Vet Ryve hur ett läromedel är uppbyggt?

Publicerad: 8 oktober, 2016 under: Debattartiklar

Vet professorn Andreas Ryve hur ett läromedel är uppbyggt, frågar vi i en debattartikel i Ekuriren den 8 oktober.

Forskning visar att lärarhandledningar i matematik är kraftfulla verktyg för lärare. Mälardalens högskola går nu vidare med ett femårigt forskningsprojekt.

Lärarhandledningar ger lärare lektionsplaneringar, fördjupning och bedömningsstöd. De ger därför lärarna stöd att använda läromedlen bättre.

Projektet leds av Andreas Ryve som menar att läromedlen i dag motarbetar undervisningen (EK 26/9). Även om Andreas Ryve är professor undrar jag om han verkligen har förstått hur ett läromedel är uppbyggt.

Det består av en lärarhandledning för läraren, ett grundläromedel (en bok eller digitalt) som används av eleverna och flera olika kompletterande delar för att anpassa och individualisera undervisningen. Tillsammans bildar alla delar ett ekosystem för att läraren ska kunna skapa en varierad och rik lärmiljö på varje lektion.

Läromedelsföretagen utvecklar i dialog med skolan nya läromedel i takt med att pedagogik, forskning och samhället utvecklas. Men lärare har inte fått möjligheter att skaffa lärarhandledningar. Erfarenheter från Singapore och Finland och forskning från USA har börjat ändra på det.

Jag tror att Andreas Ryve håller med mig om att läromedel är kraftfulla verktyg för undervisning och lärande. Jag kan bara hålla med honom om att lärarhandledningar är det.

Men forskning kombinerat med läromedelsföretagens metodiska utvecklingsarbete behövs för läromedlens ekosystem hela tiden ska utvecklas och ge lärarna en sådan verktygslåda som alla professionella yrkesutövare ska kunna kräva.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ekuriren den 8 oktober 2016.

Länk till debattartikeln

 

Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 20 september, 2016 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till Nyhetsbrev nr 4! Enligt en norsk rapport är läromedel en garanti för lärare att undervisningen följer läroplanen. John Hattie har presenterat en modell för lärande. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2016

Läromedel och lärresurser i den norska skolan

I studien Med ark & app undersöker Universitetet i Oslo hur lärare väljer tryckta och digitala läromedel och lärresurser och hur dessa används i undervisningen.

Studien utfördes på uppdrag av det norska Skolverket och avser samhällskunskap, engelska, naturkunskap och matematik i olika årskurser. Tre enkäter och tolv studier utfördes av 20 forskare. Slutrapporten presenterades i april 2016.

I studien görs en distinktion mellan läromedel och lärresurser. Läromedel är tryckta eller digitala material som är utvecklade för att motsvara ett visst innehåll i läroplanen och som har en inbyggd didaktik. Till läromedel räknas främst läromedelsföretagens läromedel men också lärares eget material som Power Point-presentationer. Lärresurser är material som inte primärt är utvecklade för undervisning men som lärare väljer att använda i vissa undervisningssituationer. Som lärresurser räknas bl.a. tidningsartiklar, nätbaserade uppslagsverk, filmer och ljudmaterial.

Tre av fyra lärare i grundskolan uppger att de i huvudsak använder tryckta läromedel och kompletterar med digitala. Av lärarna i grundskolan uppger vidare 22 procent att de använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. Lärare kompletterar läromedel med lärresurser.

Över 80 procent av lärarna menar att grundläromedlen motsvarar kunskapsmålen i styrdokumenten. Enligt utredningen ser lärarna en bra lärobok som en försäkring för att undervisningen i tillräcklig utsträckning motsvarar målen. Det finns i läromedlen också en inbyggd progression över flera år. Enligt undersökningen anser en majoritet av lärarna att lärarhandledningar är viktiga för att planera undervisningen.

På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lärresurser än i grundskolan.

I rapportens sammanfattning konstateras att det i skolan finns en blandkultur med både tryckta och digitala läromedel och lärresurser och det finns inte några tydliga tecknen på att det skulle ändra sig.

I rapporten diskuteras också hur läromedel och lärresurser används i de olika ämnena. Studien Med ark & app ingår i en slutrapport med ytterligare delar som inte refereras här.

Länk till slutrapporten

Läroböcker får stärkt roll när England förändrar undervisningen i matematik

I ett tal den 12 juli presenterar den engelske skolministern Nick Gibb en satsning på undervisning i matematik. Han menar att elever måste behärska grunderna innan de kan börja med problemlösning. Nick Gibb menar att Shanghai och Singapore är föredömen och England ska i satsningen lära av dessa.

Nick Gibb förklarar att bland det viktigaste är tydliga kursplaner och högkvalitativa läroböcker. Läroböckerna från nämnda länder utmärks av en mycket omsorgsfull utveckling. Men de hindrar inte lärares kreativitet utan är tvärtom en grund för denna. Nick Gibb hoppas att satsningen kommer att leda till att alla i England kan säga ”Jag kan matte” i stället för att ”Matte är svårt”.

Länk till talet

John Hatties modell för lärande

I artikeln ”Learning strategies: a synthesis and conceptual model” i Nature Partner Journals utvecklar John Hattie och Gregory Donoghue den 10 augusti en modell för lärande.

Studien bygger på 228 metaanalyser och identifierar fler än 400 lärstrategier, varav några är bäst. Författarnas slutsats är att olika strategier är bäst för olika stadier i elevers lärutveckling. För att lära behöver eleverna skill, will och thrill och lärandet sker på nivåerna surface, deep och transfer.

Skill handlar om vad eleven redan kan. Will och thrill handlar om elevens inställning och motivation. De tre faktorerna förstärker varandra. Författarna påpekar att elever oftast måste ha kunskap på surface-nivå innan de kan nå deep learning och transfer. Med sistnämnda begrepp avses att kunskap från ett område kan tillämpas inom ett annat.

Enligt modellen lär elever bäst när lärandet är kopplat till ett visst innehåll. Att lära sig fristående 21th century skills är, enligt författarna, missvisande. Bland det viktigaste är skill, d.v.s. redan förvärvad kunskap och förmåga, vilket blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. Arbetsminne är också viktigt. Det är viktigt att eleverna förstår målen med undervisningen.

För att få surface-kunskap kan man använda olika studietekniker. För deep learning är det viktigt med samarbete med andra. För att få transfer-kunskap är det viktigt att kunna se mönster, likheter och skillnader inom olika områden.

Vi reflekterar att detta är en akademisk artikel med mycket statistik och tabeller. Men kanske kan modellen, precis som John Hatties välkända böcker, så småningom få stor praktisk betydelse för skolan.

Länk till artikeln

Lästips: Why Knowledge Matters

I Why Knowledge Matters menar E.D. Hirsch att skolans undervisning länge men felaktigt byggt på antagandet att förmågor, såsom läsförmåga, kan läras ut utan koppling till kunskap inom ett visst område. Men starkt fokus på förmågor gör att kunskapsinnehållet behandlas fragmentariskt och t.o.m. blir irrelevant.

Att skilja förmågor från kunskapsinnehållet går tillbaka till John Dewey. Författaren menar också att undervisningen allt för mycket har präglats av individualisering, vilket har berott på en stark tro på Jean Piagets stadietänkande och varje barns naturliga utveckling. Författaren menar att gemensamma kursplaner och gemensam kunskap som grund är viktigt för likvärdighet och kunskapsutveckling. Kognitiv forskning har senare också visat att förmågor utvecklas bäst när de kopplas till kunskap inom ett visst ämnesområde.

Ett allt för ensidigt fokus på förmågor ledde till att kunskapsnivåerna i U.S.A. sjönk kraftigt under perioden 1960-1980 och sedan dess inte har förbättrats. Enligt E.D. Hirsch svarade U.S.A. på detta med flera prov och test i ett försök att styra undervisningen. Det var emellertid dömt att misslyckas eftersom det var idéerna som styrde undervisningen som det var fel på.

Provkulturen hade ändå gynnsamma effekter i de lägsta årskurserna när mekanisk avkodning av texter ska tränas men gav negativa resultat i högre årskurser. I slutändan blev det ändå de elever som hade bäst ämneskunskap som klarade testen bäst, inte de som hade övat mest på förmågor, något som mest missgynnande barn och ungdomar med störst behov.

Frankrike genomförde ett fullskaligt, naturligt experiment när landet 1989 införde de amerikanska undervisningsmetoderna och förmågor som kritiskt tänkande och att lära att lära betonades. Resultatet blev sjunkande likvärdighet och kunskapsresultat för alla elevgrupper. E.D. Hirsh nämner även 1990-talets svenska läroplaner som ett annat avskräckande exempel.

Enligt författaren, som hänvisar till forskning, finns inte problemlösning och kritiskt tänkande som självständiga förmågor. Ju mer man redan kan desto lättare är det att lära nytt. Att slå upp på internet är således främst en möjlighet för dem som redan har stor kunskap och ett rikt språk. Toppländerna Finland, Japan och Kanada är också bäst inte bara på kunskapsresultat utan också på likvärdighet med tydliga kursplaner och progression från år till år.

Vi reflekterar att detta är en bok som utgår från amerikanska förhållanden och de senaste årens diskussion om de nationella kursplanerna common core med åtföljande provkultur. Kanske ska införandet av ett tydligare centralt innehåll i ämnes- och kursplanerna ses som en bekräftelse på att det fanns en medvetenhet om problematiken även i Sverige redan 2011 och boken kan tjäna som underlag för en fortsatt diskussion. Författaren E.D. Hirsch för en grundlig diskussion om likvärdighet och gör en förnyad analys av den välkända Coleman-rapporten från 1966.

E.D. Hirsch har en bakgrund som universitetslärare i engelska och professor i pedagogik. Han har skrivit flera böcker och grundat Core Knowledge Foundation.

Hirsch Jr, E.D. (2016) Why Knowledge Matters, Harvard Education Press, Cambridge Mass., 226 sid.

Skolforum

Snart öppnar portarna till årets Skolforum. Under måndag-tisdag 31 oktober-1 november kan lärare få all kompetensutveckling med ett omfattande utbudet av seminarier, aktiviteter och möjligheter att lära om nya läromedel.

Lyssna på professor Jonas Linderoth som menar att det är dags att återupprätta lärarrollen. Besök Forum digitala läromedel och undersök vilket digitalt läromedel som är bäst i varje klassrum. Diskutera de centrala begreppen i olika ämnen och hur man förklarar dem för eleverna.

På Skolforum kan en hel skola enkelt få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling. Det också finns ett särskilt Skolledarprogram för skolledare. Båda dagarna avslutas kl. 16 med ett mingel.

Skolforum ordnas av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel i samarbete med Stockholmsmässan. I Svenska Läromedels monter kan du diskutera läromedel och testa Läromedelsportalen. Välkommen!

Lätt att söka i programmet
Missa inte Mingel på Skolforum
Länk till Skolledarprogrammet

Bristande ansvar för läromedel hotar likvärdigheten

Publicerad: 1 september, 2016 under: Debattartiklar

Under denna rubrik intervjuas Rickard Vinde den 1 september av chefredaktör Mattias Croneborg på Altinget, den digitala f.d. Riksdag & Departement.

Rickard Vinde menar att det bristande ansvaret för läromedel leder till stora skillnader på skolornas läromedel, vilket är ett likvärdighetsproblem. Vinde skulle därför vilja se att alla kommuner och skolor har en läromedelspolicy.

Läromedel är en del av skolans infrastruktur och borde ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. De tydligare kunskapskraven i 2011 års läroplan och de mer komplexa bedömningar som lärare måste göra har, enligt Vinde, också ökat lärarnas behov av läromedel med både lärarhandledning, grundläromedel och digitala komponenter.

Vinde ser stora fördelar med digitala läromedel och beklagar att marknaden växer långsamt.

I artikeln finns en karta som visar hur mycket pengar per elev i grundskolan som kommunerna satsade på nya läromedel 2015. Siffran är för Habo 237 kr och för Hylte 1 305 kr.

Intervjun publicerades i Altinget den 1 september 2016.

Länk till intervjun i Altinget

Yttrande EU på hemmaplan SOU 2016:10

Publicerad: 21 juni, 2016 under: Yttranden

I betänkandet EU på hemmaplan SOU 2016:10 konstateras att EU:s beslutsprocess är komplex, att det finns en omfattande kunskapsbrist hos grupper som står för kunskapsförmedling om demokrati och politik och att det minskar svenskars möjligheter att påverka EU-beslut. Utredningen ska, enligt direktivet, föreslå åtgärder för att främja insyn, delaktighet och inflytande för aktörer i Sverige.

Svenska Läromedel delar betänkandets grundsyn. Svenska Läromedel konstaterar emellertid att det kan ligga nära till hands att utan analys föreslå åtgärder for skolan som inte tar sin utgångspunkt i skolsystemet. Vi konstaterar vidare att ett lämplig förslag hade varit att alla elever får varsitt läromedel med EU-kunskap.

Länk till yttrandet

Nyhetsbrev nr 3 Juni 2016

Publicerad: 17 juni, 2016 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Cambridge Assessment har presenterat principer för läroböcker. Svenska Läromedel har seminarium i Almedalen med ansvariga skolpolitiker. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Elva principer för högkvalitativa läroböcker

I rapporten The Cambridge Approach – Principles for designing high-quality textbooks and resource materials presenteras forskning om läromedel från länder med höga kunskapsresultat.

Cambridge Assessment Group är en icke vinstdrivande del av University of Cambridge och tillhandahåller bl.a. examinationsmaterial till 170 länder. Forskningen i rapporten består av en bred analys av läromedel och undervisningsmaterial från bl.a. Finland, Hong-Kong och Singapore.

Det konstateras att läromedel har en stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen. De ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas, minskar lärares arbetsbörda och ökar likvärdigheten.

Forskningen har lett fram till elva principer för hur läromedel bör utvecklas och utformas, bl.a. Aims and purpose, Broader educational models drivning the materials, Approach to assessment, Physical characteristics of materials and production values, Training and support och Scheduling and production.

Läromedlen ska ha tydliga kopplingar till läroplaner och examensmål men bör också gå bortom dessa mål eftersom det leder till högre resultat. Som Broader educational models nämns Deep learning, Ability – differentiation och Production. Designen av läromedel ska vara enkel och undvika att eleverna belastas med onödig information. Det ska finnas en balans mellan stabilitet och utveckling och modenycker bör undvikas.

Rapporten innehåller en omfattande genomgång av principer för hur läromedel bör utvecklas, utformas och bedömas.

Rapporten avser avser tryckta läroböcker men Cambridge Assessment håller på att utveckla metoder för att bedöma även digitala läromedel.

Länk till rapporten

1-1 höjer kunskapsresultaten

En ny metastudie med forskning från 15 år visar att elever får förbättrade resultat med bärbara datorer, rapporterar Education Week. Sedan staten Maine 2002 var först med 1-1 har många följt efter. Men det har funnits skepsis. Flera satsningar har p.g.a. dåligt genomförande blivit katastrofer och forskning har visat negativa resultat.

Men forskarna till denna studie, som avfärdar mycket av den tidigare som undermålig, ser att elevers resultat förbättras i matematik och naturvetenskap. Resultatet för läsning var oklart. Forskarna påpekar att effekten av datorerna var mindre än effekterna av många andra insatser såsom mindre klasser. Men den lilla effekten var tydlig.

En expert förklarar i artikeln att 1-1-satsningar bara blir effektiva om både infrastruktur, kompetensutvecklig och undervisning ändras.

Länk till artikeln

Vi reflekterar att artikeln inte nämner digitala läromedel och frågar oss om effekten av 1-1 hade varit påvisbar om digitala läromedel genomgående hade använts i undervisningen.

Ny avhandling om likvärdighet

Pär Isling Poromaa disputerade den 10 juni vid den pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet med avhandlingen Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter.

Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är utbildningssociologisk, vilket betyder att makt och klass är viktigt. Författaren anknyter till Urban Dahllöfs ramfaktorteori från 1960-talet som behandlade betydelsen av skolans byggnader, lokaler, skolmaterial m.m. Pär Isling Poromaa konstaterar att utbildningsforskningen kritiseras för alltför litet studera betydelsen av materiella resurser.

Forskningen har bestått av intervjuer och observationer i en fristående grundskola i en mellanstor stad, en kommunal grundskola i en storstad och en kommunal grundskola i en förort till en storstad. Det två första betecknas som medelklasskolor och den sista som arbetarklasskola.

Pär Isling Poromaa menar att skolans grundläggande materiella villkor påverkar skolan som institution och därmed kvaliteten på undervisning och lärande. Arbetarklasskolan använder mycket resurser till högre lärartäthet och kompensatoriska åtgärder för enskilda elever.

Det leder till att arbetarkalsskolan har mindre resurser till den allmänna materiella nivån än vad medelklasskolorna har. Arbetarklasskolan har enligt författaren sämre möbler, golv och lärandeutrustning. Skillnaderna är tydliga vad gäller IKT. Avhandlingen har titeln Den subtila ojämlikheten eftersom de materiella skillnaderna tas för givna och det inte diskuteras hur de påverkar skolan som institution.

Författaren hänvisar också till en rapport från Skolverket 2011 och menar att man av den kan dra slutsaten att ju högre utbildningsnivåer som föräldrar till skolans elever har desto rikare är skolmiljön.

Författarens utgångspunkt är att den svenska skolan har fallande skolresultat och ökande segregation. Han menar i sin avlutande analys att dagens verktyg för resurstilldelning är för trubbiga och han förespråkar att staten tar ett större ansvar för skolors materiella förutsättningar. Pär Isling Poromaa konstaterar att ”[k]valitetsskillnaderna på exempelvis de lärandeverktyg som finns i medelklasskolornas respektive arbetarklasskolans klassrum gör att det inte spelar någon roll hur duktiga eller begåvade eleverna är eller hur mycket pedagogiska kunskaper lärarna förfogar över, marterialiteten begränsar ambitioner och kompetenser”.

Isling Poromaa, Pär (2016) Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter, Umeå Universitet, 2016

Länk till avhandlingen

Vi reflekterar att författarens val av vetenskapligt perspektiv gör att han försummar att analysera lärarnas avgörande betydelse. Samtidigt visar han att strukturfaktorer, såsom tillgång till läromedel, är grundläggande för likvärdighet och pedagogik.

Svenska Läromedel i Almedalen

Vi är självfallet på plats i Almedalen. Torsdagen den 7 juli kl. 13-14 har vi på Gotlands museum seminariet ”För högre kunskapsresultat behövs likvärdighet, digitalisering och läromedel”. Likvärdighet, förutsättningar för nyanlända elever och digitaliseringens kunskapspotential behandlas av skolpolitiker från riksdagen och kommuner, lärare och lärarutbildare. Moderator är Jan Wifstrand.

Länk till Almedalens hemsida

Skolforum

Biljetterna till årets Skolforum på Stockholmsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november har släppts. Årets Skolforum har Makerspace, Forum Lärmiljö och Forum Digitala läromedel. Torkel Klingberg, Sven-Eric Liedman, Ann-Marie Körling och många fler har seminarier.

Det finns ett särskilt Skolledarprogram och möjlighet för alla lärare på en skola att få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling.

Länk till Skolforum

Tvingas använda stenciler i skolan

Publicerad: 31 maj, 2016 under: Debattartiklar

Likvärdighet och kunskap är viktigast i skolan. Det är lärarna som ska ge alla elever goda förutsättningar att få så mycket kunskap och därmed så höga betyg som möjligt, skriver vi i en insändare i Sydöstran.

Men lärarna måste själva få goda förutsättningar för sitt uppdrag. En förutsättning är professionella verktyg, vilket är självklart för läkare, snickare och advokater.

Lärarnas verktyg är läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är utvecklade av specialiserade företag. Men lärarna i Karlskrona har mycket olika förutsättningar.

En elev på Spandelstorpskolan fick, enligt kommunens egna uppgifter, 2015 nya läromedel för 317 kr. För Rödebyskolan var siffran däremot 683 kr och för Rosenfeldtsskolan 989 kr.

 

Läromedel är verktyg som ger elever en grund och sammanhang i lärandet. Siffrorna visar alltså att även eleverna har mycket olika förutsättningar och att likvärdigheten brister.

Många lärare och elever får därför använda gamla läromedel, stenciler och surfa efter information. De digitala läromedlen från Läromedelsportalen lär inte vara många. Detta slår hårdast mot de elever som behöver likvärdigheten mest.

Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Kommunen har dessutom ansvar för att ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det verkar som om inte alla rektorer klarar att ta sitt ansvar och att kommunen inte vet om det finns läromedel. Det lär bekymra föräldrar och elever som ska välja skola.

Det är lärarna som ska bestämma vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Självklart ska lärarna som komplement också använda många andra lärverktyg som romaner, tidningar och webben. Men det är kommunen som ska säkra att lärare har goda förutsättningar och kan välja.

Lärare utan professionella verktyg kan inte vara verkligt professionella. Det är dags för läromedelskunskap i Karlskrona.

Rickard Vinde

Insändaren publicerades i Sydöstran den 23 maj 2016.

Länk till insändaren

 

Läromedel måste vara bra

Publicerad: 23 maj, 2016 under: Debattartiklar

Professionella lärare behöver – precis som trädgårdsmästare, snickare och läkare – professionella verktyg. För lärare är det främst lärarböcker, grundläromedel och övningsmaterial för att planera, undervisa och bedöma. Är skolan digital bör läromedlen vara digitala.

Elever behöver läromedel för att få den kunskap som finns i betygskraven satt i ett sammanhang som gör det enkelt att lära och utveckla förmågor.

För att skapa en god dialog och lärmiljö ska läraren självfallet komplettera med många olika lärresurser som skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och webbsidor. Men läromedel bör vara grunden och elever har enligt läroplanen också rätt att få läromedel av god kvalitet. 

Det är lärare som ska välja material till varje lektion men det är kommunen som är ansvarig för att de verkligen kan välja. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna. 

Enligt statistik fick en elev i grundskolan i Nynäshamn 2015 nya läromedel för 553 kr. För Viaskolan var siffran 549 kr och för de fyra skolorna i Sorunda 434 kr. Det betyder att det ser mycket olika ut i olika skolor och att kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands får användas. 

Det är dags för skolpolitikerna att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel av god kvalitet. Först då kan lärare välja och vara verkligt professionella.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Källor: Läromedia, Nynäshamns kommun

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns-Posten den 20 maj 2016

Läromedel borde vara jätteviktiga

Publicerad: 18 maj, 2016 under: Debattartiklar

Skolpolitikerna i Växjö tycker att läromedel är jätteviktiga och vill till och med granska dem. Men de utgår ifrån att lärare och elever faktiskt har läromedel, skriver Rickard Vinde i en insändare i Smålandsposten.

Så är långt ifrån alltid fallet. Enligt statistik från distributören Läromedia fick en elev i grundskolan i Växjö 2015 nya läromedel för 624 kr. Det gäller både tryckta och digitala läromedel. Siffrorna var för Alvesta 596 kr, Lessebo 1149 kr, Tingsryd 735 kr, Uppvidinge 542 kr och för Älmhult 924 kr.

Det betyder att det ser mycket olika ut mellan olika kommuner och ännu mer mellan olika skolor, trots att elever enligt läroplanen har rätt till läromedel av god kvalitet, det vill säga professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen och värdegrunden. Om de är tryckta eller digitala ska bero på hur digitaliserad skolan är.

Lärarhandledningar och läromedel ger lärare en grund att planera och undervisa och dessutom kompetensutveckling. Läromedel ger elever ett sammanhang och en möjlighet att få den kunskap som finns i betygskraven.

Läraren ska komplettera läromedlen med många olika lärresurser för att skapa en god dialog och en rik lärmiljö. Skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och internet är självklart. Men läromedel som följer läroplanen ska vara grunden.

Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna, något som kommunerna ansvar för. Jag frågar mig som legitimerad lärare hur de hanterar detta. Mycket olika tycks det. Därför får lärare och elever använda kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands.

Det är lärare som till varje lektion ska välja läromedel, lärreurser och lärverktyg. Men det är kommunerna som måste ge dem förutsättningar att göra det. Kommunerna har idag ingen egen statistik och läromedel ingår inte i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolpolitikerna borde börja med att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel med hög kvalitet. Först då är läromedel jätteviktiga på riktigt.

Insändaren publicerades i Smålandsposten den 17 maj 2016.

Länk till insändaren

Elva principer för kvalitativa läromedel

Publicerad: 4 maj, 2016 under: Nyheter

Cambridge Assessment konstaterar i en ny rapport att läromedel har stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen och uppställer elva principer för kvalitativa läromedel. Läs mer här.