Publicerad: 29 juni, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 3

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! En läromedelsförfattare berättar om hur hon väcker intresse för sitt ämne.  I Almedalen behandlar två paneldebatter läromedel. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
Juni 2015

”Att skriva läroböcker”

Susanne Fabricius är högstadielärare i biologi och kemi. I Biologen berättar hon om att skriva läroböcker. Tidskriften Biologen ges ut av Biologilärarnas förening.

Susanne ville som nybliven lärare skapa ett grundintresse för biologi med experiment, fältstudier och ett skelett av fakta utifrån böckerna. I början av 1990-talet fick hon ett erbjudande att vara med att skriva en ny lärobok i biologi med ett stort läromedelsförlag. Hon tyckte om att skriva och ville gärna skriva en bok för dagens elever och lyckades kombinera skrivandet med familjelivet.

Efter en process med möten, provkapitel, marknadsundersökningar, inläsning av den senaste biologiforskningen, jakt på bilder och illustrationer, layout och mycket skrivande blev boken, som var anpassad för LPO94, färdig. Susanne fick en gång avbryta mitt i pannkaksstekningen för att göra en sista redigering per telefon.

Boken ingick i en serie med fysik- och kemiböcker för årskurs 6-9 med tillhörande lärarhandledningar. Susannes bok reviderades sedan ungefär vart femte år. Vissa områden förändras särskilt snabbt. Hon och medförfattarna utvecklade också nya experiment.

Så småningom blev Susanne, som också undervisat på lärarhögskolan, huvudförfattare. En särskild utmaning var att anpassa texterna till elevernas mognad. Hon har nu skrivit tolv böcker. Den senaste reviderades för LGR11, vilket krävde flera års arbete. Hon har under denna tid också sett hur idealen växlat mot mer skönlitterära texter och tillbaka till mer faktaspäckade. Den senaste boken har exempel på hur lärare kan förbereda elever för de nationella proven.

När en hårdsminkad tonårstjej med svart hår och tatueringar som läste en av hennes böcker i tunnelbanan meddelade att den var skitbra, kände sig Susanne förstås särskilt uppskattad. Hon hoppas att hon med sina böcker fått ”så många elever som möjligt att känna att biologi är spännande”.

Susanne Fabricius ”Att skriva läroböcker” i Biologen nr 1 2015

Länk till artikeln

”Choosing the Right Digital Learning Device”

Det spelar ingen roll vilken dator lärare och elever har utan vad de gör med den, sägs det. Men det gör det och det krävs vision och systematik för att välja rätt. Att det inte räcker för kommunpolitiker och rektorer att shoppa och hoppas är tydligt. I denna artikel i Education Week redovisas erfarenheter från olika amerikanska skoldistrikt.

Ett skoldistrikt med 42 000 elever blandar iPads och läsplattor med lösa tangentbord med motiveringen att eleverna måste behärska olika digitala miljöer. Ett annat distrikt med 110 000 elever har bestämt att satsa på en dator som är både bärbar och läsplatta. Det ger två miljöer och dessutom standardisering och lägre kostnader.

Enligt One-to-One Institute är det viktigt med systematik, kompetensutveckling, utvärdering och ledarskap. Det är en process. Med yngre elever är läsplattor populärt och hållbarhet är viktigt. Alla appar gör att lärandet kan individualiseras.

Lite äldre elever konsumerar inte bara innehåll utan skapar också själva. Det kan ställa andra krav på datorerna. Det är viktigt med flexibilitet och molnlösningar. Lärande på högstadiet och gymnasiet kräver kraftfullare datorer som klarar att hantera flera program parallellt. 3D kan användas för att simulera naturvetenskapliga experiment.

Vi reflekterar att lärare och elever måste ha digitala läromedel om digitaliseringens kunskapspotential ska nås. Men först krävs självfallet datorer och nätverk och en analys av vad som är bäst för varje skola.  Det räcker inte att shoppa och hoppas.

Länk till artikeln

Digilär ny medlem i Svenska Läromedel

Digilär grundades 2011 och utvecklar endast digitala läromedel. Man satsar på kompletta, digitala läromedel och har i dag elva läromedel i olika samhällsvetenskapliga ämnen för grundskolans årskurs 7-9 och för gymnasiet. Digilär satsar nu på läromedel i bl.a. spanska, kemi och naturvetenskap och på läromedel för alla skolans årskurser.

Vi hälsar Digilär välkommen som medlem i Svenska Läromedel och ser fram mot att Digilär ska bidra till vårt arbete för att alla lärare och elever ska få digitala läromedel.

”Skolan behöver riktiga böcker”

Under denna rubrik skriver den politiska chefredaktören Håkan Holmberg i Uppsala Nya Tidning UNT den 19 april. Håkan Holmberg sammanfattar olika debattinlägg som har gjorts under våren men konstaterar att läromedel generellt diskuteras ganska litet.

Attityden har, enligt Håkan Holmberg, varit att läroböcker är något gammaldags som moderna lärare förväntas klara sig utan. Men att ”läroböcker av hög kvalitet är viktiga för eleverna eller studenterna är något som de flesta nog känt på sig även om en del förmenta skolexperter sagt något annat”. Läroböcker är också viktiga för lärare.

Detta gäller, enligt Håkan Holmberg, naturligvis också för digitala läromedel. Nu pågår en diskussion om digitaliseringens värde i skolan men vi ”ska inte gräva ned datorerna i stället för böckerna” utan det behövs en nyanserad inställning. ”Finns det några skolpolitiker som lyssnar?”, frågar sig Håkan Holmberg.

Länk till debattartikeln

Läromedel i Almedalen

Nu är det dags för Almedalen och skolfrågorna är fortfarande högaktuella. Den som vill att alla elever ska nå högre kunskapsresultat bör börja med att se till att lärare har professionella verktyg för att undervisa och elever för att lära.

Läromedel diskuteras i två paneldebatter som Sveriges Läromedelsförfattares Förbund och Svenska Läromedel har på Gotlands museum på Strandgatan 14 torsdagen den 2 juli kl. 13.00-14.00 och 14.15-15.00. I debatterna deltar bl.a. utbildningsutskottets vice ordförande Christer Nylander, läraren på Gotland Anu Viik och ordföranden i utbildningsnämnden i Botkyrka Ebba Östlin.

I den första debatten Varför är läromedel så viktiga? ställs frågan om det finns ett samband mellan skolornas minskade kostnader för läromedel och elevernas sjunkande läsförståelse. I den andra debatten Varför behöver skolan en digital strategi? diskuteras digitaliseringens kunskapspotential. Moderatorer är Pelle Thörnberg och Jan Wifstrand.

Välkommen! Vi bjuder på skoldiskussion och fika i pausen.

Länk till Varför behöver skolan en digital strategi?

Framtidens Läromedel

Skolans digitalisering är också fokus på Framtidens Läromedel som hålls onsdag-torsdag 14-15 oktober i på Quality Hotel Friends i Solna. Temat är kreativa arbetssätt som integrerar it i det pedagogiska arbetet.

På onsdagen kl. 16.45 hålls paneldebatten ”Framtidens behov av rätt läromedel inom den digitala skolan” med lektorn i pedagogik vid Högskolan Väst Thomas Winman, vd i Svenska Läromedel Rickard Vinde och undervisningsrådet vid Skolverket Peter Karlberg.

Länk till evenemanget

Skolforum

Skolforum genomförs i års måndag-tisdag 26-27 oktober på Stockholmsmässan. Planera ditt Skolforum redan nu. Du kan välja på inkludering, bedömning, nya läromedel och över 200 programpunkter. Det blir workshops om ämnenas begrepp. Tore Otterup från Göteborgs universitet förklarar hur man kan ge nyanalända elever en bra början på språkutvecklingen. På Forum digitala läromedel får du lära dig ny pedagogik och läraren Helena Kvarnsell beskriver digitaliseringens fyra hörnstenar.

I Skolledarspåret kan man välja olika inriktningar. Skolor som förlägger vecka 44 på Skolforum får både egen tid och obegränsat med kompetensutveckling. I år är biljetterna all inclusive för att ge mer kompetensutveckling.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel.

Länk till Skolforum

 

SKL Kommentus bromsar skolans digitalisering

Publicerad: 10 juni, 2015 under: Debattartiklar

SKL Kommentus har bortsett från det viktigaste skall-kravet i ramavtalet. Därmed kan lärarna inte enkelt välja digitala läromedel, skriver Svenska Läromedels vd Rickard Vinde i Upphandling 24.

SKL Kommentus har nyligen träffat ett ramavtal för interaktiva läromedel. Ett skall-krav var att anbudsgivaren ska garantera tillgång till de interaktiva läromedel för undervisningsbruk som finns på marknaden och tillhandahålla ett brett utbud av titlar.

Liksom tryckta läroböcker är digitala läromedel professionellt utvecklade, de följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Men digitala läromedel, som numera är interaktiva tjänster på leverantörernas servrar, ger lärare nya funktioner för planering och kommunikation med eleverna och eleverna får nya möjligheter att lära.

Det finns över hundra leverantörer och en stor mängd digitala läromedel för alla ämnen och årskurser, från förskolan till årskurs 3 i gymnasiet, på marknaden. För att lärare ska kunna utföra sitt uppdrag måste de använda de läromedel som är bäst för varje klass och undervisningssituation. Det är därför lärare på skolorna som fattar beslut om inköp.

Men Kommentus har i första hand gett upphandlingen till en leverantör som endast tillhandahåller sitt eget läromedel. På en fråga av en kommun har leverantören uppgett att den endast tillhandahåller det egna läromedlet med tio ämnen för årskurs 7-9 och en stor del av årskurs 4-6.

Leverantören uppger sig sakna material för årskurser lägre än 4 och för gymnasiet. För digitala läromedel från Liber och Natur & Kultur hänvisar leverantören till den distributör som fått upphandlingen i andra hand och som i enlighet med skall-kraven tillhandahåller hela marknadens utbud.

Att leverantören, trots att det viktigaste skall-kravet inte är uppfyllt, har fått upphandlingen kanske beror på att den har erbjudit 70 procent rabatt på alla priser. Att det inte är realistiskt förstår var och en och det stämmer inte heller, ens för den egna produkten.

I en krönika i mars i år skriver Kommentus vd att Lagen om offentlig upphandling inte är affärsmässig i alla delar. Köparnas rätt att välja produkter beaktas inte tillräckligt. Vd:n är mycket orolig för att mindre bra leverantörer tillåts härja på marknaden.

Erfarenheter från andra länder visar att interaktiva läromedel krävs för att digitaliseringen av skolan ska lyckas. Det är därför angeläget att upphandlingar främjar denna förändringsprocess.

Men min erfarenhet säger mig att många lärare i de kommuner som upphandlar enligt ramavtalet nöjer sig med att kontakta den leverantör som står först på listan. Att en leverantör av ett enda läromedel får stå först, framför distributörer och alla andra betydligt större leverantörer, är för övrigt självfallet en mycket värdefull marknadsföring.

Jag är orolig för att Kommentus, trots att man av kommunernas inköp av läromedel tar två procent i avgift för att träffa ramavtalet, har försummat att tillräckligt beakta att det ska vara lätt för lärare att väja läromedel från marknadens hela utbud. Men jag förutsätter att SKL Kommentus inte vill fortsätta att bromsa digitaliseringen av den svenska skolan.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades digitalt på Upphandling24 den 10 juni 2015.

Länk till Upphandling24

Publicerad: 21 maj, 2015 under: Debattartiklar

Debattartikel i Eskilstunakuriren Digitalt lärande kräver helhetssyn

Erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel.

Till höstterminen förändras undervisningen på Stenhammarskolan i Flen helt, enligt ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Roger Tiefensee (C) och rektor Reino Dahl. Det sker när varje elev får varsin smart dator med molntjänster och pedagogiska programvaror.

Jag välkomnar beslutet. Digitalt lärande har en stor potential. Lärare får bättre verktyg för att planera, genomföra och bedöma undervisningen. Elever får en interaktiv och rikare lärmiljö med många olika lärverktyg. Undervisningen kan individualiseras på ett helt nytt sätt.

Danmark genomför just nu en stor statlig satsning på skolans digitalisering med infrastruktur, utbildning av lärare och digitala läromedel. Erfarenheter från flera länder visar att det är denna helhetssyn som krävs om en satsning ska lyckas.

En första utvärdering i Danmark visar också att lärare med digitala läromedel sparar 6 procent av sin totala arbetstid och att elevers motivation ökar. Det är förutsättningar för att lärare ska kunna få mer tid att möta varje elev och för att alla elever ska kunna nå förbättrade kunskapsresultat.

Men erfarenheter från svenska kommuner visar att helhetssynen oftast saknas och det gäller särskilt digitala läromedel. Många tror att det räcker med ordbehandlingsprogram och att surfa på nätet och använda gratismaterial. Men för att lärare ska få goda förutsättningar att undervisa och elever att lära krävs professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen för hela läsåret och har beprövad pedagogik.

Läromedel handlar om lärares arbetsmiljö, elevers kunskapsresultat och likvärdighet. Det gäller både förlagens läroböcker och digitala läromedel. Men de digitala har nya möjligheter och ger grunden i ett nytt digitalt ekosystem för lärande. Nätet, gratismaterial och andra lärverktyg blir komplement som lärare självfallet ska använda för att anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elev.

Jag hoppas för de 400 elevernas på Stenhammarskolan skull att kommunen har en helhetssyn och inte glömmer att ge lärare och elever digitala läromedel. När kommunen talar om undervisningsmaterial via nätet blir jag orolig.

Det är skolans huvudman, det vill säga i praktiken Roger Tiefensee och Reino Dahl, som har det yttersta ansvaret för att elever får de läromedel av god kvalitet som föreskrivs i läroplanen. Om de inte får det kommer undervisningen i Flen garanterat att förändras helt, men inte på det sätt som lärare, elever och föräldrar vill.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Eskilstunakuriren den 21 maj 2015.

Länk till Ekuriren.Se

Kopior i stället för skolböcker

Publicerad: 20 maj, 2015 under: Debattartiklar

Lärare behöver verktyg för att undervisa. Elever behöver struktur för att lära. Läromedel utvecklas professionellt av författare och läromedelsförlag för att säkra detta.

Men på många skolor i Nynäshamn saknas läromedel. Skolan har bara en lärobok som kopieras till alla elever. Läroböcker flyttas runt mellan klasser. Datorer köps in utan förlagsutvecklade, digitala läromedel.

På mitt skrivbord ligger ett häfte med sidorna 78-101 kopierade ur en lärobok i historia. Det är inte angivet vilken bok det är. På sidorna i ett annat kopierat häfte står det tydligt Kopiering förbjuden. Jag har fått häftena av en förtvivlad förälder.

Utan läromedel får lärare mer arbete och mindre tid att möta varje elev. Med stenciler kan inte föräldrar följa sina barns kunskapsutveckling. Utan sammanhang lär sig elever mindre. Många i Nynäshamn känner igen sig i denna beskrivning.

Professionellt utvecklade läromedel behövs om läroplanen verkligen ska genomföras. När de saknas bort minskar likvärdigheten och färre elever når högs kunskapsresultat.

Det är barn- och utbildningsnämnden med Liselott Vahermägi i spetsen som är ansvarig. Det går inte att säga att politiker inte har ansvar. Enligt skollagen har kommunpolitiker ansvar för att lärare får rätt förutsättningar och för att utvärdera att så är fallet.

Det är tydligt att det behövs en läromedelssatsning i Nynäshamn. Målet bör vara att alla lärare och elever har egna grundläromedel som följer läroplanen när höstterminen börjar.

RICKARD VINDE
vd Svenska Läromedel, Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns Posten den 19 maj 2015.

 

Publicerad: 14 april, 2015 under: Nyhetsbrev

 Nyhetsbrev nr 2

Forskning visar att vardagsspråk används i klassrummet och att det är läromedlen som står för ämnesspråket. I särskolan finns ett stort behov av läromedel. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
April 2015

Svårt att förstå utan läromedel

I en ny doktorsavhandling har Anna Maria Hipkiss undersökt hur lärare och elever pratar kring ämnena. Forskningen har gjorts på undervisning i kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i högstadieklasser.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråk används, trots att kunskaper i ämnesspråk är viktigt för elevernas resultat. Elever möter ämnesspråk endast i läroböckerna och på tavlan.

Det förvånade Anna Maria Hipkiss att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna med eleverna. Hon hoppas att avhandlingen kommer att bidra till en diskussion om hur viktigt det är att inkorporera lärobokstexten i undervisningen.

Vi reflekterar att brister i ämnesspråk kan förklara svårigheter flera elever har att förstå frågor i nationella prov.

Avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser presenteras närmare i Skolporten.

Länk till Skolporten

Stort behov av läromedel i grundsärskolan

En undersökning av Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM visar att det är svårt att hitta läromedel för elever i särskolor med inriktning träningsskola. Det gör att lärare måste ägna mycket tid åt att utveckla egna läromedel. SPSM påpekar att läromedlen ska utgå från kursplanernas syfte och centrala innehåll och anpassas till de behov som finns i träningsskolan.

Undersökningen visar också att alla lärare använder pekplattor. Dessa är, enligt SPSM, bra komplement till konkreta läromedel och tryckta läromedel. Digitala läromedel ger lärare möjlighet att individualisera undervisningen.

SPSM har uppdrag att utveckla läromedel bl.a. för elever i nämnda skolform. Myndigheten ger också stöd till andra förlag att göra det. SPSM mottar gärna förslag på läromedel från lärare på träningsskolor. Dessa lärare har möjlighet att bli läromedelsförfattare och i samarbete med SPSM utveckla färdiga läromedel.

Länk till SPSM

Studenter föredrar tryckt

Amerikanska universitetsstudenter föredrar i hög grad tryckta texter framför digitala, både för nöjesläsning och studier. Det vittnar läromedelsförlag och bokhandlare om. En amerikansk chef på Pearson, världens största läromedelsförlag, uppger enligt artikeln ”Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right.” i The Washington Post den 22 februari att det inte pågår någon digital revolution utan en utveckling och en knagglig sådan. Det bekräftas av undersökningar bland studenter och i en nyutkommen bok.

Detta förvånar läsexperter eftersom studenter i övrigt föredrar att konsumera innehåll digitalt. Det tycks som om det är svårare att koncentrera sig vid digital läsning, vilket försämrar förståelsen. En vetenskaplig förklaring kan vara att innehåll i en tryckt bok finns på vissa sidor med viss formgivning och att det förstärker minnet och förståelsen.

Studenter föredrar digitala läromedel när dessa har extra resurser och ingår i en digital lärmiljö.

Artikeln hänvisar till forskaren Naomi Baron som menar att hela utbildningssystemet måste reflektera över dessa slutsatser.

I Sverige är erfarenheten hittills att både högskolor, universitet och studenter i mycket liten utsträckning efterfrågar digital kurslitteratur. Vi reflekterar att man i den högre utbildningen ännu inte har upptäckt värdet av digitala lärmiljöer.

Länk till The Washington Post

The Copyright Wars

Upphovsrätt engagerar numer både upphovsmän, innehållsskapare och användare. Den mycket intressanta boken The Copyright Wars beskriver upphovsrättens historia.

Böcker piratkopierades snart efter att Johann Gutenbergs tryckteknik utvecklades i mitten av 1400-talet. Diskussionen om upphovsrätt uppstod därför tidigt. Den första lagen om upphovsrätt stiftades i England 1710. En skillnad uppstod mellan den kontinentaleuropeiska synen som såg upphovsrätten som författarens personliga egendom och den anglosaxiska som såg copyright som en belöning till författaren med ett tillfälligt monopol för att ha skapat ett verk som efter offentliggörande egentligen tillhörde alla.

Att så blev fallet berodde på att U.S.A. var kulturimportör och uppmanade till piratkopiering av utländsk litteratur, bl.a. Charles Dickens böcker. Först i slutet på 1800-talet när amerikanska författare som Mark Twain började kopieras i Europa, erkände U.S.A. upphovsrätt för utländska författare.

I takt med att amerikanska innehållsskapare, med Hollywoods filmindustri i spetsen, under 1900-talet blev allt mer betydande, närmade sig U.S.A. den europeiska synen på upphovsrätt. Bern-konventionen om upphovsrätt med både ekonomiska och ideella rättigheter för upphovsmän samt långa skyddstider blev till slut norm i världen. På 1990-talet var U.S.A. först med att stärka upphovsrätten betydligt för digitala verk. EU följde i stort sett efter 2001.

Enligt boken är det i dag ifrågasatt både i U.S.A. och Europa om en stark digital upphovsrätt är motiverad. Akademiker, med fasta anställningar vid universitet, har varit viktigast för det. Piratpartister i Sverige och Tyskland har bidragit. Givet den historiska bakgrunden är diskussionen i U.S.A. mer förståelig. I Europa har postmodernistiska idéer om kollektivt skapande och att inga idéer egentligen är nya utvecklats.

The Copyright Wars beskriver upphovsrättens ideologi och politik. Boken är möjligen lite omständlig. Upphovsrätt handlar enligt författaren om att hitta en balans mellan upphovsmannens och publikens intressen. Författaren konstaterar att upphovsmän måste få belöning för att skapa men menar att upphovsrätten inte ska ha allt för lång skyddstid.

Vi noterar att tyska pianofabrikanter på 1800-talet ville försvaga upphovsrätten för noter för att pianoköpare ”gratis” skulle kunna få noter och därmed glädje av sina nya instrument. Ett tema i boken är att användare allt sedan Johann Gutenbergs dagar velat använda upphovsmäns verk utan att betala ersättning och därmed undergräva förutsättningarna för professionellt skapande.

Författaren Peter Baldwin är professor i historia vid Kaliforniens universitet i Los Angeles och vid New York University på Manhattan.

Baldwin, Peter (2014) The Copyright Wars – Three Centuries of Trans-Atlantic Battle, Princeton University Press, 409 s.

”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”

Det skriver docenten i matematikdidaktik Kirsti Hemmi och den oberoende skolexperten Per Kornhall på DN Debatt den 6 april.

Kirsti Hemmi och Per Kornhall konstaterar att läromedlen nästan helt saknas i skoldebatten, trots att forskning och exempel från andra länder visar att skolböckers kvalitet är viktigt för elevers resultat. De menar att läroböcker i Sverige nästan har blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. En antiläroboksanda präglar också de svenska lärarutbildningarna.

Artikelförfattarna framhåller att 30 procent av variationen i resultatet i matematik i PISA-testerna förklaras av tillgången till adekvata läromedel och utrustning. De lyfter fram läromedel i matematik i Finland och Singapore som goda exempel och menar att bra läromedel borde vara ännu viktigare i Sverige än i dessa länder.

Kirsti Hemmi och Per Kornhall menar att läromedel är en viktig resurs i återuppbyggandet av den svenska skolan. De vill se staten, läromedelsföretagen, forskare och lärare tillsammans utveckla en strategi för det.

Debattartikeln hänvisar till en engelsk studie från november 2014

Vi kan bara instämma i artikelförfattarnas slutsats. Vi hade förstås gärna sett att de tagit aktuella exempel från svenska läromedel och lärarhandledningar på hur lärares undervisning stöds.

Länk till DN Debatt
Länk till den engelska studien

Möt Svenska Läromedel på Skolriksdag 2015

Skolriksdag 2015 äger rum på Stockholm Waterfront måndag-tisdag
27-28 april. Utgångspunkterna för riksdagen är att alla elever ska lyckas och att alla skolor ska vara bra skolor. Konferensen har ett mycket intressant program för både kommunala och fristående verksamheter.

Du som besökare är välkommen till Svenska Läromedels monter. Vi ställer frågan hur huvudmän säkrar att lärare och elever har tillgång till tryckta och digitala läromedel.

Länk till Skolriksdag 2015

Planera kompetensutveckling på Skolforum

Det är hög tid för alla huvudmän och skolor att planera för lärare att delta på Skolforum på Stockholmsmässan måndag-tisdag 26-27 oktober.

Nytt för i år är Skolforum Akademi som ger huvudmän och skolor möjlighet att ordna finurligt skräddarsydd kompetensutveckling för lärargrupper eller hela kollegier. Man kan välja på tre spår med fokus på aktuella undervisningsfrågor och hela Skolforums utbud. Det finns också ett särskilt Skolledarspår.

Fram till den 12 maj erbjuds kraftiga rabatter.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel.

Länk till Skolforum Akademi

Ohållbar brist på lärverktyg

Publicerad: 11 april, 2015 under: Debattartiklar

DEBATT Många lärare har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder, skriver Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel.

Skolan ska hjälpa eleverna att skaffa kunskaper och värderingar, det vill säga faktakunskaper, förståelse, kritiskt tänkande, kreativitet och samhällets grundläggande värderingar. Detta förklaras i läroplanen.

För grundskolans ämnen och gymnasiets kurser finns också ett centralt innehåll med det som ska ingå i undervisningen. För årskurs 3, 6 och 9 och för gymnasiekurserna finns kunskapskrav. Det är läroplanen och dessa krav som ska styra lärarnas undervisning, bedömning och betygssättning.

Elevers lärande sker i möten med lärare. Det är mötena som gör att eleverna kan göra kunskapen till sin, förstå och utveckla förmågor. Men mötena sker runt innehållet. Det förmedlas i läromedel, lärarnas eget material, tidningsartiklar, internet eller skönlitteratur. Allt kallas i skollagen för lärverktyg.

De viktigaste lärverktygen är läromedelsförlagens tryckta och digitala grundläromedel. De översätter läroplanen till praktisk undervisning och ger en struktur för hela läsåret. Läromedel ger lärare mer tid att möta elever och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära. Kommuner och friskolor säkrar att innehållet, hela tiden med sikte på kunskapskraven, enkelt finns till varje lektion.

De allra flesta lärare vill använda läromedel som grund och komplettera med andra lärverktyg. Men alltför många kan i dag inte det. De har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder.

Att det finns en stor brist bekräftades i en undersökning av OECD från 2014 som visade att Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- eller läxböcker. Alla elevers läsförmåga har minskat och mest för faktatexter. Det är inte konstigt när eleverna inte får träna varje dag med specialskrivna ämnestexter, det vill säga läromedel.

Läromedelsbristen beror på att det inte finns något systematiskt tänkande för läromedel och andra lärverktyg, de verktyg som är praktiskt avgörande för att den skrivna läroplanen också ska bli den i alla skolor genomförda läroplanen. Bristen på systematik är så stor att Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen på 40 sidor varken nämner läromedel eller lärverktyg.

Hur lärare och elever ska mötas runt innehållet har glömts bort och resultatet är ofta en blandning av diverse material med osäker kvalitet och svag koppling till läroplanen, vilket bidragit till ökande arbetsbelastning för lärarna, minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat.

Den pågående digitaliseringen har inte gjort saken bättre. Snart har alla elever i både grundskolan och gymnasiet en egen dator. Men skolorna har helt glömt bort att skaffa professionellt utvecklade, digitala läromedel. I stället får elever surfa på nätet och använda enkla program som är gratis. Digitaliseringen har stora kunskapsmöjligheter men om den inte fylls med innehåll, kan den försämra både lärarnas arbetsmiljö och elevernas kunskapsresultat.

Det borde vara självklart att professionella lärare har professionellt utvecklade verktyg. Det är först när lärarna har tryckta och digitala grundläromedel i alla ämnen och många andra, kompletterande lärverktyg som de kan undervisa effektivt och anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elevs behov. Har de inte det kan de inte vara verkligt professionella, lika litet som läkare utan instrument och mediciner kan vara det.

Läromedelsförlagen vill bidra till att lärare kan vara professionella och få mer tid för lärande. Det är dags att skolan får en infrastruktur för innehållet som stärker lärarnas praktiska kapacitet att undervisa och ger eleverna mer likvärdiga förutsättningar att lära. Denna del av skolans problem går dessutom att lösa snabbt. Vi måste säkra att lärare har rätt förutsättningar till varje lektion. Det behövs om alla elever i kunskapsnationen Sverige ska kunna höja sina kunskapsresultat.

Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i den digitala utgåvan av Uppsala Nya Tidning den 11 april 2015.

Länk till Uppsala Nya Tidning

Läromedel är en ödesfråga

Publicerad: 23 mars, 2015 under: Debattartiklar

Datorer och smarta gratislösningar förespråkas av en ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Falun i Dalarnas Tidningar. I en replik förklarar vi att det inte räcker med datorer utan att det krävs digitala läromedel.

En ledamot av barn- och utbildningsnämnden har synpunkter på skolans digitalisering i sin debattartikel den 30 januari 2015.

Ledamoten vet bestämt vilket av olika företags IT-system som är bäst. Det som är bäst är det som är gratis. De flesta vet numer att inga tjänster på nätet är gratis och att man alltid får betala på något sätt. Men det är kanske lärare, elever och föräldrar som skulle få betala priset.

Jag blir mycket bekymrad när politiker inte vill satsa på kvalitet i skolan utan använda smarta gratislösningar. De miljoner som gratislösningen skulle ge, skulle tydligen användas till fler datorer. Men lärarnas uppdrag är att hjälpa eleverna att skaffa de kunskaper som anges i läroplanen och kunskapskraven. För det räcker det inte med datorer.

Det krävs läromedel som följer läroplanen och kunskapskraven. Läromedel ger lärare stöd att planera och genomföra undervisningen. De ger elever en struktur och hjälper dem att göra kunskapen till sin – att lära fakta och utveckla förmågor. Läromedel ger föräldrar möjlighet att följa och uppmuntra sina barns kunskapsutveckling.

När skolan blir digital är digitala läromedel en självklarhet. Annars slösas digitaliseringens möjligheter bort. Det räcker inte med ordbehandlingsprogram, sociala medier och massor av hemsidor. Det behövs struktur och sammanhang för hela läsåret, både för effektiv undervisning och för motiverat och glädjefyllt lärande. Självfallet ska lärare komplettera läromedel med annat som skönlitteratur, tidningar och museibesök.

Läromedelsförlagen och branschorganisationen Svenska Läromedel vill med läroböcker och digitala läromedel bidra till att alla elever får mer individualiserad undervisning och högre kunskapsresultat.

Digitala läromedel låter elever arbeta självständigt och interaktivt med olika uppgifter. Lärare kan återkoppla och följa varje elevs kunskapsutveckling. Ledamoten skriver inte ett ord om läromedel. Han vill förmodligen hitta smarta gratislösningar; sponsrade böcker med budskap och reklam, kopior och gratisappar.

Men även här får andra betala priset. Lärare får mer arbete med att själva försöka hitta och sammanställa material. Elever får sämre sammanhang i lärandet. Föräldrar förstår inte vad som händer i skolan.

Jag tror att politikerna i Falun vill säkra att det innehåll som finns i läroplanen och kunskapskraven enkelt finns till varje lektion. Vill de det ska se till att lärare och elever har läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar i alla ämnen. I takt med att skolan får fler datorer ska andelen digitala läromedel ökas och digitaliseringen fyllas med innehåll.

Ledamoten menar att valet av IT-system är en ödesfråga. Nej, att det finns läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av författare och förlag, det är en ödesfråga.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel

Repliken publicerades i den digitala Dalarnas Tidning den 20 mars 2015.

Länk till repliken i Dalarnas Tidning

Länk till den debattartikeln ”Satsa på moderna IT-verktyg” i Dalarnas Tidning den 30 januari 2015

Publicerad: 18 februari, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetbrev nr 1 

En av världens främsta läroplansexperter har publicerat rapporten Why textbooks count. Kampanjen Mer tid för lärande har kommit med rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Why textbooks count

I denna rapport från november 2014 analyserar Tim Oates, en av världens främsta experter på läroplaner, betydelsen av läromedel.

För rapporten har lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker från England, Finland, Hong Kong, Singapore, Massachusetts i U.S.A. och Alberta i Kanada granskats. Huvudfokus var Matematik men läroböcker även i Geografi, Fysik och Historia ingick.

Tim Oates menar att man i England i mindre utsträckning än tidigare använder högkvalitativa läroböcker samtidigt som andra länder utvecklat läroböcker med mycket hög kvalitet. Man har i England också glömt att läroböcker stöder både lärare och elever – och sparar tid.

Bakgrunden är enligt rapporten att mycket preciserade examinationskrav i England har fått läromedelsförlag att utveckla mycket instrumentella läromedel som enbart förbereder elever för examen men inte ger djupare förståelse. Det har gjort att engelska läroböcker är sämre än de i andra länder, trots att landets läroböcker i Matematik på 1960- och 1970-talen räknandes till de bästa i världen.

Tim Oates menar att läroböcker i allmänhet utvecklas för att stöda högeffektivt lärande. Läroböcker är inte styrande, inte ens i Singapore med tydlig statlig reglering. Lärare i Singapore ser tvärtom läroböcker som mycket värdefulla för att föra undervisningen framåt och det finns gott om professionellt utrymme för att använda dem på olika sätt.

Studien visar att vad lärare främst lyfter fram är värdet av att läroböcker överensstämmer med läroplanen, att de innehåller underlag för formativ bedömning och att lärare sparar tid jämfört med att göra eget material. Rapporten visar att lärare i Finland och Singapore använder läroböcker som grund i undervisningen betydligt mer än i England.

Tim Oates förespråkar inte statlig kontroll av läromedelsanvändning men synes mena att det behövs dialog och ett nationellt helhetstänkande om vilka innehållsbärare som används. Varje land måste utforma sitt eget system. I rapporten görs en särskild genomgång av det finska systemet.

Tim Oates konstaterar att om användandet av innehållsbärare inte är föreskrivet eller universellt, riskerar den nationella läroplanen att inte förverkligas i undervisningen, den genomförda läroplanen. Han menar att den genomförda läroplanen styrs av kvaliteten på innehållsbärarna. Tim Oates menar också att det i England finns ett anti-läroboks-tänkande på både lärarutbildningar och i skolforskningsvärlden.

Både i Shanghai och Singapore handlar undervisningen i Matematik om djupförståelse av begrepp och samband, vilket gör att eleverna utvecklar en hög problemlösningsförmåga. Läroböckerna följer pedagogiken nära.

Tim Oates påpekar att digitalisering i skolan ger möjligheter men att man måste vara försiktig så att de tryckta läroböckernas kvaliteter inte försummans när digitala läromedel utvecklas.

Tim Oates menar att läroböcker och lärverktyg måste ses som en integrerad del i genomförandet av läroplanen. Kontrollmekanismerna ser olika i ut i olika länder men huvuddelen av de högpresterande länderna ser läroböcker som en ”kontrollfaktor” för undervisningens genomförande och kvalitet. Högkvalitativa läroböcker stöder högkvalitativ pedagogik både vad gäller kunskapsresultat, likvärdighet och lärglädje.

Länk till rapporten

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

I denna rapport från kampanjen Mer tid för lärande slås fast att skolans digitalisering har en stor kunskapspotential men att Sverige håller på att slarva bort den. Det finns många datorer i skolorna men utan digitala läromedel kan inte lärare använda datorerna i undervisningen.

Danmark har gjort en satsning på skolans digitalisering med bl.a. 1 miljard danska kronor på digitala läromedel och det har kick-startat utvecklingen. En första utvärdering visar att elever bli mer engagerade och att lärare sparar tid.

Mer tid för lärande föreslår därför en miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan: 1. En satsning på 1 miljard kronor på fyra år till skolors inköp av digitala läromedel. Staten och kommunerna satsar 500 miljoner kr var. 2. En statlig satsning på ett digitalt kompetenslyft för lärare och skolledare 3. En satsning på digital infrastruktur.

Länk till rapporten

1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring

I denna doktorsavhandling analyserar Martin Tallvid genomförandet av 1:1-projekt på sex gymnasieskolor.

Martin Tallvid konstaterar att undervisningens struktur är i stort sett opåverkad. Vi reflekterar att det kanske inte är märkligt eftersom undervisningen i hög grad är regelstyrd. Men Martin Tallvid finner att det över tid sker förändringar när elever vill utnyttja de möjligheter digitaliseringen ger till att genomföra skolararbetet på nya sätt. Det innebär utmaningar för läraren. Frågan är förstås hur det kommer att påverka även strukturerna på sikt.

Bristen på digitala läromedel är ett argument för lärare att avstå från att använda datorn i undervisningen. Lärare menar att det finns en brist på förlagsproducerade läromedel och kvaliteten på det material som finns gratis på nätet kan ifrågasättas. Lärarna vill inte heller avstå den sekventiella och pedagogiska struktur som en lärobok innehåller. Lärare använder också tidsbrist som ett argument för att inte använda datorerna i undervisningen. De flesta elever synes efter en tid kunna kombinera osanktionerad användning av datorerna med det föreskrivna lärandet.

Martin Tallvid menar att avsaknaden av en nationell satsning på skolans digitalisering kan ha som potentiell konsekvens en minskad satsning på läromedel. Han konstaterar att man i Danmark, där man har ett nationellt institut för digitalisering, satsar tre gånger så mycket på läromedel.

Martin Tallvid menar att det med få undantag finns svenska digitala läromedel som kombinerar en struktur med den möjlighet till flexibilitet som nätet möjliggör och elever efterfrågar. Utvecklingen har bara inletts.

Martin Tallvid förvararar doktorsavhandlingen vid institutionen för informationsteknologi vid Göteborgs Universitet fredagen den 27 februari.

Länk till avhandlingen

Teach Like a Champion

Det finns i hela världen ett linjärt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat. Men utgångspunkten för den amerikanske författaren till denna bok är att det finns vissa lärare som konsekvent lyckas få sina elever att nå resultat som överträffar förväntningarna.

Författaren menar att man kan studera vad dessa lärare gör att och deras metoder kan läras av andra. Författaren menar också att det måste utvecklas ett gemensamt språk för undervisning så att lärare kan diskutera med varandra vad de gör. För författaren är undervisning en konst men liksom all konstutövning kräver den att man behärskar grundteknikerna.

Författaren beskriver 49 tekniker. Dessa är ordnade under nio rubriker, bl.a. Sätta höga kunskapsmål, Strukturera och genomföra lektioner, Engagera elever i lärandet, Skapa en stark klassrumskultur och Utmana elevernas kritiska tänkande. Boken har också en särskild del om läsförståelse.

Teknikerna handlar exempelvis om hur lärare för dialog med hela klassen, får elever att över tid ta större ansvar för sitt lärande, kontrollerar att de förstår och uppmuntrar på rätt sätt. Med klassrumsbeskrivningar ges konkreta exempel.

Boken behandlar inte uttryckligen läromedel men det anges att alla elever förväntas ha med sig sina läromedel och annat material till lektionerna.

Vi reflekterar att man kan kritisera denna bok som allt för amerikansk med färdiga metoder som ska passa alla lärare i alla situationer. Men boken har också en verktygslåda för lärare. Man bör kanske se boken som ett bidrag till att söka utveckla lärares professionella språk och metoder och i förlängningen skolans likvärdighet.

Lemov, Doug (2010) Tech Like a Champion, Jossey-Bass, 323 sid.

”Skolan slarvar bort datorernas möjligheter”

Det är rubriken på vår debattartikel i Dagens Samhälle den 28 januari. Lärare har fått ett svårare uppdrag med högre krav på kunskap och förmågor. Men de saknar en infrastruktur för innehållet i undervisningen. OECD:s TALIS-undersökning visar också att Sverige är det land i vilket lärare minst granskar läx- eller övningsböcker.

En läkare utan kirurgiska instrument eller ett fyllt läkemedelsförråd har inte verklig professionell frihet. Brist på läromedel har också i många år berövat lärare professionell frihet. Det har fått konsekvenser. Särskild påtaglig är bristen på läromedel i skolans digitalisering, trots att digitala läromedel kan frigöra tid och öka möjligheterna till individualisering.

Att lärare får rätt förutsättningar ända in i klassrummet handlar om läraryrkets attraktivitet, elevers möjlighetet att nå kunskapsmålen och Sverige som kunskapsnation.

Länk till artikeln
Länk till Aktuellt

Publicerad: 4 februari, 2015 under: Nyheter

Rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll ges i dag ut av kampanjen Mer tid för lärande. Utan innehåll slösar Sverige bort digitaliseringens kunskapspotential. Vi föreslår därför en fyraårig statlig och kommunal satsning på digitala läromedel med 1 miljard kr, en satsning på kompetensutveckling av lärare och en satsning på infrastruktur.

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Skolan slarvar bort datorernas möjligheter

Publicerad: 28 januari, 2015 under: Debattartiklar

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, skriver Rickard Vinde i Dagens Samhälle. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Skolans nya läroplaner från 2011 ställer tydligare krav på både kunskaper och förmågor än tidigare. Kunskaper är de grunder elever måste ha för att kunna utveckla förmågor, bland annat kritiskt tänkande, kreativitet och att kommunicera.

I vårt decentraliserade, digitaliserade och entreprenöriella samhälle måste alla ha både kunskaper och förmågor. Lärare måste alltså ha möjligheter att lära elever mer. Pisa-resultaten visar att även de elever som i dag får högsta betyg i alla ämnen måste lära sig mer om Sverige ska försvara sin konkurrenskraft.

I debatten om skolan påpekas emellertid sällan att lärare har fått ett svårare uppdrag. 2011 års reformer anger riktning, metod och mål för hur elevers kunskapsresultat ska höjas men ger inte lärare förutsättningar och stöd i klassrummet för det nya uppdraget. Vi har glömt att skolan måste stärka lärares förmåga att undervisa. I stället har vi lämnat varje lärare att på egen hand översätta reglerna i läroplanen till daglig undervisning. Vissa eldsjälar gör det men flykten från yrket visar att det inte är realistiskt.

Vi måste utveckla skolan som system om lärare ska få en bättre arbetsmiljö och elevers kunskapsresultat höjas. Många initiativ tas nu för att lärare ska kunna arbete mer kollegialt med varandra och mer problemorienterat med elever.

Men lärare måste också få en infrastruktur för innehållet i undervisningen. För det är professionellt utvecklade, läroplansanpassade läromedel viktigast. De ger lärare förutsättningar att förbereda och genomföra undervisningen och att bedöma eleverna, lektion för lektion under hela läsåret.

OECD:s Talis-undersökning från våren 2014 visar emellertid att Sverige är det land av de undersökta 34 i vilket lärare minst kontrollerar elevers arbetsböcker eller läxböcker. Tidningen Skolvärlden rapporterade nyligen att endast 41 procent av lärarna har anpassade läromedel i alla ämnen.

Man jämför ofta lärare med läkare. Lika litet som vi kan tala om för en läkare vilket kirurgiskt instrument hen ska använda till en viss operation, kan vi tala om för en lärare med vilka metoder hen ska undervisa på en viss lektion. Men professionell frihet förutsätter att läkaren alls har några kirurgiska instrument och att läkemedelsförrådet är fyllt. Den friheten har lärare under många år allt mer berövats. Det har fått konsekvenser både för lärares möjligheter att undervisa effektivt och för elevernas kunskapsresultat.

Nyligen lyfte OECD fram Singapore som ett föredöme vad gäller probleminriktad undervisning i matematik. Undervisningen sker med dialog, i små elevgrupper och med individuell träning. Läromedlen är anpassade till det och innehåller rutinuppgifter och icke rutinuppgifter, verkliga problem och projektuppgifter till varje kapitel. Den entreprenöriella förmågan är målet men för att komma dit behövs grunder och mycket övning. Även i Sverige finns sådana läromedel.

I takt med att skolan digitaliseras blir särskilt hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, trots att sådana finns för alla skolans ämnen och årskurser. Skolor skaffar datorer för 2 000 kronor per styck och år och sparar på läromedel för att kompensera. Därför används inte datorerna i undervisningen. Rätt utnyttjade kan datorer frigöra tid för lärare att undervisa i dialog, stärka elevers lärande och inte minst möjliggöra individualisering. Det måste Sverige ta tillvara som en del i att möta Pisa-utmaningen. Just nu håller vi på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Utan rätt förutsättningar kan inte lärare utföra sitt uppdrag och undervisa så att varje elev på ett likvärdigt sätt kan utveckla kunskaper och förmågor och nå sina mål i skolan. Läraryrket kan inte heller bli attraktivt, vilket är avgörande för Sverige som kunskapsnation. Vi måste därför ge lärare och elever rätt förutsättningar, ända in i klassrummet

Rickard Vinde VD Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 28 januari 2015.

Länk till Dagens Samhälle