Läromedlen håller inte måttet

Publicerad: 7 april, 2016 under: Debattartiklar

Karskoga har glömt både läroböcker och digitala läromedel till den satsning som nu genomförs, skriver Rickard Vinde i en debattartikel i Nya Wermlandstidningen.

Skolan är ett sampel mellan lärare, material och elever. När det fungerar kan elever skaffa kunskaper och utveckla förmågor. Materialet är både lärarens verktyg för att undervisa och elevernas brygga till kunskap. Det viktigaste materialet är läromedel, material som följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Utan läromedel kan inte lärare vara professionella, lika lite som läkare kan vara det utan läkemedel och instrument.

Men i Svenska Läromedels jämförelse av hur mycket nya läromedel kommunernas skolor fick 2015 kommer Karlskoga på 195:e plats av 283 (några kommuner saknas). Det betyder att många lärare får arbeta med gamla läromedel eller inga alls.

Elever får inte heller enkelt det centrala innehållet för varje lektion under hela läsåret. Det drabbar hårdast de elever som mest behöver sammanhang och förklaring i en stökig vardag. När Sveriges Kommuner och Landsting SKL rankar Sveriges kommuner efter skolresultat kommer också Karlskoga på plats 232 av 290.

Karlskoga vet att skolans digitalisering är en möjlighet för alla elever att nå bättre kunskapsresultat och satsar nu två miljoner kr extra på läsplattor till årskurs 8 och 9. Pengarna räcker till apparater och utbildning av lärarna. Men tydligen inte till digitala läromedel.

Med läromedel som grund kan lärare komplettera med andra resurser och skapa den lärmiljö och dialog som leder till att elever kan lära. Men kommunen ser inte att materialet är den svaga länken i samspelet lärare-material-elev.

Det saknas trycka lärarhandledningar, läroböcker och övningsböcker och när skolan digitaliseras, vilket sedan länge är självklart, glömmer man helt läromedel som följer läroplanen. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna.

Om eleverna i Karlskoga ska få bättre kunskapsresultat måste deras lärare få förutsättningar att vara professionella och för det behöver de professionella verktyg, både tryckta och digitala.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Fotnot: Undersökningen om kommunernas anskaffning av läromedel finns på www.svenskalaromedel.se.

Debattartikeln publicerades i Nya Wermlandstidningen den 6 april 2016.

Länk till debattartikeln

Rena rama lotteriet om eleverna får bra läromedel

Publicerad: 29 mars, 2016 under: Debattartiklar

Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever. Vissa kommuner skaffade tio gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner under 2015. Det är dags att rätten till läromedel skrivs in i skollagen, skriver Svenska Läromedel och Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. 

Undervisningen i skolan är ett samspel mellan lärare –material–elev. För att lärare ska kunna få elever att utveckla kunskaper och förmågor måste de få material som följer läroplanens progression och kunskapskrav.

Men utvecklarna på företagen i Svenska Läromedel och författarna i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund vet att lärare ofta inte får tillgång till professionella verktyg i form av lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel.

Färsk statistik

Vi kan i dag presentera statistik som visar att vissa kommuner under 2015 skaffade flera gånger mer läromedel till elever i grundskolan än andra kommuner. En elev i grundskolan fick 2015 nya läromedel för 1 202 kronor i Oxelösund, 731 kronor i Luleå, 631 kronor i Göteborg, 453 konor i Värmdö och 277 kronor i Habo (se fotnot).

Lärarna har därmed mycket olika förutsättningar att förbereda, genomföra och utvärdera sin undervisning. Att likvärdigheten för eleverna brister när många får gratismaterial och kopior av läromedel och själva ska hitta kunskap på internet behöver inte påpekas. Inte heller att detta slår hårdast mot de elever som mest behöver stöd för att hitta sammanhang och struktur i skolans vardag. Att börja på en skola är ett rent lotteri för både lärare och elever.

Prioriterar olika

Statistiken leder till slutsatsen att kommuner gör helt olika prioriteringar av läromedel. En skolinspektör i Stockholms stad uppgav i höstas också att det material som används i skolan är en icke-fråga, det vill säga det inspekteras inte alls.

Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i Ljungby kritiserade nyligen besparingar i skolan och mest att det ska sparas så mycket på läromedel. En mamma i Nynäshamn, med buntar av kopior som hennes son fick i skolan, frågade förtvivlat om det inte finns krav på att lärare och elever ska få aktuella läromedel.

Det finns en förklaring till att läromedel och annat undervisningsmaterial i skolan har glömts bort. Staten beslutade för över trettio år sedan att många olika material skulle användas i undervisningen och att de alla var lika bra som läromedel.

Dessutom ville kommunerna spara pengar. Dåvarande Kommunförbundet menade att uppslagsverk, hobbylitteratur och resebeskrivningar kunde användas som läromedel och berömde sig för att ha påverkat staten att besluta om detta.

Stor brist på likvärdighet

OECD konstaterade härom året att Sverige är det land av alla 34 undersökta i vilka lärare minst kontrollerar elevernas arbets- eller läxböcker. Störst är bristen på likvärdighet för digitala läromedel. Kommuner har investerat miljonbelopp i teknik utan att tänka på innehåll och kunskap.

I de flesta skolor saknas digitala läromedel helt och många utvecklingsintresserade lärare har inte kunnat använda de nya möjligheterna. Trots att det finns digitala läromedel för alla ämnen och årskurser får en elev i grundskolan sådana för bara 30 kronor per år.

Ett kommunalt ansvar

Det är inte ordföranden i kommunens skolnämnd som ska bestämma om en lärare på en viss lektion ska använda läromedel, en roman, Wikipedia, ett UR-program eller allt detta. Kommunen har däremot ansvar för att lärare alls har tillgång till läromedel och kan välja mellan olika undervisningsmaterial. Men det finns i dag ingenting som säkrar att lärare och elever till varje lektion enkelt har tillgång till det centrala innehållet i läroplanen.

Inte heller ingår läromedel i det systematiska kvalitetsarbete som kommuner ska bedriva. Att vi har fått sammanställa statistiken visar att varken utbildningsministern, Skolverket eller kommunpolitikerna vet hur samspelet lärare–material–elev ser ut och fungerar.

Dags satsa på kvalitet

Det är dags att överge idén att allt material som används i undervisningen är lika bra och satsa på kunskap och kvalitet. Vissa kommuner vet redan att professionellt utvecklade läromedel, både tryckta och digitala, ger lärarna en arbetsmiljö som ger mer tid att möta varje elev och eleverna mer likvärdiga förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Men alla gör det inte.

Vi föreslår därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att tillgången till undervisningsmaterial därmed kan utvärderas och säkras. Det är dags att stärka samspelet lärare–material–elev för lärare och elever i alla skolor.

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel

Jenny Lundström
förbundsdirektör Sveriges Läromedelsförfattares Förbund

Fotnot: Statistiken, som avser både tryckta och digitala läromedel, är hämtad från distributörerna Läromedia Bokhandel i Örebro AB och GR Utbildning i Göteborg, som levererar tryckta och digitala läromedel till de allra flesta av Sveriges kommunala skolor. Antal elever är hämtad från Skolverket och avser årskurs 1-9 2014. Statistiken finns på www.svenskalaromedel.se. För vissa kommuner och för fristående skolor finns ingen statistik.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 29 mars 2016.

Länk till debattartikeln

Digitalisering behöver innehåll

Publicerad: 17 februari, 2016 under: Debattartiklar

Det är bra att Katrineholm nu satsar på datorer till lärare och elever. Det räcker dock inte.

De nya verktygen måste också användas så att eleverna stimuleras i sitt lärande och ökar sina kunskaper. För att det ska bli så krävs bland annat digitala läromedel som fungerar ihop med andra läromedel och i lärarnas undervisning.

Fler kommuner än Katrineholm köper nu datorer. Men risken är stor att satsningarna begränsas till hårdvaran. Jag förstår att det är hägrande för kommunpolitiker att köpa nya fina datorer och moderna plattor. Eleverna blir glada, lärarna blir glada och föräldrarna tycker att de får valuta för sina skattepengar. Men erfarenheterna hittills visar att det krävs mer än så för att ge verklig utväxling för elevernas lärande.

Läromedel bidrar generellt till att översätta läroplanens mål för kunskap och förmågor till praktisk undervisning. De stöder lärarens planering och undervisning. Bra digitala läromedel ger dessutom bland annat helt andra förutsättningar för individualisering och möjligheter för lärare att möta och stödja eleverna där de befinner sig. Skolinspektionen har ofta kritiserat skolorna just för att de inte förmår anpassa undervisningen efter elevernas behov utan lägger den på en medelnivå som varken ger tillräckligt stöd för den som behöver eller utmaningar för andra. Digitala läromedel underlättar för såväl elever med behov av stöd som elever som kräver annan stimulans.

De flesta lärare är mycket utvecklingsinriktade. Men de måste få rätt resurser och möjligheter. Texter i läroböcker fungerar bra analogt. Men att visa dem på en skärm istället för på papper ger inget mervärde. Fungerande digitala läromedel ger möjlighet till interaktiva uppgifter, vilket tillför helt nya kvaliteter för eleverna. Eleven ser till exempel direkt om han eller hon gör rätt och kan steg för steg få vägledning på ett helt annat sätt än en statisk bok.

När jag läser om Katrineholms satsning väcks tyvärr mina farhågor. Utan att ha tagit del av hela planeringen kan jag säga att inspirationsföreläsningar och workshops inte räcker för att styra utvecklingen och ge lärarna det de behöver för arbetet med de nya verktygen.

En så dyr satsning som att köpa datorer till alla på det sätt kommunen nu gör kräver en genomarbetad strategi för lärarnas fortbildning, hur datorerna ska användas i undervisningen och vilka nya läromedel som behövs för att satsningen ska ge resultat. Först då kan man få avkastning i form av elevernas ökade kunskaper, förmågor och utveckling.

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel, läromedelsföretagens branschorganisation

Artikeln publicerades i Katrineholmskuriren den 10 februari 2010.

Länk till artikeln

Nyhetsbrev nr 1

Publicerad: 16 februari, 2016 under: Nyhetsbrev

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan. Microsoft menar att digitala läromedel kan minska lärares arbetsbörda. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter. 

Rickard Vinde
Februari 2016 

Den engelske skolministern vill förändra tidsandan 

Den engelske skolministern Nick Gibb höll den 17 november 2015 ett tal på en konferens som ordnades av den Engelska Förläggarföreningen och Föreningen för Lärverktygsföretag. Ministern berömde läromedelsföretagen för det arbete som de har utfört för att säkra att lärreurserna har högsta kvalitet och tål jämförelse med de bästa i världen.

Nick Gibb menade att det är en utmaning att ändra den anti-läromedels-anda som finns, tidsandan. Skolor har, enligt ministern, blivit tillsagda att inte efterfråga läromedel med hög kvalitet. Han påpekade att läromedel stöder lärare, minskar arbetsbördan och får fler elever att nå målen.

Ministern uppmanade läromedelsföretag, myndigheter, lärarutbildningar och lärare att samarbete med regeringen för att förändra tidsandan.

Länk till pressmeddelande 

Västra Hisingen satsar på läromedel 

Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborg hade ett överskott i budgeten i höstas. Skolor och förskolor fick då köpa in läromedel för 5 miljoner kr. Stadsdelsnämnden redovisar därför nu ett något lägre resultat för verksamhetsåret 2015 än väntat. 

Länk till pressmeddelande 

Microsofts framtidsbild 

Microsofts utbildningsdirektör David Langridge intervjuades den 5 januari i Publishing Perspectives under rubriken ”Microsoft’s View of the Future of Edtech”. Microsofts grundare Bill Gates var, enligt David Langridge, intresserad av utbildningsfrågor och företaget har därför alltid arbetat med dessa.

Lärare uppskattar fortfarande tryckta läroböcker. En utmaning för läromedelsföretag är, enligt David Langridge, att göra digitala läromedel för läsplattor och smarta telefoner som fungerar lika bra som läroböcker. Läromedelsföretagen bör också utveckla molnlösningar. Men lärare och elever förväntar sig samma upplevelse från digitala läromedel som från andra digitala produkter och att utveckla sådana kan vara dyrt för läromedelsföretagen, dyrare än att utveckla tryckta läroböcker.

Bland det viktigaste med digitala läromedel är möjligheten till individualisering men också det ställer nya krav på läromedelsföretagen. David Langridge menar att digitaliseringen kommer att hjälpa lärare att individualisera undervisningen men aldrig kunna ersätta läraren som en grundläggande del av lärandeprocessen. Han betonar att lärare måste få kompetensutveckling.

Vi reflekterar att David Langridge synes sakna kunskap om det breda utbud av digitala läromedel som finns i Sverige. 

Länk till artikeln 

UNESCO menar att varje elev ska få läroböcker 

Every Child Should Have a Textbook är rubriken på ett policy paper från FN-organet UNESCO från januari 2016. Dokumentet utgår från forskning i bl.a. Brasilien, Indien, Malaysia, Kongo och Zambia och andra länder i södra Afrika.

Enligt UNESCO är det belopp ett land använder på lärresurser ett bra mått på landets vilja att ge alla elever en utbildning med kvalitet. Det finns enligt UNESCO många olika lärresurser men dokumentet behandlar läroböcker.

Läroböcker är särskilt viktigt i länder med låga inkomster, stora klasser, många obehöriga lärare och otillräckligt med undervisningstid. Näst efter en engagerad och förberedd lärare är kvalitativa läroböcker i tillräcklig mängd det mest effektiva sättet att förbättra undervisning och lärande.

Inte bara lärare och elever behöver läroböcker utan också myndigheter som verktyg för att översätta övergripande mål till verksamhet i klassrummet. Det finns förstås läroböcker av skiftande kvalitet men för miljoner elever är grundproblemet att de inte har några läroböcker alls. Tillgången till läroböcker i de första årskurserna bör vara högsta prioritet. Ända är bristen omfattande, också i högre årskurser. Under senare år har bevisen för läroböckernas kritiska roll, enligt UNESCO som bl.a. hänvisar till studier av Världsbanken, blivit allt fler.

Ett problem i flera länder är att läroböcker är dyra och även distributionen kan vara det. På senare år har marknaden med privata läromedelsföretag börjat användas, vilket förbättrat situationen. UNESCO hänvisar till en affärsmodell som med goda resultat har använts för att finansiera läkemedel för malaria och tuberkolos i södra Afrika.

Vi reflekterar att förhållandena i de studerade länderna inte alltid är jämförbara med de i Sverige. Slutsatsen att alla elever ska ha läromedel av god kvalitet torde ändå gälla även för Sverige. UNESCO jämför med läkemedel, som inte som läromedel tillåts vara en bristvara i Sverige.

Länk till rapporten

Gör som Nicklas Brorsson 

I höstas tog rektor Nicklas Brorsson på Kanalskolan i Skellefteå med sig alla medarbetare till Skolforum och följde Medarbetarprogrammet. Medarbetarna tog del av det breda programmet för kompetensutveckling och studerade nya läromedel, lärreurser och lärverktyg. Rektor själv utvecklade också sitt eget ledarskap i Skolledarspåret. Han fann det otroligt givande och gruppen blev än mer sammansvetsad.

Skolforum hålls i år på Stockholmsmässan den 31 oktober-1 november. Både hela kommuner och enskilda skolor kan göra som Nicklas Brorsson. 

Länk till Medarbetarprogrammet

 

Nyhetsbrev nr 6

Publicerad: 17 december, 2015 under: Nyhetsbrev

Alla skolor behöver en IGI. Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Alla skolor behöver en IGI

Forskarna Megan Hopkins vid University of Illinois i Chicago och James P. Spillane vid Northwestern University beskriver sin forskning om en infrastruktur för lärande i artikeln ”Conceptualizing relations between instructional guidance infrastructure (IGI) and teachers’ beliefs about mathematics instruction: Regulative, normative, and cultural-cognitive considerations” i Journal of Educational Change Vol. 16. 30 oktober 2015.

Forskarna konstaterar att intresset för instructional guidance infrastructure (IGI), d.v.s. hur skolans styrdokument ska implementeras av huvudmännen, har ökat och att de vill studera hur IGI påverkar lärare.

Forskarna använder en modell med fem parametrar: 1. instructional frameworks, vilket avser bl.a. styrdokument 2. instructional materials, vilket avser läromedel och lärresurser 3. student assessment, vilket avser formativ och summativ bedömning samt examination 4. instructional oversight, vilket avser utvärdering av lärare och leder till mer kollegialt arbetssätt och 5. teacher professional learning, vilket avser strukturer som främjar professionsutveckling.

Forskarna påpekar att IGI, om alla parametrar beaktas, kan leda till bättre undervisning och lärande. Det är emellertid inte självklart att IGI leder till förbättring utan det krävs också att organisationens beteende och tänkande ändras, bl.a. genom kollegialt lärande.

Forskarna studerade två huvudmäns skolor, den ena gruppen med mer lärarcentrerad och den andra med mer elevcentrerad undervisning. De två grupperna valde också två olika läromedel med mer lärarcentrerad respektive elevcentrerad didaktik. I den första gruppen arbetade lärare mer individuellt och i den andra mer kollegialt.

Forskarna konstaterar att det finns en ömsesidig påverkan mellan IGI samt regler, normer och kultur i skolan. Samma IGI kan därför få olika resultat på olika skolor. Medan tidigare forskning fokuserat på sambandet mellan endast en IGI-parameter och undervisningen, beaktar denna forskning alla komponenter, helheten.

Vi reflekterar att den svenska skolan också bara behandlar en fråga i taget, vilket självfallet leder till suboptimering. Svensk skola behöver en IGI som beaktar helheten och varje skola en IGI som beaktar de lokala förutsättningarna.

Länk till artikeln i Springer webshop

Steg för steg – Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas

Det är titeln på den doktorsavhandling med vilken Judy Ribeck disputerade den 4 december på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Författaren konstaterar att behärskande av ämnesspråken är avgörande för elevers framgång i skolan. Det är än viktigare i de naturvetenskapliga ämnena eftersom dessas ämnesspråk skiljer sig mer från vardagsspråket än övriga ämnens.

Författaren konstaterar att elever många gånger behöver hjälp med att läsa naturvetenskapliga läroböcker men att alltför litet tid ägnas åt textläsning i undervisningen. Judy Ribeck hänvisar till den avhandling av Anna Maria Hipkiss som Nyhetsbrev nr 2 2015 rapporterade om och enligt vilken elever främst möter naturvetenskapliga begrepp i läromedlen eftersom klassrumsdialogen domineras av vardagsspråk. Judy Ribeck menar att elever därför får en kunskapslucka.

Författaren konstaterar att skriftspråket under hela 1900-talet har förenklats och att klarspråk är ett ideal i offentliga texter. Det har påverkat läromedelstexter som enligt Judy Ribecks forskning också har blivit något enklare sedan 1970-talet. Men det finns samtidigt krav på läromedlens ämnesinnehåll och författaren frågar sig om det verkligen är lättare för elever att förstå de komprimerade texter som är resultatet av denna process. Denna reflektion är som sagt än mer relevant för naturvetenskapliga läromedelstexter.

Vi reflekterar att detta är en avhandling i svenska som använder kvantitativ datanalys för att studera läromedelstexter. Det gör avhandlingen teknisk och krävande att närma sig. Men för alla som på djupet är intresserade av språket i läromedel är den mycket intressant.

Länk till avhandlingen

Lärarhandledningen som resurs

I en licentiatavhandling med denna rubrik som lades fram vid Mälardalens högskola den 31 augusti 2015 undersöker Lena Hoelgaard lärarhandledningar för undervisning i matematik i grundskolans årskurs 1-3.

Lena Hoelgaard hänvisar till forskning enligt vilken ”läromedlet, läraren, interaktionen mellan lärare och läromedel samt hur läraren skapar en lärandemiljö för eleverna i klassrummet” är viktigast för undervisningen. Det saknas emellertid forskning om lärarhandledningar. Lena Hoelgaard undersöker 24 lärarhandledningar och finner bl.a. följande.

Alla lärarhandledningar i studien har tydliga mål för elevers lärande och möjlighet för eleverna att utvärdera sitt eget lärande. Lärarhandledningarna motiverar aktiviteter i olika utsträckning. Två lyfter fram formativa arbetssätt och formativ bedömning. Alla lärarhandledningar utgör på olika sätt ”en potentiell resurs […] för lärare att planera och genomföra matematikundervisning utifrån Lgr11”. Lärarhandledningar kan vidare bidra till att lärare utvecklar sin ämnesdidaktiska förmåga och matematiska kunskap.

För att lärare ska kunna använda lärarhandledningarna och reflektera över sin undervisning är det emellertid angeläget att handledningarna redovisar författarnas antaganden om ämnet och didaktik. Det är också viktigt att lärarhandledningarna är flexibla. En studerad lärarhandledning har många aktiviteter men motiverar inte vilken funktion de fyller.

Lena Hoelgaard konstaterar att ”[l]ärare som väljer att arbeta utan läromedel har ansetts som extra skickliga” och att det kan ha bidragit till att lärare kanske inte har tagit tillvara på lärarhandledningar som resurs. Hon menar också att en större medvetenhet skulle bidra till kravställning och att läromedelsförfattare och förlag utvecklade lärarhandledningarna.   Författaren lämnar flera förslag till fortsatt forskning.

Vi reflekterar att Lena Hoelgaard visar att de 24 lärarhandledningarna har många gemensamma styrkor men också skiljer sig åt. Det är därför viktigt att lärare i sin utbildning får läromedelskunskap och i skolan tid att kunna välja det läromedelspaket som passar dem bäst.

Länk till avhandlingen

Kommunstatistikerna har läst 2011 års skollag

I september 2015 rapporterade Skolvärlden om en rapport som visar att kommuner satsar olika mycket på läromedel. Enligt rapporten var läromedel den kostnadspost som ökat mest hos kommunerna mellan 2009 och 2014 samtidigt som 40 procent av lärarna uppgav att deras möjligheter att köpa tryckta läromedel under samma tid minskat.

Det kan tyckas märkligt men förklaras av begreppsförvirring. Tidigare kallade kommunerna allt som används för undervisning och lärande – inbegripet datorer, skolbibliotek och symaskiner – för läromedel. Det tog 2011 års skollag avstånd från genom att införa begreppet lärverktyg för allt detta. Begreppet läromedel reserverades för, läromedel.

Det var emellertid först för några veckor sedan som kommunernas statistiker läste skollagen ordentligt och i kommunernas databas Kolada ändrade Läromedel till Lärverktyg.

Vi reflekterar att det nu är lättare att förstå, att kostnaderna har ökat för alla lärverktyg totalt men tvärtom minskat för läromedel. När huvudmännen sedan tar fram statistik på tryckta och digitala läromedel kommer man att kunna bedöma om lärare och elever får den tillgång till ”läromedel av god kvalitet” som läroplanen föreskriver.

Länk till Skolvärlden

Länk till Kolada Gå till Fri sökning och sök på Lärverktyg

UKÄ utvärderar kurslitteratur

Universitetskanslersämbetet publicerade i november rapporten Utbildningsutvärderingarnas effekter Rapport 2015:21 som är en genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet under åren 2011−2014.

Genomgången visar att utvärderingssystemet har haft kvalitetsdrivande effekter på lärosätenas utbildningar. Utvärderingar har i flera fall lett till att kurslitteraturlistor har reviderats, kurslitteratur reviderats och att mer vetenskaplig litteratur införts.

Vi reflekterar att kurslitteraturen beaktas av UKÄ men att utvärderingsystemets stora fokus på examensarbeten och resultat har lett till att kurslitteraturen inte tillmätts tillräcklig vikt. Vittnesmålen om krympande litteraturlistor och stencilstudier är många.

Länk till rapporten

Läromedlen är en del av skolans fundament

Publicerad: 16 december, 2015 under: Debattartiklar

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur, skriver vi i Dagens Samhälle den 16 december. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Skolans profession är stark men systemet är svagt. Så kan man sammanfatta den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen beställde efter den senaste, nedslående Pisa-rapporten och som presenterades våren 2015.

Utan ett system som grund får lärares undervisning inte full verkan. För att få full effekt måste det finnas ett system med god arbetsmiljö, rätt verktyg, möjligheter till kollegial diskussion och löpande kompetensutveckling i både ämne och undervisningsteknik.

Många lärare och elever saknar aktuella läromedel, både tryckta och digitala. Läromedel är verktyg för lärare att undervisa enligt läroplanen och för elever att få sammanhang och struktur i lärandet. För lärare finns lärarhandledningar med planeringar, lektionsmaterial, fördjupning samt prov och bedömningsmatriser.

För elever finns grundläromedel – tryckta läroböcker och digitala läromedel – som täcker det centrala innehållet för ett eller flera läsår eller en hel kurs. Det finns också andra komponenter som övningsböcker, laborationer och appar. Sammantaget skapar alla läromedelskomponenter ett ekosystem för kunskap som ger lärare en grund och mer tid för varje elev. Lärare ska dessutom komplettera grundläromedlen med många andra lärresurser och eget material.

Tidigare skollagar föreskrev att elever skulle få läromedel som täckte väsentliga delar av ett ämne och gav sammanhang. Men nuvarande skollag anger endast att elever ska få lärverktyg. När Statistiska Centralbyrån undersöker värdet av elevers lärverktyg ingår läroböcker, skönlitteratur, tidningar, kopior, datorer, lön till skolbibliotekarier, elevers e-postadresser och lägerskolor med mera. Kommunerna kallar allt detta för läromedel i sin statistik.

Utan lagstöd kan inte föräldrar och elever kräva att få grundläromedel, lärare inte kräva det av rektor och rektor inte kräva det av kommunerna eller friskolorna. I Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen nämns heller inte läromedel. De allmänna råden är enligt Skolverket mycket viktiga och bör följas om man inte har något bättre.

Det är alltså inte konstigt att många lärare får hålla tillgodo med kopior från skolans enda referensexemplar av läroboken, datorer utan digitala läromedel eller sponsrade gratismaterial som inte följer läroplanen. Lärare får vid datorn på kvällen försöka kompensera bristen på det som specialiserade läromedelsföretag och författare kan ha tagit över ett år på sig att utveckla. Läromedlens betydelse för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar har helt glömts bort.

Bristen på läromedel bekräftas av Talis, OECD:s undersökning om skolans arbetsmiljö. Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- och läxböcker. En annan studie från OECD nyligen visade att skolans digitalisering hittills inte har lett till högre kunskapsresultat. I vart fall för Sveriges del är det inte märkligt. En majoritet av Sveriges elever har i dag varsin dator men skolorna har inte skaffat de digitala läromedel som samlar både lärarhandledning och flera läromedelskomponenter i ett.

En rektor och utvärderare av grundskolor i Stockholm förklarade nyligen för mig att läromedel, lärresurser och läromedel är en ”icke-fråga” för hen.

Skolverket menar att undervisningens kvalitet är den kanske viktigaste strategiska utmaningen för skolan. Skolverket menar också att kommuner och friskolor, som har ledningsansvaret för skolan, måste ha bättre information om vad som händer i klassrummen för att kunna fatta riktiga beslut.

Både riksdagen, regeringen, kommunerna och friskolorna ansvarar på olika sätt för skolsystemet. De är dags att de stärker läromedelsbegreppet och åter gör läromedel till en del av det systemstöd som lärare behöver. Det gäller inte minst när regeringen ska utveckla strategier för skolans digitalisering.

Det är bara i ett starkt system som en stark profession kan komma till sin rätt och det är nödvändigt om alla elever ska kunna nå högre kunskapsresultat. Utan systemstöd kan inte den skickligaste lärares undervisning ge full effekt.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Artikeln publicerades i den digitala utgåvan av Dagens Samhälle den 16 december 2015.

Länk till artikeln

Läromedelsmarknaden måste fungera effektivt

Publicerad: 2 december, 2015 under: Debattartiklar

För skolans viktigaste insatsvaror måste marknaden fungera effektivt, skriver Svenska Läromedel den 2 december på SKL Kommentus Blogg.

Lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel, övningsböcker och andra läromedelskomponenter är en grund i skolans produktionsprocesser – undervisning och lärande – och en del av skolans infrastruktur. För att skolan ska fungera väl är det alltså viktigt att läromedelsmarknaden fungerar effektivt.

Marknaden för läromedel består av 290 kommuner med 4 900 kommunala grund- och gymnasieskolor och många friskoleföretag med 1 250 grund- och gymnasieskolor. Det finns några få distributörer som väljs ut i de kommunala upphandlingarna. Det finns 124 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns dessutom andra skolformer. Det finns ett trettiotal läromedelsföretag med hundratals olika läromedel och läromedelskomponenter.

Kostnaden per år är för en elev i grundskolan 98 000 kr och i gymnasieskolan 112 000 kr. Försäljningsvärdet per år för läromedel anskaffade från företag som är medlemmar i Svenska Läromedel är för en elev i grundskolan 568 kr. Siffran är högre för elever i gymnasieskolan.

De distributörer som väljs ut i upphandlingar ska självfallet underlätta för lärare och erbjuder därför hela marknadens utbud av läromedel, vilket normalt är ett skall-krav. Digitala läromedel är inte längre CD-skivor utan interaktiva tjänster som levereras från läromedelsföretagens servrar on-line i realtid till lärares och elevers datorer. Distributörerna har för dessa alltjämt den formella försäljningsroll som upphandlingen ger men utför inte ompackning och leverans.

Nya digitala system håller på att utvecklas för att försäljning och inloggning till olika digitala läromedel ska ske så enkelt som möjligt. Upphandlingar kan också ske separat för tryckta och digitala läromedel för att hänsyn ska kunna tas till de olika förutsättningarna.

Det är lärare eller lärargrupper som väljer läromedel. Lärare beställer läromedel hos distributören. Lärare för de 14 procent av eleverna i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan som går i fristående skolor kan förstås anskaffa läromedel direkt från läromedelsföretagen men många av dem väljer att anlita distributörerna. Om en skola inför terminsstart beställer läromedel för många olika klasser och ämnen levererar distributören allt packat och klart för varje lärargrupp eller lärare.

De allra flesta medarbetare på läromedelsföretagen har varit lärare och har mycket nära kontakt med skolan. När lärare får nya behov, exempelvis p.g.a. en ny läroplan eller förändrad pedagogik, tar företaget initiativ till ett nytt läromedel. Det utvecklas av en projektgrupp med redaktör, författare, formgivare, illustratör, datapedagog, vetenskaplig granskare m.fl. Läromedel aktualiseras fortlöpande.

Ett läromedel består dels av en lärarhandledning som ger läraren underlag att planera hela årskursen, extra material, prov och bedömningsmatriser, dels av en lärobok, övningsbok och flera andra komponenter med det centrala innehåll som finns i läroplanen och möjligheter för elever att öva de förmågor som anges i kunskapskraven. Alla komponenter bildar ett system som möjliggör för lärare att undervisa effektivt och få mer tid att ge varje elev förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt.

Men det finns brister. Upphandlingskraven speglar inte alltid den tekniska utvecklingen. Distributörernas information till lärare kan bli bättre. Lärare måste få bättre läromedelskunskap för att bli bättre beställare. Tryckta och digitala läromedel bokförs inte på separata konton i den kommunala kontoplanen varför statistikbeskrivningen och ekonomistyrningen blir lidande.

Insikten om att läromedel är ett komplext systemstöd som ger en grundläggande likvärdighet i lärandet är svag hos både politiker, tjänstemän och friskolechefer varför läromedel underprioriteras med kopiering och tidsödande materialjakt på nätet som följd. Läromedelsföretagen måste också vara lyhörda inte bara för lärares behov av utveckling utan även för andra marknadsaktörers.

Flera aktörer delar på ansvaret för att tryckta och digitala läromedel, de viktigaste insatsvarorna i skolans kunskapsproduktion, kommer på plats och att skolsystemet stärks. De måste börja föra dialog för att det ska ske effektivt.

Länk till SKL Kommentus blogg

Publicerad: 23 oktober, 2015 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets femte nyhetsbrev! De flesta skolor i Nederländerna har en lärresurspolicy. En doktorsavhandling menar att läromedlens innehåll är viktigt för skolans likvärdighet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Monitor for educational materials

I Nederländerna finns ett institut för undervisningsutveckling, SLO. Institutet publicerar vartannat år Monitor for educational materials. Monitor för 2013/2014 finns nu tillgänglig på engelska.

Monitor undersöker i vilken utsträckning skolor har en lärresurspolicy, en policy som fastställer hur läromedel och lärresurser anskaffas och används. Över 50 procent av grundskolelärarna och 80 procent av grundskoleledarna uppger att deras skola har en policy. Det finns rekommendationer att alla skolor ska ha en lärresurspolicy.

Enligt undersökningen använder ca 80 procent av grundskolelärarna  läroböcker som den huvudsakliga lärresursen. Siffran är något lägre för högstadiet. Användningen av digitala lärresurser är under förväntan. Jämfört med tidigare undersökningar, utvecklar färre lärare eget material.

Vi konstaterar att det första man frågar om en skolas undervisning i Nederländerna är vilken metod man använder. Med metod avses läromedelspaket, d.v.s. läromedel och tillhörande komponenter. Det synes som om man i Nederländerna, med metod och lärresurspolicy, har ett mer systematiskt förhållningssätt till kunskapsinnehållet än i Sverige. I PISA 2012 kom Nederländerna på tionde plats.

Monitor for educational materials Länken är på nederländska men går till en engelsk version av texten

En dator per elev är inte tillräckligt

I artikeln ”En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik” intervjuar Forskning.Se den 27 augusti forskaren Håkan Fleischer om skolans digitalisering. Han gick i sin doktorsavhandling igenom den internationella forskningen om vad som händer när elever får varsin dator, en-till-en. Han menar att det är risk att elevers kunskaper urholkas om elever får egna datorer utan att undervisningen förändras.

Håkan Fleischer påpekar att det inte är ovanligt att skolor finansierar datorköp med besparingar på läromedel och t.o.m. lärare. Med datorer kan elever få välja arbetssätt, vilket gör att form kan komma före kunskapsinnehåll. Håkan Fleischer framhåller att elever blir mer engagerade i skolarbetet med datorer. Han menar att datorerna i skolan har en stor utvecklingspotential.

Detta överensstämmer med OECD-rapporten Students, Computers and Learning Making the connection som publicerades den 15 september.

OECD menar att begränsad användning av datorer i skolan kan vara bättre än ingen användning men att använda datorer mycket synes vara kopplat till betydligt sämre elevresultat. Användning av datorer är kopplat till bättre elevresultat endast i vissa fall såsom när mjukvara och internet används till att öka studietid och övande.

Enligt OECD är sambanden mellan datorer och lärande komplicerat. Digitaliseringens fulla bidrag till lärandet har ännu inte förverkligats och utnyttjats. OECD menar att elevers förmåga att använda it i stor utsträckning beror på kunskap och förmåga i andra ämnen och att därför likvärdighet i skolan krävs om it ska kunna utnyttjas av alla. OECD påpekar dessutom att lärare och företag för att utnyttja it måste utveckla nya lärresurser såsom dataprogram, läroböcker och lektionsplaneringar.

Vi reflekterar att lärare som verktyg för att genomföra läroplanen behöver läromedel, tryckta om de undervisar utan och digitala om de undervisar med datorer. Men skolor har skaffat datorer utan läromedel, vilket har lett till att it hittills inte infriat förväntningarna. Att det, i vart fall i Sverige, finns gott om digitala läromedel synes ha gått OECD förbi.

Artikeln i Forskning.Se

Rapporten Students, Computers and Learning

Uppdrag om nationella IT-strategier

Regeringen gav den 24 september Skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Strategierna ska omfatta även övriga skolformer. Syftet är att ta tillvara den strategiska potential som it har.

Skolverkets förslag ska innehålla målsättningar och insatser. Tillgången till it ska bli likvärdig och elever och lärare få stärkt digital kompetens. Insatserna ska avse bl.a. stödmaterial för lärreurser, verktyg och arbetssätt. Behov av gemensamma lösningar ska uppmärksammas. Förslagen till strategier ska omfatta användningen av lärresurser och tillgången till lärresurser. Elever ska även förberedas för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat samhälle. Programmering ska ingå i grundskolans undervisning. Uppdraget ska redovisas till regeringen i mars och april 2016.

Vi reflekterar att Svenska Läromedel i likhet med många andra skolaktörer har sett fram mot en nationell it-strategi. Vi noterar att strategierna är tänkta att genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar och frågar oss om regeringens höga ambitioner i så fall kan nås.

Regeringens uppdrag om it-strategier

Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan

Christoffer Dahl framlade den 30 september en avhandling med denna titel vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. I avhandlingen undersöker han hur fem läromedel som används på många gymnasieskolors studieförberedande program i Svenska motiverar läsandet och studiet av litteratur.

Bland läromedlens texter finns klassiska författare som August Strindberg, Harry Martinsson och Selma Lagerlöf och nutida som Per Olov Enqvist och Kerstin Ekman. William Shakespeare, Henrik Ibsen och Joyce Carol Oates är med. I alla läromedel utom ett finns minst en kvinnlig författare bland de fem som ges mest utrymme och i ett dominerar kvinnliga författare. Christoffer Dahl menar att männens dominans är på väg att luckras upp.

De fem läromedlen är i huvudsak kronologiska eller tematiska. Christoffer Dahl analyserar grundligt läromedlens omslag, bilder, läsartilltal och val av genrer. Läsartilltalet kan vara auktoritativt och förklara för läsaren hur August Strindberg ska förstås eller mer personligt för att skapa identifikation. Flerstämmigheten, d.v.s. förekomsten av olika och utmanande texter, är undermålig men bättre i de tematiska läromedlen.

I vissa läromedel är motiveringen för läsande och studier att läsaren, d.v.s. eleven, ska förstå hur människor tänkt och känt förr och utvecklats och därmed att eleven ska förstå sin samtid. I andra är motiveringen att läsaren ska utvecklas personligen och få kraft att pröva nya livsval.

I  avhandlingen konstateras att dessa huvudtyper av motiveringar speglar hur litteraturundervisningen under det senaste seklet har förändrats från ett klassikt bildningsideal till att från 1960-talet allt mer betona elevernas erfarenheter och sociala verklighet. Undervisningen i dag handlar mindre om en gemensam medvetenhet och mer om individens identitetsarbete. Att läsandet och läsförmågan minskat har också bidragit till att det har blivit viktigt att i skolan skapa en positiv attityd till läsning i sig.

Christoffer Dahl är kritisk till att läromedlen saknar litteraturteori och därmed inte kan tjäna till att ge elever verktyg att förstå och analysera. Bristen är mer påtaglig i de tematiska läromedlen. I undervisningen i dagens skola förekommer också mindre analys av litteratur och det har utvecklats en naiv läsart som betonar upplevelse och identifikation.

Christoffer Dahl menar att kritisk tänkande är viktigt och att litteraturen enligt skolans styrdokument har en central roll för att utveckla denna förmåga men att läromedlen och undervisningen således inte ger eleverna verktyg för det. Han avslutar avhandlingen med att fråga ”För om inte läromedlen och skolan bidrar med denna kompetens: vem ska då göra det?”.

Vi reflekterar att Christoffer Dahls doktorsavhandling för icke-specialister naturligtvis är akademisk, teknisk och svårtillgänglig. Den ger ändå insikt i hur komplext det är för författare och förlag att utveckla ett läromedel för att läsa och studera litteratur. Avhandlingen beskriver också hur undervisningen om litteratur har utvecklats och ger insikt i avvägningar som varje lärare måste göra i klassrummet.

Christoffer Dahl synes mena att skolans bejakande av mångfald har skett på bekostnad av teoretisk fördjupning, analys och därmed likvärdighet. Han konstaterar att även den nya läroplanen GY11 ger ett stort tolkningsutrymme. Avhandlingen kan därför också läsas som ett inlägg av en forskare i diskussionen om likvärdigheten i skolan och läromedlens betydelse för det.

Avhandlingen vid Göteborgs universitet

”Så trasiga är elevernas böcker”

Nerikes Allehanda rapporterar den 30 september under denna rubrik om att elevrådet på Karlsängsskolan i Nora har skrivit till kommunen och protesterat mot böcker som saknar pärmar, är nedklottrade och så gamla att uppgifterna är felaktiga. I webb-tv visar eleverna Cajsa och Jacob en lärobok från 2002, ”en av de finare”.

Vi reflekterar att det i skollagen 10 kap. 10 § anges att ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning” och i läroplanen att rektor har ett ”särskilt ansvar” för att eleverna får tillgång till ”läromedel av god kvalitet”.

Ordföranden i barn- och ungdomsutskottet Camilla Andersson Larsson planerar, enligt NA, att besöka Karlängsskolan i november. Vi utgår ifrån att hon med skolans två rektorer diskuterar hur de ser på nämnda regler i skollagen och läroplanen. Det synes som om Karlsängsskolan skulle behöva en metod och en lärresurspolicy.

Nerikes Allehanda webb-tv

Publicerad: 9 september, 2015 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! I Norge börjar man använda learning analytics. Det är svårt för eleverna att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA-testet. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2015

Skolans behov av digitala lärresurser

I ett av Sveriges kommuner och landsting SKL den 8 september ordnat webinarium med denna rubrik deltog undertecknad, Sara Mörtsell från Wikimedia och utbildningsanalytikern Jan Hylén. Webinariet leddes av SKL:s Anna Carlsson.

Undertecknad förklarade att digitala läromedel, som finns för alla skolans ämnen och årskurser, behövs om skolan ska vara likvärdig men att skolorna hittills bara har skaffat datorer. Det är som att köpa en racerbil men inget drivmedel. Det behövs en statlig satsning med datorer och nätverk, digitala läromedel, Skolfederation som ger enkel inloggning, kompetensutveckling för lärare och forskning. På sikt kommer adaptiva läromedel med learning analytics att bli vanliga.

Sara Mörtsell menade att kunskapen utvecklas när lärresurser delas digitalt. Wikipedia är ett uppslagsverk som ställer krav på läsaren att kunna förstå och granska kvalititeten. Desamma gäller öppna lärresurser som just främjar kritiskt tänkande. Elever har också möjlighet att vara medskapande och själva skriva på Wikipedia. För öppna resurser är det bra att använda Creative Commons-licenser som värnar upphovsrätten.

Jan Hylén uppgav att Sverige kan lära av Danmark och Norge. Det behövs en grund av färdiga lärresurser men lärare och elever ska också skapa själva; det måste finnas färdiga byggklossar. Både Danmark och Norge har nationella system för enkel inloggning, vilket saknas i Sverige. En utvärdering av den danska statliga satsningen på skolans digitalisering  visar att lärare sparar tid med digitala lärresurser. Framtida digitala lärresurser bör ha inbyggda bedömningsfunktioner för lärare. Men till att börja med behövs en undersökning av vilka digitala lärreurser som egentligen finns i skolorna och hur de används, vilket vi inte vet i dag.

Se webinariet på SKL:s hemsida

Adaptiva läromedel i Matematik

Det norska läromedelsförlaget Gyldendal har utvecklat ett adaptivt läromedel i Matematik för årskurs 4 och 5, rapporterar Aftenposten den 12 juni. Med learning analytics väljer läromedlet uppgifter som är lagom svåra för varje elev, inte för lätta och inte för svåra utan sådana som göra att lärandet blir roligt och utmanande. Flera elever klarar Godkänt och klasser kan lyfta sig ett helt betygssteg. Återkoppling är också det som John Hattie anger som viktigast. Lärare uppger att de med det adaptiva läromedlet kan se om många elever har svårigheter med samma sak. När alla elever arbetar individuellt blir läxorna inte längre vissa uppgifter utan viss tid, exempelvis en kvart om dagen. Lärare är nöjda och menar att de har kontroll och översikt och bättre kan återkoppla till enskilda elever.

Länk till Aftenposten

”Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i PISA”

Margareta Serder disputerade i början av året vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola med avhandlingen Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap. Margareta Serder konstaterar, enligt Skolporten, att PISA-uppgifterna består av ett abstrakt, naturvetenskapligt språk men avser vardagliga situationer. Det har eleverna svårt med och deras tolkningar av enskilda ord blir viktiga.   Enligt Margareta Serder är eleverna bra på faktafrågor, men inte på naturvetenskap som praktik. Både lärare och elever behöver djupare kunskaper i naturvetenskap.

Margareta Serder, som i avhandlingen resonerar kritiskt om PISA, menar också att PISA-frågorna mycket handlar om språk och identitet.   Vi reflekterar att PISA-frågorna just är avsedda att pröva hur eleverna tillämpar kunskaper i verklighetsliknande situationer. En orsak till att de har svårt att förstå det abstrakta språket, som är nödvändigt för att skaffa djupare ämneskunskaper, är att detta språk används litet i undervisningen utan främst i läromedlen. Att så är fallet framgår av den avhandling som vi rapporterade om i Nyhetsbrev nr. 3. Om eleverna i större utsträckning använde de läroplansanpassade läromedlen skulle de således vara bättre förberedda för PISA-frågorna.

Länk till Skolporten

Framtidens läromedel

Onsdag-torsdag 14-15 oktober är det Framtidens läromedel på Quality Friends Hotel i Solna utanför Stockholm. Man kan ta del av hur skolor arbetar med dataspel, flippade klassrum och oändligt många läroappar för att utveckla undervisningen och lärandet och vilka strategier som behövs för att driva en skola mot en tydlig vision med gemensamma digitala verktyg.

På onsdagen kl. 16.45 är det paneldebatt om Framtidens behov av rätt läromedel inom den digitala skolan med undervisningsrådet Peter Karlberg från skolverket, lektorn i pedagogik från Högskolan Väst Thomas Winman och undertecknad.

Länk till Framtidens läromedel

Skolutveckling på Skolforum

Måndag-tisdag 26-27 oktober är det Skolforum på Stockholmsmässan. Tusentals lärare och skolledare utbyter erfarenheter och tar del av det senaste inom forskning, läromedel och pedagogik. Över 200 programpunkter och över 100 utställare ingår i biljetten.

Lyssna på lärare som diskuterar bedömning eller delta själv i ett pedagogiskt samtal med Ann-Marie Körling (biljetterna till det snart slut). Gå runt på en spaningsvandring i grupp med en spaningsledare på jakt efter framtidens skola. Upptäck vilket innehåll som behövs för att skolans datorer ska kunna stärka undervisning och lärande på Forum digitala läromedel.

Det är hög tid att skaffa biljetter. Ingen kommun eller skola kan erbjuda bättre skolutveckling för alla lärare på två dagar i vecka 44.

Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska läromedel.

Länk till Skolforum

Debatten Varför behöver skolan en digital strategi? hölls den 2 juli 2015 på Gotlands museum i Almedalen.

Gymnasiechefen i Malmö Edward Jensinger uppgav att det finns ganska mycket forskning som visar att lärare när skolan digitaliseras lägger ner för mycket arbetstid på att producera själva och utan kvalitetssäkring. Men nu finns digitala läromedel som motsvarar det lärarna vill ha och vi vill, enligt Edward Jensinger, att lärarna ska undervisa. (45 min.) Nya Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall förklarade att hon vill kopiera den danska modellen som innebär att staten satsar 500 miljoner danska kronor på digitala läromedel och kommunerna lika mycket. (45 min.) Läraren Anu Viik från Gotland påpekade att lärare i Finland vill ha läromedel och att det inte bara kan vara länkar från internet som man harvat ihop. (47 min.) I debatten deltog också ordföranden i utbildningsnämnden i Botkyrka kommun Ebba Östlin (S) och grundaren av Datorn i utbildningen DIU Peter Becker. Moderator var Jan Wifstrand.

Se debatten här