Yttrande EU på hemmaplan SOU 2016:10

Publicerad: 21 juni, 2016 under: Yttranden

I betänkandet EU på hemmaplan SOU 2016:10 konstateras att EU:s beslutsprocess är komplex, att det finns en omfattande kunskapsbrist hos grupper som står för kunskapsförmedling om demokrati och politik och att det minskar svenskars möjligheter att påverka EU-beslut. Utredningen ska, enligt direktivet, föreslå åtgärder för att främja insyn, delaktighet och inflytande för aktörer i Sverige.

Svenska Läromedel delar betänkandets grundsyn. Svenska Läromedel konstaterar emellertid att det kan ligga nära till hands att utan analys föreslå åtgärder for skolan som inte tar sin utgångspunkt i skolsystemet. Vi konstaterar vidare att ett lämplig förslag hade varit att alla elever får varsitt läromedel med EU-kunskap.

Länk till yttrandet

Nyhetsbrev nr 3 Juni 2016

Publicerad: 17 juni, 2016 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Cambridge Assessment har presenterat principer för läroböcker. Svenska Läromedel har seminarium i Almedalen med ansvariga skolpolitiker. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Elva principer för högkvalitativa läroböcker

I rapporten The Cambridge Approach – Principles for designing high-quality textbooks and resource materials presenteras forskning om läromedel från länder med höga kunskapsresultat.

Cambridge Assessment Group är en icke vinstdrivande del av University of Cambridge och tillhandahåller bl.a. examinationsmaterial till 170 länder. Forskningen i rapporten består av en bred analys av läromedel och undervisningsmaterial från bl.a. Finland, Hong-Kong och Singapore.

Det konstateras att läromedel har en stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen. De ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas, minskar lärares arbetsbörda och ökar likvärdigheten.

Forskningen har lett fram till elva principer för hur läromedel bör utvecklas och utformas, bl.a. Aims and purpose, Broader educational models drivning the materials, Approach to assessment, Physical characteristics of materials and production values, Training and support och Scheduling and production.

Läromedlen ska ha tydliga kopplingar till läroplaner och examensmål men bör också gå bortom dessa mål eftersom det leder till högre resultat. Som Broader educational models nämns Deep learning, Ability – differentiation och Production. Designen av läromedel ska vara enkel och undvika att eleverna belastas med onödig information. Det ska finnas en balans mellan stabilitet och utveckling och modenycker bör undvikas.

Rapporten innehåller en omfattande genomgång av principer för hur läromedel bör utvecklas, utformas och bedömas.

Rapporten avser avser tryckta läroböcker men Cambridge Assessment håller på att utveckla metoder för att bedöma även digitala läromedel.

Länk till rapporten

1-1 höjer kunskapsresultaten

En ny metastudie med forskning från 15 år visar att elever får förbättrade resultat med bärbara datorer, rapporterar Education Week. Sedan staten Maine 2002 var först med 1-1 har många följt efter. Men det har funnits skepsis. Flera satsningar har p.g.a. dåligt genomförande blivit katastrofer och forskning har visat negativa resultat.

Men forskarna till denna studie, som avfärdar mycket av den tidigare som undermålig, ser att elevers resultat förbättras i matematik och naturvetenskap. Resultatet för läsning var oklart. Forskarna påpekar att effekten av datorerna var mindre än effekterna av många andra insatser såsom mindre klasser. Men den lilla effekten var tydlig.

En expert förklarar i artikeln att 1-1-satsningar bara blir effektiva om både infrastruktur, kompetensutvecklig och undervisning ändras.

Länk till artikeln

Vi reflekterar att artikeln inte nämner digitala läromedel och frågar oss om effekten av 1-1 hade varit påvisbar om digitala läromedel genomgående hade använts i undervisningen.

Ny avhandling om likvärdighet

Pär Isling Poromaa disputerade den 10 juni vid den pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet med avhandlingen Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter.

Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är utbildningssociologisk, vilket betyder att makt och klass är viktigt. Författaren anknyter till Urban Dahllöfs ramfaktorteori från 1960-talet som behandlade betydelsen av skolans byggnader, lokaler, skolmaterial m.m. Pär Isling Poromaa konstaterar att utbildningsforskningen kritiseras för alltför litet studera betydelsen av materiella resurser.

Forskningen har bestått av intervjuer och observationer i en fristående grundskola i en mellanstor stad, en kommunal grundskola i en storstad och en kommunal grundskola i en förort till en storstad. Det två första betecknas som medelklasskolor och den sista som arbetarklasskola.

Pär Isling Poromaa menar att skolans grundläggande materiella villkor påverkar skolan som institution och därmed kvaliteten på undervisning och lärande. Arbetarklasskolan använder mycket resurser till högre lärartäthet och kompensatoriska åtgärder för enskilda elever.

Det leder till att arbetarkalsskolan har mindre resurser till den allmänna materiella nivån än vad medelklasskolorna har. Arbetarklasskolan har enligt författaren sämre möbler, golv och lärandeutrustning. Skillnaderna är tydliga vad gäller IKT. Avhandlingen har titeln Den subtila ojämlikheten eftersom de materiella skillnaderna tas för givna och det inte diskuteras hur de påverkar skolan som institution.

Författaren hänvisar också till en rapport från Skolverket 2011 och menar att man av den kan dra slutsaten att ju högre utbildningsnivåer som föräldrar till skolans elever har desto rikare är skolmiljön.

Författarens utgångspunkt är att den svenska skolan har fallande skolresultat och ökande segregation. Han menar i sin avlutande analys att dagens verktyg för resurstilldelning är för trubbiga och han förespråkar att staten tar ett större ansvar för skolors materiella förutsättningar. Pär Isling Poromaa konstaterar att ”[k]valitetsskillnaderna på exempelvis de lärandeverktyg som finns i medelklasskolornas respektive arbetarklasskolans klassrum gör att det inte spelar någon roll hur duktiga eller begåvade eleverna är eller hur mycket pedagogiska kunskaper lärarna förfogar över, marterialiteten begränsar ambitioner och kompetenser”.

Isling Poromaa, Pär (2016) Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter, Umeå Universitet, 2016

Länk till avhandlingen

Vi reflekterar att författarens val av vetenskapligt perspektiv gör att han försummar att analysera lärarnas avgörande betydelse. Samtidigt visar han att strukturfaktorer, såsom tillgång till läromedel, är grundläggande för likvärdighet och pedagogik.

Svenska Läromedel i Almedalen

Vi är självfallet på plats i Almedalen. Torsdagen den 7 juli kl. 13-14 har vi på Gotlands museum seminariet ”För högre kunskapsresultat behövs likvärdighet, digitalisering och läromedel”. Likvärdighet, förutsättningar för nyanlända elever och digitaliseringens kunskapspotential behandlas av skolpolitiker från riksdagen och kommuner, lärare och lärarutbildare. Moderator är Jan Wifstrand.

Länk till Almedalens hemsida

Skolforum

Biljetterna till årets Skolforum på Stockholmsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november har släppts. Årets Skolforum har Makerspace, Forum Lärmiljö och Forum Digitala läromedel. Torkel Klingberg, Sven-Eric Liedman, Ann-Marie Körling och många fler har seminarier.

Det finns ett särskilt Skolledarprogram och möjlighet för alla lärare på en skola att få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling.

Länk till Skolforum

Tvingas använda stenciler i skolan

Publicerad: 31 maj, 2016 under: Debattartiklar

Likvärdighet och kunskap är viktigast i skolan. Det är lärarna som ska ge alla elever goda förutsättningar att få så mycket kunskap och därmed så höga betyg som möjligt, skriver vi i en insändare i Sydöstran.

Men lärarna måste själva få goda förutsättningar för sitt uppdrag. En förutsättning är professionella verktyg, vilket är självklart för läkare, snickare och advokater.

Lärarnas verktyg är läromedel som följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är utvecklade av specialiserade företag. Men lärarna i Karlskrona har mycket olika förutsättningar.

En elev på Spandelstorpskolan fick, enligt kommunens egna uppgifter, 2015 nya läromedel för 317 kr. För Rödebyskolan var siffran däremot 683 kr och för Rosenfeldtsskolan 989 kr.

 

Läromedel är verktyg som ger elever en grund och sammanhang i lärandet. Siffrorna visar alltså att även eleverna har mycket olika förutsättningar och att likvärdigheten brister.

Många lärare och elever får därför använda gamla läromedel, stenciler och surfa efter information. De digitala läromedlen från Läromedelsportalen lär inte vara många. Detta slår hårdast mot de elever som behöver likvärdigheten mest.

Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Kommunen har dessutom ansvar för att ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det verkar som om inte alla rektorer klarar att ta sitt ansvar och att kommunen inte vet om det finns läromedel. Det lär bekymra föräldrar och elever som ska välja skola.

Det är lärarna som ska bestämma vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Självklart ska lärarna som komplement också använda många andra lärverktyg som romaner, tidningar och webben. Men det är kommunen som ska säkra att lärare har goda förutsättningar och kan välja.

Lärare utan professionella verktyg kan inte vara verkligt professionella. Det är dags för läromedelskunskap i Karlskrona.

Rickard Vinde

Insändaren publicerades i Sydöstran den 23 maj 2016.

Länk till insändaren

 

Läromedel måste vara bra

Publicerad: 23 maj, 2016 under: Debattartiklar

Professionella lärare behöver – precis som trädgårdsmästare, snickare och läkare – professionella verktyg. För lärare är det främst lärarböcker, grundläromedel och övningsmaterial för att planera, undervisa och bedöma. Är skolan digital bör läromedlen vara digitala.

Elever behöver läromedel för att få den kunskap som finns i betygskraven satt i ett sammanhang som gör det enkelt att lära och utveckla förmågor.

För att skapa en god dialog och lärmiljö ska läraren självfallet komplettera med många olika lärresurser som skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och webbsidor. Men läromedel bör vara grunden och elever har enligt läroplanen också rätt att få läromedel av god kvalitet. 

Det är lärare som ska välja material till varje lektion men det är kommunen som är ansvarig för att de verkligen kan välja. Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna. 

Enligt statistik fick en elev i grundskolan i Nynäshamn 2015 nya läromedel för 553 kr. För Viaskolan var siffran 549 kr och för de fyra skolorna i Sorunda 434 kr. Det betyder att det ser mycket olika ut i olika skolor och att kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands får användas. 

Det är dags för skolpolitikerna att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel av god kvalitet. Först då kan lärare välja och vara verkligt professionella.

Rickard Vinde
Legitimerad lärare och VD Svenska Läromedel

Källor: Läromedia, Nynäshamns kommun

Debattartikeln publicerades i den tryckta utgåvan av Nynäshamns-Posten den 20 maj 2016

Läromedel borde vara jätteviktiga

Publicerad: 18 maj, 2016 under: Debattartiklar

Skolpolitikerna i Växjö tycker att läromedel är jätteviktiga och vill till och med granska dem. Men de utgår ifrån att lärare och elever faktiskt har läromedel, skriver Rickard Vinde i en insändare i Smålandsposten.

Så är långt ifrån alltid fallet. Enligt statistik från distributören Läromedia fick en elev i grundskolan i Växjö 2015 nya läromedel för 624 kr. Det gäller både tryckta och digitala läromedel. Siffrorna var för Alvesta 596 kr, Lessebo 1149 kr, Tingsryd 735 kr, Uppvidinge 542 kr och för Älmhult 924 kr.

Det betyder att det ser mycket olika ut mellan olika kommuner och ännu mer mellan olika skolor, trots att elever enligt läroplanen har rätt till läromedel av god kvalitet, det vill säga professionellt utvecklade läromedel som följer läroplanen och värdegrunden. Om de är tryckta eller digitala ska bero på hur digitaliserad skolan är.

Lärarhandledningar och läromedel ger lärare en grund att planera och undervisa och dessutom kompetensutveckling. Läromedel ger elever ett sammanhang och en möjlighet att få den kunskap som finns i betygskraven.

Läraren ska komplettera läromedlen med många olika lärresurser för att skapa en god dialog och en rik lärmiljö. Skönlitteratur, Nationalencyklopedin, UR-program, appar och internet är självklart. Men läromedel som följer läroplanen ska vara grunden.

Det är en fråga om arbetsmiljö för lärarna och likvärdighet för eleverna, något som kommunerna ansvar för. Jag frågar mig som legitimerad lärare hur de hanterar detta. Mycket olika tycks det. Därför får lärare och elever använda kopior ur gamla läromedel, gratismaterial eller vad som finns till hands.

Det är lärare som till varje lektion ska välja läromedel, lärreurser och lärverktyg. Men det är kommunerna som måste ge dem förutsättningar att göra det. Kommunerna har idag ingen egen statistik och läromedel ingår inte i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolpolitikerna borde börja med att granska vilket material lärare och elever alls har och sedan säkra att de får tillgång till läromedel med hög kvalitet. Först då är läromedel jätteviktiga på riktigt.

Insändaren publicerades i Smålandsposten den 17 maj 2016.

Länk till insändaren

Elva principer för kvalitativa läromedel

Publicerad: 4 maj, 2016 under: Nyheter

Cambridge Assessment konstaterar i en ny rapport att läromedel har stor betydelse för att lärare ska kunna genomföra läroplanen och uppställer elva principer för kvalitativa läromedel. Läs mer här.

Film och webb kan inte ersätta läromedel

Publicerad: 2 maj, 2016 under: Debattartiklar

När skolpolitikerna inte vet vad som händer i undervisningen får elever titta på film i stället för att plugga med läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd i Svenska Läromedel.

Debatt HP 2/5. ”Varför får min dotter inte ta med läroboken hem och plugga till provet om vikingatiden”, frågar en mycket bekymrad mamma i en insändare (HP 7/4).

Rektor på Brunnsåkersskolan i Halmstad förklarar att skolan har beordrats av kommunen att bara prioritera läroböcker i matematik, svenska och engelska.

I övriga ämnen använder man läroböcker som flyttas runt mellan klasserna. Dessutom använder skolan andra informationskällor som film och webbplatser.

Detta gör också mig mycket bekymrad. Rektor tror tydligen att en lärobok är en informationskälla. Rektor tycks inte veta att läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är professionellt utvecklade av specialiserade läro-medelsföretag.

Lärarhandledningen ger läraren verktyg att planera under hela läsåret. Läroboken eller det digitala läromedlet ger till varje lektion elever det centrala innehållet som krävs för att nå betygsmålen.

Detta sammanhang kan inte ersättas med filmer och webbplatser.

Utan lärobok kan mamman inte heller hjälpa sin dotter med läxan och hon får surfa på nätet efter svar. Tydligen finns på Brunnsåkersskolan två uppsättningar läromedel till tolv klasser.

Ändå fick eleverna i grundskolan i Halmstad 2015 nya läromedel för 1 196 kr, en av de högsta siffrorna i landet.

Det visar att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte fungerar och att varken kommunen eller skolorna, i vart fall inte Brunnsåkerskolan, har en läromedelspolicy.

Både lärare och elever behöver läromedel och mycket annat material.

Kärnan är läromedel som översätter läroplanen till undervisning och lärande och ger föräldrar möjlighet att följa och stöda sina barns kunskapsutveckling.

Både elevens mamma och jag är mycket bekymrade över att eleverna på Brunnsåkersskolan inte kan plugga.

Det borde skolpolitikerna i Halmstad också vara.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Hallandsposten den 2 maj 2016.

Länk till insändaren

Nyhetsbrev nr 2 April 2016

Publicerad: 26 april, 2016 under: Nyhetsbrev

Svenska Läromedel har samlat alla digitala läromedel i Läromedelsportalen. Alla huvudmän och skolor behöver en läromedelspolicy. Vi rapporterar förstås flera läromedelsnyheter.

Läromedelsportalen för digitala läromedel

Lärare behöver information om digitala läromedel om skolans digitalisering ska leda till högre kunskapsresultat. Svenska Läromedels medlemsföretag har därför samlat alla sina digitala läromedel, just nu 2 053 stycken, i en gemensam portal.

Här kan du som lärare enkelt hitta det digitala läromedel som passar bäst för dig och dina elever.

För grundläromedlen finns en kvalitetspolicy.

Länk till Läromedelsportalen

Varje huvudman och skola behöver en läromedelspolicy

Undervisning är ett samspel mellan lärare, material och elev. Materialet kan vara lärverktyg, lärreurser och läromedel.

I Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet den 4 april anger Skolverket att det för att den digitala visionen ska uppnås krävs bl.a. att det finns ett stort utbud av ändamålsenliga digitala läromedel som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter och därutöver används andra digitala lärresurser i stor omfattning.

Lärare ska således ha tillgång till läromedel som kompletteras med andra lärresurser. Men i dag är materialet den svaga länken i samspelet eftersom det saknas ett systematiskt förhållningssätt.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att lärare och elever får tillgång till läromedel. På varje skola ska man bestämma hur man kombinerar lärverktyg, lärreurser och läromedel. På varje enskild lektion är det läraren och eleverna som ska avgöra vilka lärverktyg som ska användas. Men alla tre typer av lärverktyg ska finnas om lärare ska kunna välja och undervisa professionellt.

Svenska Läromedel har för att bidra till ett systematiskt förhållningssätt utvecklat en grund för en läromedelspolicy som får anpassas till varje huvudman och skola.

Länk till läromedelspolicyn

En redaktörs perspektiv på läromedelsutveckling

I Tidskrift för litteraturvetenskap 2015:2-3 beskriver läromedelsredaktören Aya Stehager hur ett läromedelsföretag utvecklar läromedel för litteraturundervisning på gymnasiet. Aya Stehager har varit läromedelsredaktör på ett stort läromedelsföretag i tio år.

Skolans undervisning ska, enligt Aya Stehager, i allt väsentligt bygga på läroplanen och redaktören påbörjar därför ett nytt läromedelsprojekt i mötet mellan läroplanen och läraren. Det är också som ett arbetsredskap för läraren som ett läromedel har sitt existensberättigande.

Utgångspunkten för redaktören är målgruppen. Vilken årskurs och typ av gymnaiseprogram gäller det? Är det ungdomsgymnasium eller vuxenutbildning? Vilken mognadsnivå har eleverna?

Produktionsprocessen består av projektidé, framtagande av en författargrupp, provkapitel, testning av elever i målgruppen, jämförelse med andra läromedel på marknaden, redigering, många korrekturläsningar, tryckning och marknadsföring i kataloger och på hemsida. Dessutom måste läromedelsföretaget få upphovsmannens tillstånd till användningen, till översättningen, utdraget, uppläsningen eller digitaliseringen.

För ett läromedel för litteratundervisning är valet av texter centralt. Är texterna källor till ”självinsikt” som det anges i ämnesplanen? Har de många olika perspektiv och möjligheter för en rik undervisning? Tål de tidens tand? Är de lagom långa för ett par lektioner? Läromedlets innehåll ska dessutom vara lätt att anpassa till olika arbetssätt. Läromedlet måste ge lärare och elever ett betydande mervärde jämfört med olika gratismaterial.

Både redaktören och författargruppen har en stor del i arbetet med det färdiga läromedlet. Ett nytt läromedelsprojekt, som ofta består av flera komponenter som bildar en serie för flera årskurser, är en stor och riskfylld investering före läromedelsföretaget. Om läromedlet inte uppskattas av kunderna, d.v.s. lärarna, blir det inte långlivat. Läromedelsredaktören är, enligt Aya Stehager, länken både mellan läroplanen och läraren och mellan förlaget och lärarna.

Vi reflekterar att Aya Stehagers artikel ger en inblick i det komplexa hantverk som författarna, redaktören och andra medarbetare på ett läromedelsföretag utför. Detta är okänt för de flesta, trots att läromedel tas för givet och ger en grund i samspelet mellan lärare, material och elev.

Hela numret av tidskriften kan laddas ned. Aya Stehagers artikel finns på sid. 61-65.

Länk till tidskriften

”Läromedel – inte för alla”

Ofta är problemet att skolor inte skaffar läromedel. Men Läranas Nyheter rapporterar den 9 februari att det till praktiskt-estetiska ämenen ofta inte finns läromedel alls.

”Böcker som ger stöd i undervisningen finns helt enkelt inte i slöjden. Det skapar en osäkerhet för oss lärare”, uppger läraren och utvecklingsledaren Agneta Isaksson. ”I musikämnet behövs ett läromedel som täcker in saker som hur musik noteras, musikaliska begrepp samt musikhistoria. Att hitta på egna och uppfinna progressionen i ämnet på nytt tar mycket tid och vad ska garantera likvärdigheten om alla gör olika”, frågar sig musikläraren och ordföranden för Musiklärarnas riksförening Kristina Stenborg.

Två stora läromedelsföretag förklarar att efterfrågan på läromedel för estetiska ämnen tidgare har varit mycket låg men att den med 2011 års läroplaner ökat och att nya grundläromedel är under utveckling. Lärarhandledningar som ger stöd i undervisningen har med de nya läroplanerna fått en större betydelse. Ett problem är att skolorna har väldigt lite läromedelspengar. Ett annat problem är att hitta författare.

Länk till artikeln

I Ljungby räcker inte läromedlen till alla elever

I Ljungby ska stora besparingar göras inom skolan samtidigt som som politikernas arvoden ökar kraftigt, rapporterar Smålänningen den 26 februari. ”Nu är måtttet rågat”, tycker både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

”Beslutet innebär besparingar i hela verksamheten, från förskola upp till vuxenutbildning. Det vi reagerar starkast mot är att det ska sparas så mycket på läromedel. Då ska man veta att det läroanslag som vi fått innan dess är inte särskilt väl tilltaget.” Detta får konsekvenser ute i verksamheten, uppger LR:s företrädare, och redan i dag får elever dela på läroböcker.

Länk till artikeln

Educational Excellence Everywhere

Den engelska utbildningsministern Nicky Morgan presenterade i mars detta femårsprogram för att förbättra utbildningsresultaten i England.

Kapitelrubriker är bl.a. Great teachers – everywhere they’re needed, Great leaders running our schools and at the heart of our system och Preventing underperformance and helping schools go from good to great: school-led improvement, with scaffolding and support where it’s needed.

I rapporten anges att man ”are encouraging the development of more high quality resources and textbooks which can reduce the time it takes teachers to plan effective lessons” och att man ”are working with the publishing industry and with schools, MATs and others to encourage them to develop and share a new generation of teaching materials, textbooks and resources to help teachers deliver new curricula effectively. This helps to reduce workload by saving teachers in every school from having to reinvent the wheel.”

Länk till programmet

Ta med hela kommunen till Skolforum

I år ordnar Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel Skolforum på Stockholsmässan måndag-tisdag 31 oktober-1 november.

Alla skolans eller hela kommunens lärare kan delta i program med skräddarsydd kompetensutveckling. Hela programmet med över 200 programpunkter ingår och möjlighet att diskutera nya läromedel under två dagar. För skolledare finns ett särskilt program framtaget tillsammans med Lärarförbundet Skolledare. Alla deltagare får intyg på sin fortbildning.

”Jag ser fram emot Skolforum 2016 med program för både lärare och skolledare. Som rektor vill jag ofta ha kompetensutveckling tillsammans med min personal, men jag vill också ha möjlighet att utveckla mig i rollen som ledare”, uppger Ann-Charlotte Gavelin-Rydman som är ordförande i Läraförbundet Skolledare.

Länk till Skolforum

Skolpolitikerna borde vara bekymrade

Publicerad: 20 april, 2016 under: Debattartiklar

DEBATT I KUNGÄLVS-POSTEN: Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material. Ändå får eleverna på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam, skriver Rickard Vinde, vd på Svenska Läromedel.

Skolchefen i Kungälv uppger att kommunens skolor undviker sponsrade material och Ytterbyskolans rektor att man tittar på att läromedlen följer läroplanen och har kvalitet.

Ändå får eleverna på högstadiet på Ytterbyskolan använda en bok i teknik som innehåller en fjärdedel reklam. Enligt rektor granskades inte just denna bok.

En lärare på Ytterbyskolan menar att lärare och elever använder läromedel och kompletterar med information som film, internet och tidningsartiklar.

En elev i grundskolan i Kungälv fick 2015 nya läromedel för 426 kr. Det placerar Kungälv på plats 269 av 281 (några kommuner saknas i statstiken). Som legitimerad lärare frågar jag mig om skolchefen och rektor verkligen vet vad det är för skillnad på läromedel och information.

Ett läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och är verktyg för professionella lärare. En källa med information ger inte det grundläggande sammanhanget och kan vara vinklad. Ett läromedel kan inte ersättas med film och internet.

Jag misstänker att reklamboken på Ytterbyskolan inte är ett udda exempel. Med 426 kr blir det säkert mycket information. Skolpolitikerna borde vara bekymrade. De borde se till att både kommunen och varje skola har en läromedelspolicy som säkrar att läromedel med det centrala innehållet finns som grund till varje lektion.

Fotnot: Statistik för andra kommuner finns på svenskalaromedel.se.

Rickard Vinde

Legitimerad lärare

VD Svenska Läromedel

Insändaren publicerades i Kungälvs-Posten den 20 april 2016.

Länk till Kungälvs-Posten