga idéer egentligen är nya utvecklats.

The Copyright Wars beskriver upphovsrättens ideologi och politik. Boken är möjligen lite omständlig. Upphovsrätt handlar enligt författaren om att hitta en balans mellan upphovsmannens och publikens intressen. Författaren konstaterar att upphovsmän måste få belöning för att skapa men menar att upphovsrätten inte ska ha allt för lång skyddstid.

Vi noterar att tyska pianofabrikanter på 1800-talet ville försvaga upphovsrätten för noter för att pianoköpare ”gratis” skulle kunna få noter och därmed glädje av sina nya instrument. Ett tema i boken är att användare allt sedan Johann Gutenbergs dagar velat använda upphovsmäns verk utan att betala ersättning och därmed undergräva förutsättningarna för professionellt skapande.

Författaren Peter Baldwin är professor i historia vid Kaliforniens universitet i Los Angeles och vid New York University på Manhattan.

Baldwin, Peter (2014) The Copyright Wars – Three Centuries of Trans-Atlantic Battle, Princeton University Press, 409 s.

”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”

Det skriver docenten i matematikdidaktik Kirsti Hemmi och den oberoende skolexperten Per Kornhall på DN Debatt den 6 april.

Kirsti Hemmi och Per Kornhall konstaterar att läromedlen nästan helt saknas i skoldebatten, trots att forskning och exempel från andra länder visar att skolböckers kvalitet är viktigt för elevers resultat. De menar att läroböcker i Sverige nästan har blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. En antiläroboksanda präglar också de svenska lärarutbildningarna.

Artikelförfattarna framhåller att 30 procent av variationen i resultatet i matematik i PISA-testerna förklaras av tillgången till adekvata läromedel och utrustning. De lyfter fram läromedel i matematik i Finland och Singapore som goda exempel och menar att bra läromedel borde vara ännu viktigare i Sverige än i dessa länder.

Kirsti Hemmi och Per Kornhall menar att läromedel är en viktig resurs i återuppbyggandet av den svenska skolan. De vill se staten, läromedelsföretagen, forskare och lärare tillsammans utveckla en strategi för det.

Debattartikeln hänvisar till en engelsk studie från november 2014

Vi kan bara instämma i artikelförfattarnas slutsats. Vi hade förstås gärna sett att de tagit aktuella exempel från svenska läromedel och lärarhandledningar på hur lärares undervisning stöds.

Länk till DN Debatt
Länk till den engelska studien

Möt Svenska Läromedel på Skolriksdag 2015

Skolriksdag 2015 äger rum på Stockholm Waterfront måndag-tisdag
27-28 april. Utgångspunkterna för riksdagen är att alla elever ska lyckas och att alla skolor ska vara bra skolor. Konferensen har ett mycket intressant program för både kommunala och fristående verksamheter.

Du som besökare är välkommen till Svenska Läromedels monter. Vi ställer frågan hur huvudmän säkrar att lärare och elever har tillgång till tryckta och digitala läromedel.

Länk till Skolriksdag 2015

Planera kompetensutveckling på Skolforum

Det är hög tid för alla huvudmän och skolor att planera för lärare att delta på Skolforum på Stockholmsmässan måndag-tisdag 26-27 oktober.

Nytt för i år är Skolforum Akademi som ger huvudmän och skolor möjlighet att ordna finurligt skräddarsydd kompetensutveckling för lärargrupper eller hela kollegier. Man kan välja på tre spår med fokus på aktuella undervisningsfrågor och hela Skolforums utbud. Det finns också ett särskilt Skolledarspår.

Fram till den 12 maj erbjuds kraftiga rabatter.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel.

Länk till Skolforum Akademi