Film och webb kan inte ersätta läromedel

Publicerad: 2 maj, 2016 under: Debattartiklar

När skolpolitikerna inte vet vad som händer i undervisningen får elever titta på film i stället för att plugga med läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel.

Debatt HP 2/5. ”Varför får min dotter inte ta med läroboken hem och plugga till provet om vikingatiden”, frågar en mycket bekymrad mamma i en insändare (HP 7/4).

Rektor på Brunnsåkersskolan i Halmstad förklarar att skolan har beordrats av kommunen att bara prioritera läroböcker i matematik, svenska och engelska.

I övriga ämnen använder man läroböcker som flyttas runt mellan klasserna. Dessutom använder skolan andra informationskällor som film och webbplatser.

Detta gör också mig mycket bekymrad. Rektor tror tydligen att en lärobok är en informationskälla. Rektor tycks inte veta att läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av specialiserade läro-medelsföretag.

Lärarhandledningen ger läraren verktyg att planera under hela läsåret. Läroboken eller det digitala läromedlet ger till varje lektion elever det centrala innehållet som krävs för att nå betygsmålen.

Detta sammanhang kan inte ersättas med filmer och webbplatser.

Utan lärobok kan mamman inte heller hjälpa sin dotter med läxan och hon får surfa på nätet efter svar. Tydligen finns på Brunnsåkersskolan två uppsättningar läromedel till tolv klasser.

Ändå fick eleverna i grundskolan i Halmstad 2015 nya läromedel för 1 196 kr, en av de högsta siffrorna i landet.

Det visar att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte fungerar och att varken kommunen eller skolorna, i vart fall inte Brunnsåkerskolan, har en läromedelspolicy.

Både lärare och elever behöver läromedel och mycket annat material.

Kärnan är läromedel som översätter läroplanen till undervisning och lärande och ger föräldrar möjlighet att följa och stöda sina barns kunskapsutveckling.

Både elevens mamma och jag är mycket bekymrade över att eleverna på Brunnsåkersskolan inte kan plugga.

Det borde skolpolitikerna i Halmstad också vara.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Hallandsposten den 2 maj 2016.

Länk till insändaren

Nyhetsbrev nr 2 April 2016

Publicerad: 26 april, 2016 under: Nyhetsbrev

Svenska Läromedel har samlat alla digitala läromedel i Läromedelsportalen. Alla huvudmän och skolor behöver en läromedelspolicy. Vi rapporterar förstås flera läromedelsnyheter.

Läromedelsportalen för digitala läromedel

Lärare behöver information om digitala läromedel om skolans digitalisering ska leda till högre kunskapsresultat. Svenska Läromedels medlemsföretag har därför samlat alla sina digitala läromedel, just nu 2 053 stycken, i en gemensam portal.

Här kan du som lärare enkelt hitta det digitala läromedel som passar bäst för dig och dina elever.

För grundläromedlen finns en kvalitetspolicy.

Länk till Läromedelsportalen

Varje huvudman och skola behöver en läromedelspolicy

Undervisning är ett samspel mellan lärare, material och elev. Materialet kan vara lärverktyg, lärreurser och läromedel.

I Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet den 4 april anger Skolverket att det för att den digitala visionen ska uppnås krävs bl.a. att det finns ett stort utbud av ändamålsenliga digitala läromedel som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter och därutöver används andra digitala lärresurser i stor omfattning.

Lärare ska således ha tillgång till läromedel som kompletteras med andra lärresurser. Men i dag är materialet den svaga länken i samspelet eftersom det saknas ett systematiskt förhållningssätt.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att lärare och elever får tillgång till läromedel. På varje skola ska man bestämma hur man kombinerar lärverktyg, lärreurser och läromedel. På varje enskild lektion är det läraren och eleverna som ska avgöra vilka lärverktyg som ska användas. Men alla tre typer av lärverktyg ska finnas om lärare ska kunna välja och undervisa professionellt.

Svenska Läromedel har för att bidra till ett systematiskt förhållningssätt utvecklat en grund för en läromedelspolicy som får anpassas till varje huvudman och skola.

Länk till läromedelspolicyn

En redaktörs perspektiv på läromedelsutveckling

I Tidskrift för litteraturvetenskap 2015:2-3 beskriver läromedelsredaktören Aya Stehager hur ett läromedelsföretag utvecklar läromedel för litteraturundervisning på gymnasiet. Aya Stehager har varit läromedelsredaktör på ett stort läromedelsföretag i tio år.

Skolans undervisning ska, enligt Aya Stehager, i allt väsentligt bygga på läroplanen och redaktören påbörjar därför ett nytt läromedelsprojekt i mötet mellan läroplanen och läraren. Det är också som ett arbetsredskap för läraren som ett läromedel har sitt existensberättigande.

Utgångspunkten för redaktören är målgruppen. Vilken årskurs och typ av gymnaiseprogram gäller det? Är det ungdomsgymnasium eller vuxenutbildning? Vilken mognadsnivå har eleverna?

Produktionsprocessen består av projektidé, framtagande av en författargrupp, provkapitel, testning av elever i målgruppen, jämförelse med andra läromedel på marknaden, redigering, många korrekturläsningar, tryckning och marknadsföring i kataloger och på hemsida. Dessutom måste läromedelsföretaget få upphovsmannens tillstånd till användningen, till översättningen, utdraget, uppläsningen eller digitaliseringen.

För ett läromedel för litteratundervisning är valet av texter centralt. Är texterna källor till ”självinsikt” som det anges i ämnesplanen? Har de många olika perspektiv och möjligheter för en rik undervisning? Tål de tidens tand? Är de lagom långa för ett par lektioner? Läromedlets innehåll ska dessutom vara lätt att anpassa till olika arbetssätt. Läromedlet måste ge lärare och elever ett betydande mervärde jämfört med olika gratismaterial.

Både redaktören och författargruppen har en stor del i arbetet med det färdiga läromedlet. Ett nytt läromedelsprojekt, som ofta består av flera komponenter som bildar en serie för flera årskurser, är en stor och riskfylld investering före läromedelsföretaget. Om läromedlet inte uppskattas av kunderna, d.v.s. lärarna, blir det inte långlivat. Läromedelsredaktören är, enligt Aya Stehager, länken både mellan läroplanen och läraren och mellan förlaget och lärarna.

Vi reflekterar att Aya Stehagers artikel ger en inblick i det komplexa hantverk som författarna, redaktören och andra medarbetare på ett läromedelsföretag utför. Detta är okänt för de flesta, trots att läromedel tas för givet och ger en grund i samspelet mellan lärare, material och elev.

Hela numret av tidskriften kan laddas ned. Aya Stehagers artikel finns på sid. 61-65.

Länk till tidskriften

”Läromedel – inte för alla”

Ofta är problemet att skolor inte skaffar läromedel. Men Läranas Nyheter rapporterar den 9 februari att det till praktiskt-estetiska ämenen ofta inte finns läromedel alls.

”Böcker som ger stöd i undervisningen finns helt enkelt inte i slöjden. Det skapar en osäkerhet för oss lärare”, uppger läraren och utvecklingsledaren Agneta Isaksson. ”I musikämnet behövs ett läromedel som täcker in saker som hur musik noteras, musikaliska begrepp samt musikhistoria. Att hitta på egna och uppfinna progressionen i ämnet på nytt tar mycket tid och vad ska garantera likvärdigheten om alla gör olika”, frågar sig musikläraren och ordföranden för Musiklärarnas riksförening Kristina Stenborg.

Två stora läromedelsföretag förklarar att efterfrågan på läromedel för estetiska ämnen tidgare har varit mycket låg men att den med 2011 års läroplaner ökat och att nya grundläromedel är under utveckling. Lärarhandledningar som ger stöd i undervisningen har med de nya läroplanerna fått en större betydelse. Ett problem är att skolorna har väldigt lite läromedelspengar. Ett annat problem är att hitta författare.

Länk till artikeln

I Ljungby räcker inte läromedlen till alla elever

I Ljungby ska stora besparingar göras inom skolan samtidigt som som politikernas arvoden ökar kraftigt, rapporterar Smålänningen den 26 februari. ”Nu är måtttet rågat”, tycker både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

”Beslutet innebär besparingar i hela verksamheten, från förskola upp till vuxenutbildning. Det vi reagerar starkast mot är att det ska sparas så mycket på läromedel. Då ska man veta att det läroanslag som vi fått innan dess är inte särskilt väl tilltaget.” Detta får konsekvenser ute i verksamheten, uppger LR:s företrädare, och redan i dag får elever dela på läroböcker.

Länk till artikeln

Educational Excellence Everywhere

Den engelska utbildningsministern Nicky Morgan presenterade i mars detta femårsprogram för att förbättra utbildningsresultaten i England.

Kapitelrubriker är bl.a. Great teachers – everywhere they’re needed, Great leaders running our schools and at the heart of our system och Preventing underperformance and helping schools go from good to great: school-led improvement, with scaffolding and support where it’s needed.

I rapporten anges att man ”are encouraging the development of more high quality resources and textbooks which can reduce the time it takes teachers to plan effective lessons” och att man ”are working with the publishing industry and with schools, MATs and others to encourage them to develop and share a new generation of teaching materials, textbooks and resources to help teachers deliver new curricula effectively. This helps to reduce workload by saving teachers in every school from having to reinvent the wheel.”

Länk till programmet

Ta med hela kommunen till Skolforum

I år ordnar Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel Skolforum på Stockholsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november.

Alla skolans eller hela kommunens lärare kan delta i program med skräddarsydd kompetensutveckling. Hela programmet med över 200 programpunkter ingår och möjlighet att diskutera nya läromedel under två dagar. För skolledare finns ett särskilt program framtaget tillsammans med Lärarförbundet Skolledare. Alla deltagare får intyg på sin fortbildning.

”Jag ser fram emot Skolforum 2016 med program för både lärare och skolledare. Som rektor vill jag ofta ha kompetensutveckling tillsammans med min personal, men jag vill också ha möjlighet att utveckla mig i rollen som ledare”, uppger Ann-Charlotte Gavelin-Rydman som är ordförande i Läraförbundet Skolledare.

Länk till Skolforum

Skolpolitikerna borde vara bekymrade

Publicerad: 20 april, 2016 under: Debattartiklar

DEBATT I KUNGÄLVS-POSTEN: Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material. Ändå får eleverna på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam, skriver Rickard Vinde, vd på Svenska Läromedel.

Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material och Ytterbyskolans rektor att man tittar på att läromedlen följer läroplanen och har kvalitet.

Ändå får eleverna på högstadiet på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam. Enligt rektor granskades inte just denna bok.

En lärare på Ytterbyskolan menar att lärare och elever använder läromedel och kompletterar med information som film, internet och tidningsartiklar.

En elev i grundskolan i Kungälv fick 2015 nya läromedel för 426 kr. Det placerar Kungälv på plats 269 av 281 (några kommuner saknas i statstiken). Som legitimerad lärare frågar jag mig om skolchefen och rektor verkligen vet vad det är för skillnad på läromedel och information.

Ett läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är verktyg för professionella lärare. En källa med information ger inte det grundläggande sammanhanget och kan vara vinklad. Ett läromedel kan inte ersättas med film och internet.

Jag misstänker att reklamboken på Ytterbyskolan inte är ett udda exempel. Med 426 kr blir det säkert mycket information. Skolpolitikerna borde vara bekymrade. De borde se till att både kommunen och varje skola har en läromedelspolicy som säkrar att läromedel med det centrala innehållet finns som grund till varje lektion.

Fotnot: Statistik för andra kommuner finns på svenskalaromedel.se.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare

VD Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Kungälvs-Posten den 20 april 2016.

Länk till Kungälvs-Posten

Läromedlen håller inte måttet

Publicerad: 7 april, 2016 under: Debattartiklar

Karskoga har glömt både läroböcker och digitala läromedel till den satsning som nu genomförs, skriver Rickard Vinde i en debattartikel i Nya Wermlandstidningen.

Skolan är ett sampel mellan lärare, material och elever. När det fungerar kan elever skaffa kunskaper och utveckla förmågor. Materialet är både lärarens verktyg för att undervisa och elevernas brygga till kunskap. Det viktigaste materialet är läromedel, material som följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Utan läromedel kan inte lärare vara professionella, lika lite som läkare kan vara det utan läkemedel och instrument.

Men i Svenska Läromedels jämförelse av hur mycket nya läromedel kommunernas skolor fick 2015 kommer Karlskoga på 195:e plats av 283 (några kommuner saknas). Det betyder att många lärare får arbeta med gamla läromedel eller inga alls.

Elever får inte heller enkelt det centrala innehållet för varje lektion under hela läsåret. Det drabbar hårdast de elever som mest behöver sammanhang och förklaring i en stökig vardag. När Sveriges Kommuner och Landsting SKL rankar Sveriges kommuner efter skolresultat kommer också Karlskoga på plats 232 av 290.

Karlskoga vet att skolans digitalisering är en möjlighet för alla elever att nå bättre kunskapsresultat och satsar nu två miljoner kr extra på läsplattor till årskurs 8 och 9. Pengarna räcker till apparater och utbildning av lärarna. Men tydligen inte till digitala läromedel.

Med läromedel som grund kan lärare komplettera med andra resurser och skapa den lärmiljö och dialog som leder till att elever kan lära. Men kommunen ser inte att materialet är den svaga länken i samspelet lärare-material-elev.

Det saknas trycka lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker och när skolan digitaliseras, vilket sedan länge är självklart, glömmer man helt läromedel som följer läroplanen. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna.

Om eleverna i Karlskoga ska få bättre kunskapsresultat måste deras lärare få förutsättningar att vara professionella och för det behöver de professionella verktyg, både tryckta och digitala.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Fotnot: Undersökningen om kommunernas anskaffning av läromedel finns på www.svenskalaromedel.se.

Debattartikeln publicerades i Nya Wermlandstidningen den 6 april 2016.

Länk till debattartikeln

Rena rama lotteriet om eleverna får bra läromedel

Publicerad: 29 mars, 2016 under: Debattartiklar

Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever. Vissa kommuner skaffade tio gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner under 2015. Det är dags att rätten till läromedel skrivs in i skollagen, skriver Svenska Läromedel och Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. 

Undervisningen i skolan är ett samspel mellan lärare –material–elev. För att lärare ska kunna få elever att utveckla kunskaper och förmågor måste de få material som följer läroplanens progression och kunskapskrav.

Men utvecklarna på företagen i Svenska Läromedel och författarna i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund vet att lärare ofta inte får tillgång till professionella verktyg i form av lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel.

Färsk statistik

Vi kan i dag presentera statistik som visar att vissa kommuner under 2015 skaffade flera gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner. En elev i grundskolan fick 2015 nya läromedel för 1 202 kronor i Oxelösund, 731 kronor i Luleå, 631 kronor i Göteborg, 453 konor i Värmdö och 277 kronor i Habo (se fotnot).

Lärarna har därmed mycket olika förutsättningar att förbereda, genomföra och utvärdera sin undervisning. Att likvärdigheten för eleverna brister när många får gratismaterial och kopior av läromedel och själva ska hitta kunskap på internet behöver inte påpekas. Inte heller att detta slår hårdast mot de elever som mest behöver stöd för att hitta sammanhang och struktur i skolans vardag. Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever.

Prioriterar olika

Statistiken leder till slutsatsen att kommuner gör helt olika prioriteringar av läromedel. En skolinspektör i Stockholms stad uppgav i höstas också att det material som används i skolan är en icke-fråga, det vill säga det inspekteras inte alls.

Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i Ljungby kritiserade nyligen besparingar i skolan och mest att det ska sparas så mycket på läromedel. En mamma i Nynäshamn, med buntar av kopior som hennes son fick i skolan, frågade förtvivlat om det inte finns krav på att lärare och elever ska få aktuella läromedel.

Det finns en förklaring till att läromedel och annat undervisningsmaterial i skolan har glömts bort. Staten beslutade för över trettio år sedan att många olika material skulle användas i undervisningen och att de alla var lika bra som läromedel.

Dessutom ville kommunerna spara pengar. Dåvarande Kommunförbundet menade att uppslagsverk, hobbylitteratur och resebeskrivningar kunde användas som läromedel och berömde sig för att ha påverkat staten att besluta om detta.

Stor brist på likvärdighet

OECD konstaterade härom året att Sverige är det land av alla 34 undersökta i vilka lärare minst kontrollerar elevernas arbets- eller läxböcker. Störst är bristen på likvärdighet för digitala läromedel. Kommuner har investerat miljonbelopp i teknik utan att tänka på innehåll och kunskap.

I de flesta skolor saknas digitala läromedel helt och många utvecklingsintresserade lärare har inte kunnat använda de nya möjligheterna. Trots att det finns digitala läromedel för alla ämnen och årskurser får en elev i grundskolan sådana för bara 30 kronor per år.

Ett kommunalt ansvar

Det är inte ordföranden i kommunens skolnämnd som ska bestämma om en lärare på en viss lektion ska använda läromedel, en roman, Wikipedia, ett UR-program eller allt detta. Kommunen har däremot ansvar för att lärare alls har tillgång till läromedel och kan välja mellan olika undervisningsmaterial. Men det finns i dag ingenting som säkrar att lärare och elever till varje lektion enkelt har tillgång till det centrala innehållet i läroplanen.

Inte heller ingår läromedel i det systematiska kvalitetsarbete som kommuner ska bedriva. Att vi har fått sammanställa statistiken visar att varken utbildningsministern, Skolverket eller kommunpolitikerna vet hur samspelet lärare–material–elev ser ut och fungerar.

Dags satsa på kvalitet

Det är dags att överge idén att allt material som används i undervisningen är lika bra och satsa på kunskap och kvalitet. Vissa kommuner vet redan att professionellt utvecklade läromedel, både tryckta och digitala, ger lärarna en arbetsmiljö som ger mer tid att möta varje elev och eleverna mer likvärdiga förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Men alla gör det inte.

Vi föreslår därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att tillgången till undervisningsmaterial därmed kan utvärderas och säkras. Det är dags att stärka samspelet lärare–material–elev för lärare och elever i alla skolor.

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel

Jenny Lundström
förbundsdirektör Sveriges Läromedelsförfattares Förbund

Fotnot: Statistiken, som avser både tryckta och digitala läromedel, är hämtad från distributörerna Läromedia Bokhandel i Örebro AB och GR Utbildning i Göteborg, som levererar tryckta och digitala läromedel till de allra flesta av Sveriges kommunala skolor. Antal elever är hämtad från Skolverket och avser årskurs 1-9 2014. Statistiken finns på www.svenskalaromedel.se. För vissa kommuner och för fristående skolor finns ingen statistik.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 29 mars 2016.

Länk till debattartikeln

Digitalisering behöver innehåll

Publicerad: 17 februari, 2016 under: Debattartiklar

Det är bra att Katrineholm nu satsar på datorer till lärare och elever. Det räcker dock inte.

De nya verktygen måste också användas så att eleverna stimuleras i sitt lärande och ökar sina kunskaper. För att det ska bli så krävs bland annat digitala läromedel som fungerar ihop med andra läromedel och i lärarnas undervisning.

Fler kommuner än Katrineholm köper nu datorer. Men risken är stor att satsningarna begränsas till hårdvaran. Jag förstår att det är hägrande för kommunpolitiker att köpa nya fina datorer och moderna plattor. Eleverna blir glada, lärarna blir glada och föräldrarna tycker att de får valuta för sina skattepengar. Men erfarenheterna hittills visar att det krävs mer än så för att ge verklig utväxling för elevernas lärande.

Läromedel bidrar generellt till att översätta läroplanens mål för kunskap och förmågor till praktisk undervisning. De stöder lärarens planering och undervisning. Bra digitala läromedel ger dessutom bland annat helt andra förutsättningar för individualisering och möjligheter för lärare att möta och stödja eleverna där de befinner sig. Skolinspektionen har ofta kritiserat skolorna just för att de inte förmår anpassa undervisningen efter elevernas behov utan lägger den på en medelnivå som varken ger tillräckligt stöd för den som behöver eller utmaningar för andra. Digitala läromedel underlättar för såväl elever med behov av stöd som elever som kräver annan stimulans.

De flesta lärare är mycket utvecklingsinriktade. Men de måste få rätt resurser och möjligheter. Texter i läroböcker fungerar bra analogt. Men att visa dem på en skärm istället för på papper ger inget mervärde. Fungerande digitala läromedel ger möjlighet till interaktiva uppgifter, vilket tillför helt nya kvaliteter för eleverna. Eleven ser till exempel direkt om han eller hon gör rätt och kan steg för steg få vägledning på ett helt annat sätt än en statisk bok.

När jag läser om Katrineholms satsning väcks tyvärr mina farhågor. Utan att ha tagit del av hela planeringen kan jag säga att inspirationsföreläsningar och workshops inte räcker för att styra utvecklingen och ge lärarna det de behöver för arbetet med de nya verktygen.

En så dyr satsning som att köpa datorer till alla på det sätt kommunen nu gör kräver en genomarbetad strategi för lärarnas fortbildning, hur datorerna ska användas i undervisningen och vilka nya läromedel som behövs för att satsningen ska ge resultat. Först då kan man få avkastning i form av elevernas ökade kunskaper, förmågor och utveckling.

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel, läromedelsföretagens branschorganisation

Artikeln publicerades i Katrineholmskuriren den 10 februari 2010.

Länk till artikeln

Nyhetsbrev nr 1

Publicerad: 16 februari, 2016 under: Nyhetsbrev

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan. Microsoft menar att digitala läromedel kan minska lärares arbetsbörda. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter. 

Rickard Vinde
Februari 2016 

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan 

Den engelske skolministern Nick Gibb höll den 17 november 2015 ett tal på en konferens som ordnades av den Engelska Förläggarföreningen och Föreningen för Lärverktygsföretag. Ministern berömde läromedelsföretagen för det arbete som de har utfört för att säkra att lärreurserna har högsta kvalitet och tål jämförelse med de bästa i världen.

Nick Gibb menade att det är en utmaning att ändra den anti-läromedels-anda som finns, tidsandan. Skolor har, enligt ministern, blivit tillsagda att inte efterfråga läromedel med hög kvalitet. Han påpekade att läromedel stöder lärare, minskar arbetsbördan och får fler elever att nå målen.

Ministern uppmanade läromedelsföretag, myndigheter, lärarutbildningar och lärare att samarbete med regeringen för att förändra tidsandan.

Länk till pressmeddelande 

Västra Hisingen satsar på läromedel 

Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborg hade ett överskott i budgeten i höstas. Skolor och förskolor fick då köpa in läromedel för 5 miljoner kr. Stadsdelsnämnden redovisar därför nu ett något lägre resultat för verksamhetsåret 2015 än väntat. 

Länk till pressmeddelande 

Microsofts framtidsbild 

Microsofts utbildningsdirektör David Langridge intervjuades den 5 januari i Publishing Perspectives under rubriken ”Microsoft’s View of the Future of Edtech”. Microsofts grundare Bill Gates var, enligt David Langridge, intresserad av utbildningsfrågor och företaget har därför alltid arbetat med dessa.

Lärare uppskattar fortfarande tryckta läroböcker. En utmaning för läromedelsföretag är, enligt David Langridge, att göra digitala läromedel för läsplattor och smarta telefoner som fungerar lika bra som läroböcker. Läromedelsföretagen bör också utveckla molnlösningar. Men lärare och elever förväntar sig samma upplevelse från digitala läromedel som från andra digitala produkter och att utveckla sådana kan vara dyrt för läromedelsföretagen, dyrare än att utveckla tryckta läroböcker.

Bland det viktigaste med digitala läromedel är möjligheten till individualisering men också det ställer nya krav på läromedelsföretagen. David Langridge menar att digitaliseringen kommer att hjälpa lärare att individualisera undervisningen men aldrig kunna ersätta läraren som en grundläggande del av lärandeprocessen. Han betonar att lärare måste få kompetensutveckling.

Vi reflekterar att David Langridge synes sakna kunskap om det breda utbud av digitala läromedel som finns i Sverige. 

Länk till artikeln 

UNESCO menar att varje elev ska få läroböcker 

Every Child Should Have a Textbook är rubriken på ett policy paper från FN-organet UNESCO från januari 2016. Dokumentet utgår från forskning i bl.a. Brasilien, Indien, Malaysia, Kongo och Zambia och andra länder i södra Afrika.

Enligt UNESCO är det belopp ett land använder på lärresurser ett bra mått på landets vilja att ge alla elever en utbildning med kvalitet. Det finns enligt UNESCO många olika lärresurser men dokumentet behandlar läroböcker.

Läroböcker är särskilt viktigt i länder med låga inkomster, stora klasser, många obehöriga lärare och otillräckligt med undervisningstid. Näst efter en engagerad och förberedd lärare är kvalitativa läroböcker i tillräcklig mängd det mest effektiva sättet att förbättra undervisning och lärande.

Inte bara lärare och elever behöver läroböcker utan också myndigheter som verktyg för att översätta övergripande mål till verksamhet i klassrummet. Det finns förstås läroböcker av skiftande kvalitet men för miljoner elever är grundproblemet att de inte har några läroböcker alls. Tillgången till läroböcker i de första årskurserna bör vara högsta prioritet. Ända är bristen omfattande, också i högre årskurser. Under senare år har bevisen för läroböckernas kritiska roll, enligt UNESCO som bl.a. hänvisar till studier av Världsbanken, blivit allt fler.

Ett problem i flera länder är att läroböcker är dyra och även distributionen kan vara det. På senare år har marknaden med privata läromedelsföretag börjat användas, vilket förbättrat situationen. UNESCO hänvisar till en affärsmodell som med goda resultat har använts för att finansiera läkemedel för malaria och tuberkolos i södra Afrika.

Vi reflekterar att förhållandena i de studerade länderna inte alltid är jämförbara med de i Sverige. Slutsatsen att alla elever ska ha läromedel av god kvalitet torde ändå gälla även för Sverige. UNESCO jämför med läkemedel, som inte som läromedel tillåts vara en bristvara i Sverige.

Länk till rapporten

Gör som Nicklas Brorsson 

I höstas tog rektor Nicklas Brorsson på Kanalskolan i Skellefteå med sig alla medarbetare till Skolforum och följde Medarbetarprogrammet. Medarbetarna tog del av det breda programmet för kompetensutveckling och studerade nya läromedel, lärreurser och lärverktyg. Rektor själv utvecklade också sitt eget ledarskap i Skolledarspåret. Han fann det otroligt givande och gruppen blev än mer sammansvetsad.

Skolforum hålls i år på Stockholmsmässan den 31 oktober-1 november. Både hela kommuner och enskilda skolor kan göra som Nicklas Brorsson. 

Länk till Medarbetarprogrammet

 

Nyhetsbrev nr 6

Publicerad: 17 december, 2015 under: Nyhetsbrev

Alla skolor behöver en IGI. Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Alla skolor behöver en IGI

Forskarna Megan Hopkins vid University of Illinois i Chicago och James P. Spillane vid Northwestern University beskriver sin forskning om en infrastruktur för lärande i artikeln ”Conceptualizing relations between instructional guidance infrastructure (IGI) and teachers’ beliefs about mathematics instruction: Regulative, normative, and cultural-cognitive considerations” i Journal of Educational Change Vol. 16. 30 oktober 2015.

Forskarna konstaterar att intresset för instructional guidance infrastructure (IGI), d.v.s. hur skolans styrdokument ska implementeras av huvudmännen, har ökat och att de vill studera hur IGI påverkar lärare.

Forskarna använder en modell med fem parametrar: 1. instructional frameworks, vilket avser bl.a. styrdokument 2. instructional materials, vilket avser läromedel och lärresurser 3. student assessment, vilket avser formativ och summativ bedömning samt examination 4. instructional oversight, vilket avser utvärdering av lärare och leder till mer kollegialt arbetssätt och 5. teacher professional learning, vilket avser strukturer som främjar professionsutveckling.

Forskarna påpekar att IGI, om alla parametrar beaktas, kan leda till bättre undervisning och lärande. Det är emellertid inte självklart att IGI leder till förbättring utan det krävs också att organisationens beteende och tänkande ändras, bl.a. genom kollegialt lärande.

Forskarna studerade två huvudmäns skolor, den ena gruppen med mer lärarcentrerad och den andra med mer elevcentrerad undervisning. De två grupperna valde också två olika läromedel med mer lärarcentrerad respektive elevcentrerad didaktik. I den första gruppen arbetade lärare mer individuellt och i den andra mer kollegialt.

Forskarna konstaterar att det finns en ömsesidig påverkan mellan IGI samt regler, normer och kultur i skolan. Samma IGI kan därför få olika resultat på olika skolor. Medan tidigare forskning fokuserat på sambandet mellan endast en IGI-parameter och undervisningen, beaktar denna forskning alla komponenter, helheten.

Vi reflekterar att den svenska skolan också bara behandlar en fråga i taget, vilket självfallet leder till suboptimering. Svensk skola behöver en IGI som beaktar helheten och varje skola en IGI som beaktar de lokala förutsättningarna.

Länk till artikeln i Springer webshop

Steg för steg – Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas

Det är titeln på den doktorsavhandling med vilken Judy Ribeck disputerade den 4 december på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Författaren konstaterar att behärskande av ämnesspråken är avgörande för elevers framgång i skolan. Det är än viktigare i de naturvetenskapliga ämnena eftersom dessas ämnesspråk skiljer sig mer från vardagsspråket än övriga ämnens.

Författaren konstaterar att elever många gånger behöver hjälp med att läsa naturvetenskapliga läroböcker men att alltför litet tid ägnas åt textläsning i undervisningen. Judy Ribeck hänvisar till den avhandling av Anna Maria Hipkiss som Nyhetsbrev nr 2 2015 rapporterade om och enligt vilken elever främst möter naturvetenskapliga begrepp i läromedlen eftersom klassrumsdialogen domineras av vardagsspråk. Judy Ribeck menar att elever därför får en kunskapslucka.

Författaren konstaterar att skriftspråket under hela 1900-talet har förenklats och att klarspråk är ett ideal i offentliga texter. Det har påverkat läromedelstexter som enligt Judy Ribecks forskning också har blivit något enklare sedan 1970-talet. Men det finns samtidigt krav på läromedlens ämnesinnehåll och författaren frågar sig om det verkligen är lättare för elever att förstå de komprimerade texter som är resultatet av denna process. Denna reflektion är som sagt än mer relevant för naturvetenskapliga läromedelstexter.

Vi reflekterar att detta är en avhandling i svenska som använder kvantitativ datanalys för att studera läromedelstexter. Det gör avhandlingen teknisk och krävande att närma sig. Men för alla som på djupet är intresserade av språket i läromedel är den mycket intressant.

Länk till avhandlingen

Lärarhandledningen som resurs

I en licentiatavhandling med denna rubrik som lades fram vid Mälardalens högskola den 31 augusti 2015 undersöker Lena Hoelgaard lärarhandledningar för undervisning i matematik i grundskolans årskurs 1-3.

Lena Hoelgaard hänvisar till forskning enligt vilken ”läromedlet, läraren, interaktionen mellan lärare och läromedel samt hur läraren skapar en lärandemiljö för eleverna i klassrummet” är viktigast för undervisningen. Det saknas emellertid forskning om lärarhandledningar. Lena Hoelgaard undersöker 24 lärarhandledningar och finner bl.a. följande.

Alla lärarhandledningar i studien har tydliga mål för elevers lärande och möjlighet för eleverna att utvärdera sitt eget lärande. Lärarhandledningarna motiverar aktiviteter i olika utsträckning. Två lyfter fram formativa arbetssätt och formativ bedömning. Alla lärarhandledningar utgör på olika sätt ”en potentiell resurs […] för lärare att planera och genomföra matematikundervisning utifrån Lgr11”. Lärarhandledningar kan vidare bidra till att lärare utvecklar sin ämnesdidaktiska förmåga och matematiska kunskap.

För att lärare ska kunna använda lärarhandledningarna och reflektera över sin undervisning är det emellertid angeläget att handledningarna redovisar författarnas antaganden om ämnet och didaktik. Det är också viktigt att lärarhandledningarna är flexibla. En studerad lärarhandledning har många aktiviteter men motiverar inte vilken funktion de fyller.

Lena Hoelgaard konstaterar att ”[l]ärare som väljer att arbeta utan läromedel har ansetts som extra skickliga” och att det kan ha bidragit till att lärare kanske inte har tagit tillvara på lärarhandledningar som resurs. Hon menar också att en större medvetenhet skulle bidra till kravställning och att läromedelsförfattare och förlag utvecklade lärarhandledningarna.   Författaren lämnar flera förslag till fortsatt forskning.

Vi reflekterar att Lena Hoelgaard visar att de 24 lärarhandledningarna har många gemensamma styrkor men också skiljer sig åt. Det är därför viktigt att lärare i sin utbildning får läromedelskunskap och i skolan tid att kunna välja det läromedelspaket som passar dem bäst.

Länk till avhandlingen

Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag

I september 2015 rapporterade Skolvärlden om en rapport som visar att kommuner satsar olika mycket på läromedel. Enligt rapporten var läromedel den kostnadspost som ökat mest hos kommunerna mellan 2009 och 2014 samtidigt som 40 procent av lärarna uppgav att deras möjligheter att köpa tryckta läromedel under samma tid minskat.

Det kan tyckas märkligt men förklaras av begreppsförvirring. Tidigare kallade kommunerna allt som används för undervisning och lärande – inbegripet datorer, skolbibliotek och symaskiner – för läromedel. Det tog 2011 års skollag avstånd från genom att införa begreppet lärverktyg för allt detta. Begreppet läromedel reserverades för, läromedel.

Det var emellertid först för några veckor sedan som kommunernas statistiker läste skollagen ordentligt och i kommunernas databas Kolada ändrade Läromedel till Lärverktyg.

Vi reflekterar att det nu är lättare att förstå, att kostnaderna har ökat för alla lärverktyg totalt men tvärtom minskat för läromedel. När huvudmännen sedan tar fram statistik på tryckta och digitala läromedel kommer man att kunna bedöma om lärare och elever får den tillgång till ”läromedel av god kvalitet” som läroplanen föreskriver.

Länk till Skolvärlden

Länk till Kolada Gå till Fri sökning och sök på Lärverktyg

UKÄ utvärderar kurslitteratur

Universitetskanslersämbetet publicerade i november rapporten Utbildningsutvärderingarnas effekter Rapport 2015:21 som är en genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet under åren 2011−2014.

Genomgången visar att utvärderingssystemet har haft kvalitetsdrivande effekter på lärosätenas utbildningar. Utvärderingar har i flera fall lett till att kurslitteraturlistor har reviderats, kurslitteratur reviderats och att mer vetenskaplig litteratur införts.

Vi reflekterar att kurslitteraturen beaktas av UKÄ men att utvärderingsystemets stora fokus på examensarbeten och resultat har lett till att kurslitteraturen inte tillmätts tillräcklig vikt. Vittnesmålen om krympande litteraturlistor och stencilstudier är många.

Länk till rapporten

Läromedlen är en del av skolans fundament

Publicerad: 16 december, 2015 under: Debattartiklar

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur, skriver vi i Dagens Samhälle den 16 december. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Skolans profession är stark men systemet är svagt. Så kan man sammanfatta den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen beställde efter den senaste, nedslående Pisa-rapporten och som presenterades våren 2015.

Utan ett system som grund får lärares undervisning inte full verkan. För att få full effekt måste det finnas ett system med god arbetsmiljö, rätt verktyg, möjligheter till kollegial diskussion och löpande kompetensutveckling i både ämne och undervisningsteknik.

Många lärare och elever saknar aktuella läromedel, både tryckta och digitala. Läromedel är verktyg för lärare att undervisa enligt läroplanen och för elever att få sammanhang och struktur i lärandet. För lärare finns lärarhandledningar med planeringar, lektionsmaterial, fördjupning samt prov och bedömningsmatriser.

För elever finns grundläromedel – tryckta läroböcker och digitala läromedel – som täcker det centrala innehållet för ett eller flera läsår eller en hel kurs. Det finns också andra komponenter som övningsböcker, laborationer och appar. Sammantaget skapar alla läromedelskomponenter ett ekosystem för kunskap som ger lärare en grund och mer tid för varje elev. Lärare ska dessutom komplettera grundläromedlen med många andra lärresurser och eget material.

Tidigare skollagar föreskrev att elever skulle få läromedel som täckte väsentliga delar av ett ämne och gav sammanhang. Men nuvarande skollag anger endast att elever ska få lärverktyg. När Statistiska Centralbyrån undersöker värdet av elevers lärverktyg ingår läroböcker, skönlitteratur, tidningar, kopior, datorer, lön till skolbibliotekarier, elevers e-postadresser och lägerskolor med mera. Kommunerna kallar allt detta för läromedel i sin statistik.

Utan lagstöd kan inte föräldrar och elever kräva att få grundläromedel, lärare inte kräva det av rektor och rektor inte kräva det av kommunerna eller friskolorna. I Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen nämns heller inte läromedel. De allmänna råden är enligt Skolverket mycket viktiga och bör följas om man inte har något bättre.

Det är alltså inte konstigt att många lärare får hålla tillgodo med kopior från skolans enda referensexemplar av läroboken, datorer utan digitala läromedel eller sponsrade gratismaterial som inte följer läroplanen. Lärare får vid datorn på kvällen försöka kompensera bristen på det som specialiserade läromedelsföretag och författare kan ha tagit över ett år på sig att utveckla. Läromedlens betydelse för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar har helt glömts bort.

Bristen på läromedel bekräftas av Talis, OECD:s undersökning om skolans arbetsmiljö. Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- och läxböcker. En annan studie från OECD nyligen visade att skolans digitalisering hittills inte har lett till högre kunskapsresultat. I vart fall för Sveriges del är det inte märkligt. En majoritet av Sveriges elever har i dag varsin dator men skolorna har inte skaffat de digitala läromedel som samlar både lärarhandledning och flera läromedelskomponenter i ett.

En rektor och utvärderare av grundskolor i Stockholm förklarade nyligen för mig att läromedel, lärresurser och läromedel är en ”icke-fråga” för hen.

Skolverket menar att undervisningens kvalitet är den kanske viktigaste strategiska utmaningen för skolan. Skolverket menar också att kommuner och friskolor, som har ledningsansvaret för skolan, måste ha bättre information om vad som händer i klassrummen för att kunna fatta riktiga beslut.

Både riksdagen, regeringen, kommunerna och friskolorna ansvarar på olika sätt för skolsystemet. De är dags att de stärker läromedelsbegreppet och åter gör läromedel till en del av det systemstöd som lärare behöver. Det gäller inte minst när regeringen ska utveckla strategier för skolans digitalisering.

Det är bara i ett starkt system som en stark profession kan komma till sin rätt och det är nödvändigt om alla elever ska kunna nå högre kunskapsresultat. Utan systemstöd kan inte den skickligaste lärares undervisning ge full effekt.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Artikeln publicerades i den digitala utgåvan av Dagens Samhälle den 16 december 2015.

Länk till artikeln

Läromedelsmarknaden måste fungera effektivt

Publicerad: 2 december, 2015 under: Debattartiklar

För skolans viktigaste insatsvaror måste marknaden fungera effektivt, skriver Svenska Läromedel den 2 december på SKL Kommentus Blogg.

Lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel, övningsböcker och andra läromedelskomponenter är en grund i skolans produktionsprocesser – undervisning och lärande – och en del av skolans infrastruktur. För att skolan ska fungera väl är det alltså viktigt att läromedelsmarknaden fungerar effektivt.

Marknaden för läromedel består av 290 kommuner med 4 900 kommunala grund- och gymnasieskolor och många friskoleföretag med 1 250 grund- och gymnasieskolor. Det finns några få distributörer som väljs ut i de kommunala upphandlingarna. Det finns 124 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns dessutom andra skolformer. Det finns ett trettiotal läromedelsföretag med hundratals olika läromedel och läromedelskomponenter.

Kostnaden per år är för en elev i grundskolan 98 000 kr och i gymnasieskolan 112 000 kr. Försäljningsvärdet per år för läromedel anskaffade från företag som är medlemmar i Svenska Läromedel är för en elev i grundskolan 568 kr. Siffran är högre för elever i gymnasieskolan.

De distributörer som väljs ut i upphandlingar ska självfallet underlätta för lärare och erbjuder därför hela marknadens utbud av läromedel, vilket normalt är ett skall-krav. Digitala läromedel är inte längre CD-skivor utan interaktiva tjänster som levereras från läromedelsföretagens servrar on-line i realtid till lärares och elevers datorer. Distributörerna har för dessa alltjämt den formella försäljningsroll som upphandlingen ger men utför inte ompackning och leverans.

Nya digitala system håller på att utvecklas för att försäljning och inloggning till olika digitala läromedel ska ske så enkelt som möjligt. Upphandlingar kan också ske separat för tryckta och digitala läromedel för att hänsyn ska kunna tas till de olika förutsättningarna.

Det är lärare eller lärargrupper som väljer läromedel. Lärare beställer läromedel hos distributören. Lärare för de 14 procent av eleverna i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan som går i fristående skolor kan förstås anskaffa läromedel direkt från läromedelsföretagen men många av dem väljer att anlita distributörerna. Om en skola inför terminsstart beställer läromedel för många olika klasser och ämnen levererar distributören allt packat och klart för varje lärargrupp eller lärare.

De allra flesta medarbetare på läromedelsföretagen har varit lärare och har mycket nära kontakt med skolan. När lärare får nya behov, exempelvis p.g.a. en ny läroplan eller förändrad pedagogik, tar företaget initiativ till ett nytt läromedel. Det utvecklas av en projektgrupp med redaktör, författare, formgivare, illustratör, datapedagog, vetenskaplig granskare m.fl. Läromedel aktualiseras fortlöpande.

Ett läromedel består dels av en lärarhandledning som ger läraren underlag att planera hela årskursen, extra material, prov och bedömningsmatriser, dels av en lärobok, övningsbok och flera andra komponenter med det centrala innehåll som finns i läroplanen och möjligheter för elever att öva de förmågor som anges i kunskapskraven. Alla komponenter bildar ett system som möjliggör för lärare att undervisa effektivt och få mer tid att ge varje elev förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt.

Men det finns brister. Upphandlingskraven speglar inte alltid den tekniska utvecklingen. Distributörernas information till lärare kan bli bättre. Lärare måste få bättre läromedelskunskap för att bli bättre beställare. Tryckta och digitala läromedel bokförs inte på separata konton i den kommunala kontoplanen varför statistikbeskrivningen och ekonomistyrningen blir lidande.

Insikten om att läromedel är ett komplext systemstöd som ger en grundläggande likvärdighet i lärandet är svag hos både politiker, tjänstemän och friskolechefer varför läromedel underprioriteras med kopiering och tidsödande materialjakt på nätet som följd. Läromedelsföretagen måste också vara lyhörda inte bara för lärares behov av utveckling utan även för andra marknadsaktörers.

Flera aktörer delar på ansvaret för att tryckta och digitala läromedel, de viktigaste insatsvarorna i skolans kunskapsproduktion, kommer på plats och att skolsystemet stärks. De måste börja föra dialog för att det ska ske effektivt.

Länk till SKL Kommentus blogg