Nyhetsbrev nr 3

Publicerad: 12 september, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Prins Carl Philip inviger Skolforum. En rapport diskuterar framtiden för högskoleböcker i humaniora. Vi rapporterar självfallet fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2017

Läroplans- och läromedelshistoria

 

I den tidigare i år utgivna Norsk laerebokhistorie beskriver fyra experter på pedagogiska texter den norska lärobokens historia 1739-2013.

Redan 1739 fick Norge obligatorisk undervisning för alla barn. År 1860, när 90 procent av befolkningen bodde på landet, infördes en folkskola.

Folkskolan som skulle förbereda alla för samhällslivet stärktes 1889. Det satsades på läroböcker i de olika ämnena. Under 1900-talet började den amerikanske filosofen John Deweys idéer om learning by doing slå igenom, vilket ledde till att elever skull göra.

Deweys idéer fick starkt genomslag i 1939 års läroplan och eleverna skulle arbeta allsidigt och självständigt med ämnet. Det ställdes också krav på individualisering, att elever skulle kunna arbete med olika uppgifter på olika nivåer. Grupparbeten och ämnesövergripande lärande blev viktigt.

Kraven på elevaktivitet och individualisering gjorde att läromedelsförlagen utvecklade läroböcker med många olika komponenter som eleverna skulle kunna arbeta självständigt med. Läroboksläraren fick en viktig roll och läraren blev en handledare. Läroplanen föreskrev tydligt de olika ämnenas kunskapsinnehåll, vilket också påverkade läroböckernas utformning.

Till 1974 års läroplan utvecklade läromedelsförlagen, för att möta de två kraven, läromedelssystem med grundbok, arbetsbok, lärarhandledning, ljud- och filmkomponenter och prov. Vissa reagerade mot detta och menade att eleverna skulle arbeta med många olika, autentiska lärresurser som romaner och dagstidningar och en ny läroplan decentraliserade 1987 besluten om ämnesinnehållet.

I läroplanen 2006 betonas de kompetenser som eleverna ska uppnå. Läromedelsförlagens uppgift att tolka läroplanen blev då större.

Under åren har läroböckerna gått från att vara moraliskt fostrande till att spegla samhällets mångfald med krig, miljöproblem och missbruksproblem. Böckerna har också blivit mer heterogena men samhällsförändringar syns ofta inte i läroböckerna förrän de har fått allmänt genomslag. Bilder och illustrationer har blivit vanliga. Texterna sätter nu eleverna i centrum och vänder sig direkt till dem.

Författarna konstaterar att läroböcker visar vilka kunskaper och värderingar som vi anser så viktiga att vi vill förmedla de till nästa generation samtidigt som läroböckerna typiska samtidsbilder. Norsk Laerebokhistorie innehåller också ingående beskrivningar av läromedel från de olika epokerna.

Vi reflekterar att det i vårt överflöd av fragmentariskt medieutbud finns ett lika stort behov av läromedel som för etthundra år sedan när mycket få medier fanns. Kritik mot läromedelssystemen tycks i Norge, precis som i Sverige, ha slagit över i en läromedelsnegativism som har bidragit till att försvaga skolans infrastruktur för kunskap, med känt resultat.

Vi rekommenderar denna bok till alla som är intresserade av läromedelskunskap och hur skolan, läroplaner och läromedel påverkas av samhällsutveckligen.

Skjelbred, Dagrun m.fl. (2017) Norsk laerebokshistorie, Universitetsförlaget, 527 sid.

IT  omvandlar skolan

Artiklen ”Technology is transforming what happens when a child goes to school” i The Economist den 22 juli 2017 beskriver utvecklingen av edtech i U.S.A. Så sent som 2015 visade OECD att IT i skolan inte ledde till förbättrade kunskapsresultat. [Om OECD hade med några riktiga digitala läromedel är osäkert.]

Nya verktyg som kan följa elevens utveckling och återkoppla som en privatlärare ger emellertid positiva resultat. Facebooks grundare Mark Zuckerberg investerar stort i den nya tekniken.

Verktygen samlar användardata från många elever och skapar mönster för typiska elevbeteenden, vilket förbättrar återkopplingen. Flera skolor begränsar ändå ”skärmtiden” och låter projektarbete vara en stor del av skoldagen.

Det finns kritiker som menar att många elever inte kan ta ansvar för sitt eget lärande och att kreativitet och kritiskt tänkande förutsätter en faktabas, att kunskap är kumulativ och kan inte googlas fram vid behov.

Vi reflekterar att lärare, rektorer, elever, läromedelsföretag och edtech-företag fortsätter att undersöka hur den digitala tekniken bäst kan utnyttjas och integreras i undervisning och lärande.

Länk till artikeln

Fyra IT-giganter ändrar edtech-landskapet

En rapport från Education Week Market Brief beskriver hur de fyra IT-giganterna Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar mot varandra om den amerikanska edtech-marknaden.

Edtech står för education technology och fanns förstås redan när läraren hade OH-projektor men begreppet avser numer digital teknik som på olika sätt stöder undervisningen. Nyhetsbrevet fortsätter här sin rapportering från nr 2.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lärare i grundskola och gymnasium och skolchefer.

Av de fyra har Google tagit täten och föredras av de allra flesta lärare. Google föredras för att det är ”Lätt att använda”.

Vad gäller hårdvara har Google Chromebook, enligt rapporten, tagit täten framför PC bärbar och iPad. Även Chromebook leder ”Lätt att använda”. Men PC bärbar leder ”Stöder höga kunskapsresultat” och iPad ”Ökar elevengagemanget mest”. Enligt undersökningen kommer Chromebook att behålla den starka ledningen.

Google gör inget undervisningsmaterial men kan ändå med sin dominans få läromedelsföretag att anpassa sina digitala läromedel för att enklare kunna fungera ihop med Google-strukturen. Men man ska, enligt rapporten, inte underskatta de andra IT-giganterna.

Vi reflekterar att IT-giganterna förändrar förutsättningarna för skoladministration, lärplattformar, digitala läromedel och undervisning och lärande. Svenska Läromedel bidrar till processen genom att delta i utvecklandet av standards för åtkomst till digitala läromedel.

Länk till rapporten Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

Skolforum

Det är mindre än två månader kvar till Skolforum 2017 måndag-tisdag 30-31 oktober.  Årets tema är ”Ge alla samma chans – för en likvärdig skola”. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel har i samarbete med Stockholmsmässan fyllt två hela dagar med kompetensutveckling för hela kollegiet.

Prins Carl Philip inviger. Sara Lövenstam föreläser om hur man tar sig an grammatik och höjer elevernas språkkänsla, Cecilia Bergentz om kollegiala observationer och IT-forskaren Carl Heath om makerkultur. Undersök nya lärarhandledningar och läroböcker och digitala läromedel på Digitala torget.

Planera ditt eget program med Skolforums programverktyg.

Om du inte skaffar biljett kan du inte välja bland seminarierna. Flera är redan fulltecknade.

Länk till Skolforum

”Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal”

En artikel med denna titel av Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland har publicerats i Review of Educational Research. Författarna gör en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

De går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp – påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Vi reflekterar att den tekniska utvecklingen har varit så snabb att man måste fråga sig om de äldre studier som ingår i materialet verkligen är relevanta. Forskningsfrågan har relevans också för undervisningen i de svenska klassrummen och de aviserade digitala nationella proven.

Länk till artikeln Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

The Academic Book of the Future

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av the Arts and Humanities Research Council och British Library under 2014-16.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för humanistiska monografier på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Michel Jubbs rapport
Marilyn Deegans rapport

Skolkommissionens förslag är välkomna

Publicerad: 25 augusti, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Skolkommissionens förslag är välkomna”, skriver ordföranden I Lärarnas Riksförbund och VD i Svenska Läromedel en gemensam debattartikel i Barometern den 25 augusti 2017.

Artikelförfattarna ser positivt på att Skolkommissionen vill sätta gränsvärden som inte får underskridas för resurser som är viktiga för undervisning och lärare, säkra lärarnas professionella friutrymme inom en tydlig ram och införa ett professionsprogram.

Länk till artikeln

Svenska Läromedels panel i Almedalen diskuterar kunskap, värden och bildning, skolans grundfrågor.

Panelen består av utbildningsminister Gustav Fridolin, professor Sverker Sörlin, fil. dr Per Kornhall, Lärarförbundets andre vice ordförande Robert Fahlgren, Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Svante Tideman, ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Lena Hallengren (S) och ledamoten av samma utskott Maria Stockhaus (M).

Samtalet sker på Gotlands museum torsdagen den 7 juli kl. 13-14. Välkommen!

Läs mer

 

Yttrande Förväntade ändringar i mervärdeskattelagen

Publicerad: 24 maj, 2017 under: Yttranden

Svenska Läromedel yttrar sig till utbildningsdepartementet över ändringar i mervärdeskattelagen och menar att, för det fall att ändrade EU-regler gör det möjligt, den lägre skattesatsen 6 procent ska införas även på digitala läromedel. yttrandet har även tillställts Finansdepartementet.

Länk till yttrandet

Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor

Publicerad: 21 maj, 2017 under: Debattartiklar

Under rubriken ”Frigör mer lärartid och få bättre undervisning i Dalarnas skolor”, skriver VD i Svenska Läromedel och andre vice ordföranden i Lärarförbundet en gemensam debattartikel i Dala-Demokraten den 21 maj 2017.

Artikelförfattarna föreslår att mer personal ska anställas i skolorna, tillgången till bra läromedel ska säkerställas i skolorna och att det ska renas på lärarnas skrivbord.

Länk till artikeln

 

Nyhetsbrev nr 2

Publicerad: 17 maj, 2017 under: Nyheter

Nyhetsbrev nr 2! Lärarhögskolan hade fel om läromedel. Juriststudenter vill ha mer digitalt material.

Rickard Vinde
Maj 2017

Politiker i Kungälv vill ha en läromedelspolicy

Tre politiker i Kungälv har motionerat i kommunfullmäktige om en läromedelspolicy. De menar att elever ska ha rätt till läromedel som ger struktur och sammanhang. En läromedelspolicy skulle ge en långsiktig och genomtänkt strategi för läromedel och därmed högre kunskapsresultat.

Länk till motionen

Vi reflekterar att de flesta lärare och elever vill ha läromedel men utan systematiskt kvalitetsarbete blir de försummade och ersatta av gratismaterial och stenciler.

Lärarhögskolan hade fel om läromedel

Bloggaren Fröken Linda fick på lärarhögskolan lära sig att bra lärare skapar sitt eget material och inte använder läromedel som ger en ”undermålig och ålderdomlig” undervisning. Men Fröken Linda har tröttnat på hopplock, sena kvällar med kopiering och tänker kräva rätt utrustning för att kunna leverera kvalitet. Hon har provat ett digitalt läromedel i engelska som hon vill ha som bas i undervisningen.

Länk till bloggen

Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar om skolan

I en analys av den digitala skolmarknaden i U.S.A. konstaterar Education Week att Amazon erbjuder serverkapacitet, Apple iPads och Macs, Google G Suite och Chromebooks och Microsoft Office365 for education och Minecraft.

Just nu har Google ledningen och Chromebook är populärast med sin enkelhet, även om vissa lärare tycker att den är underdimensionerad för mycket. Lärare vill ha utrustning som förbättrar undervisningen utan att de får nya arbetsuppgifter.

Vissa menar att de fyra storas dominans hämmar utvecklingen och stänger ut nya ed-tech-verktyg. Andra menar att skolor kommer att börja använda både Apple, Google och Microsoft samtidigt men för olika uppgifter,

Länk till EducationWeek

Folkbildning för asylsökande

Folkhögskolor och studieförbund bedrev under 2016 verksamhet för 80 000 asylsökande i 271 kommuner. Språkintroduktion har varit en viktig del av verksamheten och är en förutsättning för lyckad integration.

Folkbildningsrådet beskriver verksamheten i rapporten Folkbildning med asylsökande 2016.

Länk till Folkbildningsrådet

Vi reflekterar att läromedelsförlagen har svarat med många nya läromedel och därmed fått bidra till att nyanlända snabbt får lära sig svenska.

Juriststudenterna vill ha mer digital undervisning

En undersökning bland 625 studenter på juristprogrammet av Wolters Kluwer visar att studenterna vill ha mer digitalt material. De ser det som en förberedelse för ett allt mer digitaliserat arbetsliv och konstaterar att universitet som endast tillåter tryckta böcker på tentamina inte är tidsenliga. Av undersökningen framgår att andra högskoleutbildningar är mer digitala.

Länk till Wolters Kluwer

Svenska Läromedel i Almedalen

Svenska Läromedel är på plats i Almedalen och lyfter skolans grundfrågor: kunskap, bildning, värden och likvärdighet. Men vad betyder det i dag och har lärare rätt förutsättningar för sitt uppdrag? Detta diskuterar vår panel torsdagen den 6 juli kl. 13 på Gotlands museum i Visby.

Panelen består av Robert Fahlgren, andre vice ordförande i Lärarförbundet; Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister; Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagen utbildningsutskott; Per Kornhall, skolexpert; Sverker Sörlin, professor på KTH; Maria Stockhaus (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott (M) och Svante Tideman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund. Moderator är Jan Wifstrand.

Länk till Almedalens program

 

Årets kopieringsersättning

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Nyheter

Senast den 31 mars kan läromedelsförlag ansöka hos Svenska Läromedel om kopieringsersättning från Bonus Copyright Access. Läromedelsförlag vars tryckta läromedel kan antas ha blivit kopierade har rätt till sådan ersättning och kan kontakta kansliet för att få ansökningsblanketten.

Läs mer om att söka kopieringsersättning

Kunskapsgrunden är viktigast

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Debattartiklar

Replik: Källkritik

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information, skriver Rickard Vinde.

Svar till Stefan Eklund med flera (NWT 8/2)

Sex tidningsutgivare skriver att digitaliseringen har enorma möjligheter men att resultatet i skolan också är lögner, desinformation och propaganda. Källkritik som ett obligatoriskt ämne är deras lösning.

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information. Forskning visar också att elever inte kan lära sig förmågor självständigt utan koppling till kunskap i ett visst ämne. Att införa ett nytt ämne i skolan skulle heller inte hjälpa de lärare som redan arbetar många timmar övertid varje vecka.

Den verkliga lösningen är att ge lärare och elever läromedel i alla ämnen, läromedel som följer läroplanen och har beprövad pedagogik – lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel. Då får eleverna sammanhang och kunskap som är kvalitetssäkrad i en professionell förlagsprocess.

Men i dag saknar många elever läromedel. Läromedelskartan visar att elever i Hagfors 2015 fick nya läromedel för bara 288 kronor och att skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är mycket stora.

Det betyder att lärare använder arbetstid till att kopiera och göra eget material i stället för att möta elever. Det betyder att eleverna inte får en gemensam kunskapsgrund och blir mer beroende av hemmets resurser och att likvärdighet därför saknas. Om alla elever däremot har en gemensam kunskapsgrund kan de träna på den mycket viktiga källkritiken med lärresurser som hemsidor, gratisböcker och tidningar som kan innehålla både falska fakta och propaganda.

Svenska Läromedel menar att professionella lärare med professionella verktyg kan lära ut både kunskap och källkritik och lära sina elever att vara självständiga och att värja sig mot felaktigheter. Det är dags att göra läromedel till en obligatorisk rättighet.

Rickard Vinde

Vd, Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i NWT den 23 februari 2017.

Länk till artikeln