Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum

Publicerad: 11 oktober, 2017 under: Debattartiklar

Läromedel är en del av skolans infrastruktur skriver vi under rubriken ”Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum” i Lärarnas Tidning den 11 oktober 2017.

Svenska Läromedel har därför föreslagit att läromedelsbegreppet  stärks i skollagen, att lärare och elever får rätt till grundläromedel och att miniminivåer införs för huvudmännen.

Liksom Skolkommissionen vill Svenska Läromedel att lärare ska få avlastning och stöd och att undervisning åter ska bli lärares kärnuppgift.

Länk till artikeln

Yttrande Läsdelegationen

Publicerad: 9 oktober, 2017 under: Yttranden

Svenska Läromedel yttrar sig 2017-09-10 till den av Kulturdepartementet tillsatta Läsdelegationen och menar att läsningen av kunskapstexter i form av läromedel bör få en central roll i skolans systematiska lästräning. Svensak Läromedel ger förslag på åtgärder om bl.a. lärarutbildning, undervisning och skolbibliotek.

Länk till yttrandet

Välkommen till Mötesplats Läromedel

Publicerad: 4 oktober, 2017 under: Nyheter

Det finns ett nytt intresse för läromedel. Att det måste finnas ett kvalitetssäkrat innehåll när kunskapsresultat står i fokus är en orsak.

Att digitaliseringen har lett till frågor om både undervisningens former och innehåll är en annan. Att lärarbristen gör att lärare måste få än mer avlastning och stöd för att kunna undervisa fler elever är en tredje.

Forskningen visar på betydelsen av lärarhandledningar och den högre användningen av läromedel i högpresterande länder. Både utbildningsministern, lärarnas fackliga organisationer och skolexperter har deltagit i Svenska Läromedels panelsamtal i Almedalen. Biträdande kommunalrådet för skola i Göteborgs stad beskrev nyligen läromedel som en ryggrad i undervisningen.

Svenska Läromedel har bidragit med sin Kvalitetspolicy som ett verktyg för lärare att välja läromedel, med Läromedelsportalen för att hjälpa lärare att hitta fram till det numer stora utbudet av digitala läromedel och med förslag till regeringen att ge lärare och elever rätt till grundläromedel.

Men det har inte funnits en plats att mötas, analysera och diskutera för de som ser läromedel som en viktig del av skolsystemet och som verktyg för professionella lärare att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten för alla elever.

Svenska Läromedel välkomnar dig därför till Mötesplats Läromedel, ett öppet forum för läromedel.

Associate professor Öystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo beskriver Ark & App, den rapport som han med 20 forskare gjorde om hur lärresurser används i den norska skolan, utvecklingen därefter och hur man på lärarutbildningen arbetar med läromedel och digitala verktyg.

Vi informerar om vårt pågående arbete med läromedelskvalitet och bjuder in till diskussion om hur läromedelsföretagen kan bidra till skolans utveckling. Vi kommenterar också utvecklingen i branschen.

Dag Torsdag 7 december
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2, Odenplan, Stockholm

Anmäl dig till Mötesplats Läromedel på hemsidan eller på info@svenskalaromedel.se senast den 23 november.

Varmt välkommen

Rickard Vinde VD

Pressmeddelande 2 109 digitala läromedel i en portal

Publicerad: 3 oktober, 2017 under: Nyheter

”Svenska Läromedel ville göra det enkelt för lärarna och samlade därför alla digitala läromedel från de digitala medlemsföretagen i Läromedelsportalen”, uppger Rickard Vinde, VD i branschorganisationen.

Det skedde sedan Skolverket diskuterat de nationella strategierna för skolans digitalisering med olika skolaktörer och uttryckt att var ett problem att lärare hade svårt att hitta läromedel i det oöverskådliga digitala utbudet.

I Läromedelsportalen finns digitala läromedel från Digilär, Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma Utbildning sökbara på ämne, stadium och titel.

När höstterminen 2017 börjar har utbudet av digitala läromedel och Läromedelsportalen växt och portalen innehåller över 2 100 läromedel.

De flesta läromedel ger möjlighet till uppläsning av eller anpassning av texten och blir därmed inkluderande redan från början. Vissa har learning analytics och anpassar lärandet till varje elev.

Läraren får direkt tillgång till lärarhandledningen, vilket är viktigt när forskningen allt mer visar på lärarhandledningarnas betydelse och som blir än större med en omfattade brist på legitimerade lärare.

Vissa läromedel är fortfarande PDF men utvecklingen mot digital first, digitala läromedel som också kan bli tryckta, går mycket fort.

Vissa läromedel ersätter den tryckta läroboken helt medan andra är komplement. Det är den professionella läraren eller lärarlaget som ska avgöra vilket läromedel som är bäst för varje lärare, klass och undervisningssituation.

”För Svenska Läromedel och medlemsföretagen handlar det om att lärare ska ha lätt att hitta digitala läromedel som följer Svenska Läromedels kvalitetspolicy. Enligt läroplanen har elever faktiskt rätt att få läromedel av god kvalitet.”

Nu gäller det att få skolans huvudmän att förstå att de ska säkra att lärare och elever också kan skaffa digitala läromedel. ”Det är avgörande för likvärdighet och kunskapsresultat”, avslutar Rickard Vinde.

Länk till Läromedelsportalen

Ed behöver läromedel

Publicerad: 13 september, 2017 under: Debattartiklar

Alla elever har rätt till kunskap, skriver Svenska Läromedel i NWT den 12 september 2017.

I en liten kommun som Dals-Ed är det svårt att driva skolan. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting SKL får 18 procent av eleverna i kommunen inte tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet.
För Dals-Ed är det därför viktigare än någonsin att slå vakt om den jämlikhet som är grunden för höga kunskapsresultat.

Den grunden skapas av att lärare får förutsättningar att undervisa och elever att lära. En viktig förutsättning är läromedel: lärarhandledningar, läroböcker, övningsböcker och digitala material som följer läroplanen och är utvecklade av författare och förlag.

Läromedlen ger lärare en grund för undervisningen och sparar dyrbar tid som eleverna kan få i stället. Eleverna får struktur och sammanhang som bara blir viktigare när samhället är snuttifierat.

Det bekymrar mig därför att Dals-Ed i sin budget för 2018 anger att läromedelsbudgeten ska användas till datorer och teknik. Eleverna ska självfallet få datorer men till dessa måste det skaffas digitala läromedel. Elever kan inte surfa sig till kunskap.

Läromedel säkrar att läroplanens innehåll finns till varje lektion. Att lärare får kopiera och sätta ihop eget material och elever hålla tillgodo med stenciler är ingen hållbar lösning.

Jag uppmanar Dals-Ed att satsa på både läromedel och teknik. Nu har lärarna på Snörrumskolan och Hagaskolan börjat att planera läsåret för sina förväntansfulla elever. Se till att de alla får både tryckta läroböcker och datorer med digitala läromedel och ändra budgeten för 2018.

Med en riktig läromedelstillgång får de professionella lärarna professionella verktyg för att ge alla elever större möjligheter att gå på gymnasiet vidare ut i livet med en stark grund.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Länk till debattartikeln

 

Nyhetsbrev nr 3

Publicerad: 12 september, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Prins Carl Philip inviger Skolforum. En rapport diskuterar framtiden för högskoleböcker i humaniora. Vi rapporterar självfallet fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2017

Läroplans- och läromedelshistoria

 

I den tidigare i år utgivna Norsk laerebokhistorie beskriver fyra experter på pedagogiska texter den norska lärobokens historia 1739-2013.

Redan 1739 fick Norge obligatorisk undervisning för alla barn. År 1860, när 90 procent av befolkningen bodde på landet, infördes en folkskola.

Folkskolan som skulle förbereda alla för samhällslivet stärktes 1889. Det satsades på läroböcker i de olika ämnena. Under 1900-talet började den amerikanske filosofen John Deweys idéer om learning by doing slå igenom, vilket ledde till att elever skull göra.

Deweys idéer fick starkt genomslag i 1939 års läroplan och eleverna skulle arbeta allsidigt och självständigt med ämnet. Det ställdes också krav på individualisering, att elever skulle kunna arbete med olika uppgifter på olika nivåer. Grupparbeten och ämnesövergripande lärande blev viktigt.

Kraven på elevaktivitet och individualisering gjorde att läromedelsförlagen utvecklade läroböcker med många olika komponenter som eleverna skulle kunna arbeta självständigt med. Läroboksläraren fick en viktig roll och läraren blev en handledare. Läroplanen föreskrev tydligt de olika ämnenas kunskapsinnehåll, vilket också påverkade läroböckernas utformning.

Till 1974 års läroplan utvecklade läromedelsförlagen, för att möta de två kraven, läromedelssystem med grundbok, arbetsbok, lärarhandledning, ljud- och filmkomponenter och prov. Vissa reagerade mot detta och menade att eleverna skulle arbeta med många olika, autentiska lärresurser som romaner och dagstidningar och en ny läroplan decentraliserade 1987 besluten om ämnesinnehållet.

I läroplanen 2006 betonas de kompetenser som eleverna ska uppnå. Läromedelsförlagens uppgift att tolka läroplanen blev då större.

Under åren har läroböckerna gått från att vara moraliskt fostrande till att spegla samhällets mångfald med krig, miljöproblem och missbruksproblem. Böckerna har också blivit mer heterogena men samhällsförändringar syns ofta inte i läroböckerna förrän de har fått allmänt genomslag. Bilder och illustrationer har blivit vanliga. Texterna sätter nu eleverna i centrum och vänder sig direkt till dem.

Författarna konstaterar att läroböcker visar vilka kunskaper och värderingar som vi anser så viktiga att vi vill förmedla de till nästa generation samtidigt som läroböckerna typiska samtidsbilder. Norsk Laerebokhistorie innehåller också ingående beskrivningar av läromedel från de olika epokerna.

Vi reflekterar att det i vårt överflöd av fragmentariskt medieutbud finns ett lika stort behov av läromedel som för etthundra år sedan när mycket få medier fanns. Kritik mot läromedelssystemen tycks i Norge, precis som i Sverige, ha slagit över i en läromedelsnegativism som har bidragit till att försvaga skolans infrastruktur för kunskap, med känt resultat.

Vi rekommenderar denna bok till alla som är intresserade av läromedelskunskap och hur skolan, läroplaner och läromedel påverkas av samhällsutveckligen.

Skjelbred, Dagrun m.fl. (2017) Norsk laerebokshistorie, Universitetsförlaget, 527 sid.

IT  omvandlar skolan

Artiklen ”Technology is transforming what happens when a child goes to school” i The Economist den 22 juli 2017 beskriver utvecklingen av edtech i U.S.A. Så sent som 2015 visade OECD att IT i skolan inte ledde till förbättrade kunskapsresultat. [Om OECD hade med några riktiga digitala läromedel är osäkert.]

Nya verktyg som kan följa elevens utveckling och återkoppla som en privatlärare ger emellertid positiva resultat. Facebooks grundare Mark Zuckerberg investerar stort i den nya tekniken.

Verktygen samlar användardata från många elever och skapar mönster för typiska elevbeteenden, vilket förbättrar återkopplingen. Flera skolor begränsar ändå ”skärmtiden” och låter projektarbete vara en stor del av skoldagen.

Det finns kritiker som menar att många elever inte kan ta ansvar för sitt eget lärande och att kreativitet och kritiskt tänkande förutsätter en faktabas, att kunskap är kumulativ och kan inte googlas fram vid behov.

Vi reflekterar att lärare, rektorer, elever, läromedelsföretag och edtech-företag fortsätter att undersöka hur den digitala tekniken bäst kan utnyttjas och integreras i undervisning och lärande.

Länk till artikeln

Fyra IT-giganter ändrar edtech-landskapet

En rapport från Education Week Market Brief beskriver hur de fyra IT-giganterna Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar mot varandra om den amerikanska edtech-marknaden.

Edtech står för education technology och fanns förstås redan när läraren hade OH-projektor men begreppet avser numer digital teknik som på olika sätt stöder undervisningen. Nyhetsbrevet fortsätter här sin rapportering från nr 2.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lärare i grundskola och gymnasium och skolchefer.

Av de fyra har Google tagit täten och föredras av de allra flesta lärare. Google föredras för att det är ”Lätt att använda”.

Vad gäller hårdvara har Google Chromebook, enligt rapporten, tagit täten framför PC bärbar och iPad. Även Chromebook leder ”Lätt att använda”. Men PC bärbar leder ”Stöder höga kunskapsresultat” och iPad ”Ökar elevengagemanget mest”. Enligt undersökningen kommer Chromebook att behålla den starka ledningen.

Google gör inget undervisningsmaterial men kan ändå med sin dominans få läromedelsföretag att anpassa sina digitala läromedel för att enklare kunna fungera ihop med Google-strukturen. Men man ska, enligt rapporten, inte underskatta de andra IT-giganterna.

Vi reflekterar att IT-giganterna förändrar förutsättningarna för skoladministration, lärplattformar, digitala läromedel och undervisning och lärande. Svenska Läromedel bidrar till processen genom att delta i utvecklandet av standards för åtkomst till digitala läromedel.

Länk till rapporten Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

Skolforum

Det är mindre än två månader kvar till Skolforum 2017 måndag-tisdag 30-31 oktober.  Årets tema är ”Ge alla samma chans – för en likvärdig skola”. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel har i samarbete med Stockholmsmässan fyllt två hela dagar med kompetensutveckling för hela kollegiet.

Prins Carl Philip inviger. Sara Lövenstam föreläser om hur man tar sig an grammatik och höjer elevernas språkkänsla, Cecilia Bergentz om kollegiala observationer och IT-forskaren Carl Heath om makerkultur. Undersök nya lärarhandledningar och läroböcker och digitala läromedel på Digitala torget.

Planera ditt eget program med Skolforums programverktyg.

Om du inte skaffar biljett kan du inte välja bland seminarierna. Flera är redan fulltecknade.

Länk till Skolforum

”Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal”

En artikel med denna titel av Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland har publicerats i Review of Educational Research. Författarna gör en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

De går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp – påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Vi reflekterar att den tekniska utvecklingen har varit så snabb att man måste fråga sig om de äldre studier som ingår i materialet verkligen är relevanta. Forskningsfrågan har relevans också för undervisningen i de svenska klassrummen och de aviserade digitala nationella proven.

Länk till artikeln Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

The Academic Book of the Future

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av the Arts and Humanities Research Council och British Library under 2014-16.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för humanistiska monografier på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Michel Jubbs rapport
Marilyn Deegans rapport