Nyhetsbrev nr 2

Publicerad: 17 maj, 2017 under: Nyheter

Nyhetsbrev nr 2! Lärarhögskolan hade fel om läromedel. Juriststudenter vill ha mer digitalt material.

Rickard Vinde
Maj 2017

Politiker i Kungälv vill ha en läromedelspolicy

Tre politiker i Kungälv har motionerat i kommunfullmäktige om en läromedelspolicy. De menar att elever ska ha rätt till läromedel som ger struktur och sammanhang. En läromedelspolicy skulle ge en långsiktig och genomtänkt strategi för läromedel och därmed högre kunskapsresultat.

Länk till motionen

Vi reflekterar att de flesta lärare och elever vill ha läromedel men utan systematiskt kvalitetsarbete blir de försummade och ersatta av gratismaterial och stenciler.

Lärarhögskolan hade fel om läromedel

Bloggaren Fröken Linda fick på lärarhögskolan lära sig att bra lärare skapar sitt eget material och inte använder läromedel som ger en ”undermålig och ålderdomlig” undervisning. Men Fröken Linda har tröttnat på hopplock, sena kvällar med kopiering och tänker kräva rätt utrustning för att kunna leverera kvalitet. Hon har provat ett digitalt läromedel i engelska som hon vill ha som bas i undervisningen.

Länk till bloggen

Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar om skolan

I en analys av den digitala skolmarknaden i U.S.A. konstaterar Education Week att Amazon erbjuder serverkapacitet, Apple iPads och Macs, Google G Suite och Chromebooks och Microsoft Office365 for education och Minecraft.

Just nu har Google ledningen och Chromebook är populärast med sin enkelhet, även om vissa lärare tycker att den är underdimensionerad för mycket. Lärare vill ha utrustning som förbättrar undervisningen utan att de får nya arbetsuppgifter.

Vissa menar att de fyra storas dominans hämmar utvecklingen och stänger ut nya ed-tech-verktyg. Andra menar att skolor kommer att börja använda både Apple, Google och Microsoft samtidigt men för olika uppgifter,

Länk till EducationWeek

Folkbildning för asylsökande

Folkhögskolor och studieförbund bedrev under 2016 verksamhet för 80 000 asylsökande i 271 kommuner. Språkintroduktion har varit en viktig del av verksamheten och är en förutsättning för lyckad integration.

Folkbildningsrådet beskriver verksamheten i rapporten Folkbildning med asylsökande 2016.

Länk till Folkbildningsrådet

Vi reflekterar att läromedelsförlagen har svarat med många nya läromedel och därmed fått bidra till att nyanlända snabbt får lära sig svenska.

Juriststudenterna vill ha mer digital undervisning

En undersökning bland 625 studenter på juristprogrammet av Wolters Kluwer visar att studenterna vill ha mer digitalt material. De ser det som en förberedelse för ett allt mer digitaliserat arbetsliv och konstaterar att universitet som endast tillåter tryckta böcker på tentamina inte är tidsenliga. Av undersökningen framgår att andra högskoleutbildningar är mer digitala.

Länk till Wolters Kluwer

Svenska Läromedel i Almedalen

Svenska Läromedel är på plats i Almedalen och lyfter skolans grundfrågor: kunskap, bildning, värden och likvärdighet. Men vad betyder det i dag och har lärare rätt förutsättningar för sitt uppdrag? Detta diskuterar vår panel torsdagen den 6 juli kl. 13 på Gotlands museum i Visby.

Panelen består av Robert Fahlgren, andre vice ordförande i Lärarförbundet; Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister; Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagen utbildningsutskott; Per Kornhall, skolexpert; Sverker Sörlin, professor på KTH; Maria Stockhaus (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott (M) och Svante Tideman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund. Moderator är Jan Wifstrand.

Länk till Almedalens program

 

Årets kopieringsersättning

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Nyheter

Senast den 31 mars kan läromedelsförlag ansöka hos Svenska Läromedel om kopieringsersättning från Bonus Copyright Access. Läromedelsförlag vars tryckta läromedel kan antas ha blivit kopierade har rätt till sådan ersättning och kan kontakta kansliet för att få ansökningsblanketten.

Läs mer om att söka kopieringsersättning

Kunskapsgrunden är viktigast

Publicerad: 1 mars, 2017 under: Debattartiklar

Replik: Källkritik

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information, skriver Rickard Vinde.

Svar till Stefan Eklund med flera (NWT 8/2)

Sex tidningsutgivare skriver att digitaliseringen har enorma möjligheter men att resultatet i skolan också är lögner, desinformation och propaganda. Källkritik som ett obligatoriskt ämne är deras lösning.

Men källkritik kan inte utövas i ett tomrum. Man måste ha en fast kunskap att stå på för att kunna vara källkritisk till ny information. Forskning visar också att elever inte kan lära sig förmågor självständigt utan koppling till kunskap i ett visst ämne. Att införa ett nytt ämne i skolan skulle heller inte hjälpa de lärare som redan arbetar många timmar övertid varje vecka.

Den verkliga lösningen är att ge lärare och elever läromedel i alla ämnen, läromedel som följer läroplanen och har beprövad pedagogik – lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel. Då får eleverna sammanhang och kunskap som är kvalitetssäkrad i en professionell förlagsprocess.

Men i dag saknar många elever läromedel. Läromedelskartan visar att elever i Hagfors 2015 fick nya läromedel för bara 288 kronor och att skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är mycket stora.

Det betyder att lärare använder arbetstid till att kopiera och göra eget material i stället för att möta elever. Det betyder att eleverna inte får en gemensam kunskapsgrund och blir mer beroende av hemmets resurser och att likvärdighet därför saknas. Om alla elever däremot har en gemensam kunskapsgrund kan de träna på den mycket viktiga källkritiken med lärresurser som hemsidor, gratisböcker och tidningar som kan innehålla både falska fakta och propaganda.

Svenska Läromedel menar att professionella lärare med professionella verktyg kan lära ut både kunskap och källkritik och lära sina elever att vara självständiga och att värja sig mot felaktigheter. Det är dags att göra läromedel till en obligatorisk rättighet.

Rickard Vinde

Vd, Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i NWT den 23 februari 2017.

Länk till artikeln

Utan läromedel sjunker elevernas läsförmåga

Publicerad: 28 november, 2016 under: Debattartiklar

Det är elevernas förmåga att läsa facktexter som har sjunkit, skriver i en debattartikel i Svenskläraren den 28 november 2016. Därför krävs det att vi säkrar att de får läsa för varje årskurs anpassade facktexter, det vill säga läromedel, skriver Rickard Vinde, legitimerad gymnasielärare och VD för Svenska Läromedel.

Under rubriken ”Vad kostar en fri läromedelsmarknad?” hävdar fyra lärarutbildare i svenska att priset som elever har fått betala för en fri läromedelsmarknad är försämrad läsförmåga och försämrad förståelse av skönlitteratur.

Artikelförfattarna konstaterar att svenska elevers läsförmåga har sjunkit under flera år. Ämneskunskaperna har, enligt författarna, sjunkit eftersom elever endast får läsa skönlitteratur i utdrag och en fragmentisering breder ut sig. Värdet av att läsa skönlitteratur uppmärksammas inte i skolan.

Men Kulturrådet och Skolverket har fått ökade anslag för att öka barns läsförmåga och Läsrörelsen har gett bort sjutton miljoner böcker via McDonalds. Enligt Mediebarometern har läsningen av skönlitteratur och barn- och ungdomsböcker också ökat under många år, vilket är bra.

Elevernas läsförmåga har ändå sjunkit kraftigt. Men det är främst förmågan att läsa facktexter, inte skönlitteratur, som har sjunkit. Läsningen av facktexter minskar, enligt Litteraturutredningen, också kraftigt. Studerar man utredningens data på djupet framgår att det även gäller för elevers läsning av läromedel.

Att läsförmågan har minskat mest för den typ av texter av vilka läsningen har minskat mest är inte förvånande. Det betyder också att det bästa, om vi vill hjälpa elever att få bättre läsförmåga, är att säkra att de får läsa mer facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel.

Att ha en hög förmåga att hantera kvalificerade facktexter har dessutom i vårt decentraliserade och tekniskt avancerade samhälle blivit viktigare än tidigare och alla måste ha denna förmåga, både i privat- och yrkesliv.

Att läsa skönlitteratur har unika värden. Genom att läsa korta textutdrag i antologier får eleverna struktur, sammanhang och kunskap om författare och verk. Läromedel, lärarledda samtal och diskussioner ger insikt i hur litteratur kan förstås.

När elever under skoltiden läser det fåtal, utvalda hela romaner som tiden medger, får de tillfälle att tillämpa sina kunskaper och uppleva de unika värdena. Värdet av att ungdomar på sin fritid läser mycket böcker är jag den förste att instämma i.

Författarna menar att marknadens starka krafter försämrar läromedlen och de efterlyser mer granskning. Men den fria läromedelsmarknaden med flera förlag som alla söker rekrytera de bästa författarna och medarbetarna och låter lärare granska och välja mellan flera konkurrerande läromedel är den bästa garantin för hög kvalitet.

Professorer i litteraturvetenskap som menar att elever borde få det ena men inte det andra läromedlet underkänner en hel yrkeskårs professionalitet.

Problemet är i själva verket att lärare i dag inte har möjlighet att granska och välja eftersom huvudmän inte säkrar att det finns medel till läromedelsinköp. Just i det stora ämnet svenska har lärare behov av ett stort utbud att välja på.

Om lärare inte kan använda systematiskt sammanställda antologier och strukturerade läromedel utan får ge eleverna stenciler och gratisböcker, breder förstås fragmentariseringen ut sig. Motsvarande gäller för alla skolans ämnen.

Vi är förmodligen alla överens om att den sjunkande läsförmågan är ett av skolans och samhällets största problem. Rätt åtgärd är att angripa grundproblemet och säkra att eleverna får läsa facklitteratur som är omsorgsfullt anpassad för varje årskurs, det vill säga läromedel. Eleverna har fått betala ett högt pris i form av försämrad läsförståelse på grund av att de under många år inte har fått göra det.

Rickard Vinde

Legitimerad gymnasielärare och VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades den 28 november 2016 i den digitala versionen av Svensklärarföreningens tidning Svenskläraren.

Länk till debattartikeln

Nyhetsbrev nr 5

Publicerad: 14 november, 2016 under: Nyhetsbrev

Stockholms stad vill att elever och föräldrar ska ha läromedelstillgång som ett kriterium för att välja skola. Myndigheten Forum för levande historia har granskat tolv högstadieböcker i historia och samhällskunskap med gott resultat. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Rickard Vinde
November 2016

 

”Stockholms lärare ska minska läromedelsglappet”

I en nyhetsartikel med denna rubrik i Skolvärlden den 6 oktober uppger skolborgarrådet i Stockholm Olle Burell att det är stora skillnader på hur mycket olika kommuner satsar på läromedel och att Stockholm nu ska utreda hur det ser ut i den egna kommunen.

I Stockholm fick en elev i grundskolan 2015 nya läromedel för i genomsnitt 838 kr. I landets kommuner varierade det mellan 295 kr och 1 218 kr. Olle Burell vill nu inventera hur det ser ut på de enskilda skolorna i Stockholm. Han vill ha en heltäckande bild inför den enorma utveckling som väntar och som har med det digitala att göra. Enligt skolborgarrådet handlar det inte om toppstyrning utan att man på varje skola bör ha en samsyn. Läromedel kan bli en konkurrensfördel för skolan och användas i dialogen med föräldrar.

Vi reflekterar att om skillnaderna är stora mellan kommunerna är de förstås ändå större mellan enskilda skolor inom kommunerna. Huvudmännen har ansvar för att i det systematiska kvalitetsarbetet säkra att alla elever får likvärdig tillgång till aktuella läromedel av god kvalitet, som det föreskrivs i läroplanen. Att likvärdigheten brister mellan kommunerna visar Läromedelskartan.

Länk till artikeln

”Läroböckerna behövs mer än någonsin”

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 30 oktober skriver journalisten och författaren David Isaksson att det är viktigare än någonsin med läroböcker som ger en gemensam värdegrund.

Högstadieelever lever idag i egna, digitaliserade världar som lätt blir bubblor utan kontakt med det viktiga nyhetsflödet. Det blir också allt svårare att vara källkritiskt. Skolor har också satsat mycket på datorer och läsplattor. ”Mossiga läroböcker” behövs inte när allt finns på nätet.

Till skillnad från nätets bubblor ger läromedlen, enligt David Isaksson, alla elever ett sammanhang, likvärdighet och en grund för ett gemensamt samtal om värderingar som jämställdhet och demokrati.

Vi reflekterar att David Isakssons uppfattning bekräftas av den forskning som visar att det är viktigt för lärandet att klassen samlas runt ett gemensamt material. När alla elever kan leva i sin egen bubbla på fritiden blir skolans uppgift att bygga en gemensam grund för värderingar och kunskap ännu viktigare och läromedlen är en stomme för det.

Länk till artikeln

Finska skolor undervisar om upphovsrätt

I den nya finska läroplanen ingår upphovsrätt. Kopiraitti är ett digitalt material på både finska och svenska som kan användas i undervisningen om hur texter, bilder, film och musik får användas. Det finns lärarhandledning, dokument, uppgifter och spel för olika årskurser.

Kopiraitti är en möjlighet att undervisa om den komplicerade upphovsrätten på ett enkelt sätt. Hur får man kopiera andras material, citera det, infoga det i ett eget material? När gör man en parodi på materialet och när blir det en kränkning eller t.o.m. ett brott? För lärare är kunskap om Bonus Copyright Access skolavtal en grund i upphovsrätten.

Vi reflekterar att upphovsrätt borde ingå både i lärarutbildningen, läroplanen och undervisningen. Att hantera olika material med respekt för de investeringar som författare och andra rättighetshavare har gjort har med digitaliseringen blivit mer komplicerat och kräver därför mer kunskap.

Länk till Kopiraitti

”Äger du en skruvmejsel?”
´
Katrin Lilja Waltå disputerade den 30 september med en avhandling med denna titel vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Underrubriken är ”Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf94 och Gy2011”.

Författaren undersöker vilka ”kunskaps-, ämnes och litteratursyner” som finns i de undersökta läroböckerna och hur dessa förändrades i samband med att den nya läroplanen infördes. Författaren påpekar att hennes syfte är att undersöka för vilken tänkt läsare som de olika läromedlen är avsedda och vilka olika förväntningar som finns på de olika ”modelläsarna”.

Katrin Lilja Waltå konstaterar att läroboken intar en ”särställning” i skolan och ”spelar en central roll i nästan all skolundervisning”. Hon hänvisar till engelsk forskning enligt vilken det finns ”ett samband mellan goda studieresultat och användande av läroböcker och andra läromedel av god kvalitet”. Författaren konstaterar att varje lärare har ett stort ansvar för att kritiskt undersöka och välja läroböcker och andra läromedel och att det kräver tid och kunskap.

I avhandlingen granskar författaren noggrant två läroboksserier i svenska från ett stort läromedelsföretag ur olika perspektiv. I granskningen ingår flera böcker som är avsedda för samma grundkurs i svenska på gymnasiet men anpassade för olika yrkesinriktade program, Barn- och fritid, Bygg, Fordon och Hotell och restaurang samt Omvårdnad.

Katrin Lilja Waltå finner att läromedel för yrkesinriktade program fokuserar på isolerade färdigheter och inte, som läroböcker för studieinriktade program, att utveckla en förståelse av skönlitteratur. De utvalda, skönlitterära texterna i läroböckerna anknyter till respektive bransch och syftar till att utveckla en yrkesidentitet.

Författaren finner en korrelation mellan det genomsnittliga meritvärde eleverna på programmet har och komplexiteten i läroböckernas litterära innehåll. De läroböcker som är anpassade för utbildningarna med lägst meritvärde är avsedda för en instrumentell modelläsare som förutsätts vara ointresserad av litteraturläsning. Läroböckerna har en kunskapssyn som är ”atomistisk, passiv och reproducerande”. Lägre förväntningar ställs, enligt författaren, på elever på yrkesinriktade program.

Katrin Lilja Waltå menar att detta är bekymmersamt eftersom skolans uppgift är att förbereda alla elever ”för att vara människa” och hon hänvisar till flera humanistiska kunskapsbegrepp, bl.a. Ellen Keys. Att elever på yrkesinriktade program får läromedel som inte, såsom de för de yrkesinriktade programmen, motsvarar dessa kunskapsbegrepp är odemokratiskt eftersom alla elever behöver goda kunskaper i svenska.

Katrin Lilja Waltå påpekar att förlaget i samband med den nya läroplanen 2011 endast gjorde ytliga förändringar av läroböckerna.

Vi delar inte uppfattningen att läromedel spelar en central roll i nästan all undervisning. Författaren hänvisar inte heller till någon aktuell svensk forskning som har haft läromedelsanvändning och inte något annat som syfte. Tvärtom har användningen av läromedel minskat kontinuerligt under flera decennier.

Författaren konstaterar att både 1994 och 2011 års läroplaner, på bekostnad av ett bildningsperspektiv, har en slagsida mot ett ”mål- och produktivitetstänkande” och att läsning av skönlitterära texter inte heller har en stark tradition på yrkesinriktade programmen. Hon påpekar att avhandlingen inte innehåller någon studie av hur läromedel används praktiskt och att hennes syfte inte främst är att granska om läromedlen motsvarar läroplanens mål.

Katrin Lilja Waltå problematiserar således inte alls hur läroböckerna fungerar som verktyg för lärare och som stöd för elever att, givet en individualiserad undervisning, uppnå läroplanens mål. Hon diskuterar inte heller vad det innebär att lärare, i brist på anslag, får undervisa elever utan läromedel alls. Detta är emellertid en avhandling i humaniora och inte i didaktik och är därför inte märkligt. Författarens observationer ger vid handen att läromedlen väl motsvarar läroplanens krav och de behov som lärare har i sitt yrke.

Vi reflekterar att avhandlingen pekar på den stora betydelsen av att alla elever får läromedel av hög kvalitet. Katrin Lilja Waltå lyfter också fram betydelsen av likvärdighet och skolans demokratiska uppdrag. Vi kan bara instämma, med påpekandet att det är läromedelsförlagens uppdrag i utbildningssystemet att stöda lärare att praktiskt förverkliga detta.

Länk till avhandlingen

Läromedel har god kvalitet

På uppdrag av myndigheten Forum för levande historia har lektorn i pedagogiskt arbete fil. dr Anna Johnsson Harrie granskat tolv läroböcker för högstadiet med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans, sex böcker i historia och sex i samhällskunskap.

Författaren hänvisar till flera tidigare studier som fr.o.m. 1980-talet studerat detta.

Med utgångspunkt i de två ämnenas kursplaner och studiens syfte har Anna Johnsson Harrie valt vissa fokusområden, bl.a. migration, kolonialism och nationella minoriteter. Hon gör en genomgång av hur dessa behandlas i de tolv läroböckerna.

Ett område kan behandlas mer eller mindre, med några rader eller på flera sidor. Begreppen nationalism och integration behandlas inte enhetligt i alla böcker. Begreppet etnicitet används inte alls i två böcker. Det förekommer inte heller i kursplanen men författaren menar att det är ”relativt vanligt i den allmänna debatten” och att eleverna kan behöva hjälp att förstå det, vilket således motiverar att det används i läroböckerna.

I böckerna används ”svart” inom citattecken för att markera att denna benämning fått en nedsättande innebörd. Alla böcker i samhällskunskap tar upp de fem nationella minoriteterna. Böckernas framställning av invandrare, medborgare och kultur skiljer sig åt. Om ett moment helt saknas i en bok förekommer det i stället desto mer utförligt i samma förlags bok i det andra ämnet.

Anna Johnsson Harries slutsats är att det inte finns någon rasism eller främlingsfientlighet i läroböckerna men att det finns tveksamheter. Läroböckerna visar på en uppdelning mellan ”vi” och ”de” på ett sätt som kan få många att känna sig exkluderade, saknar definitioner av viktiga begrepp och inte har tillräcklig framställning av nationella minoriteter.

Vi reflekterar att Anna Johnsson Harrie inte alls analyserar hur väl läromedlen fungerar som verktyg för lärare och hur de kan lämpa sig för olika didaktiska metoder, något som inte heller ingår i myndighetens uppdrag. Författarens mycket detaljerade genomgång är ändå intressant och ger en summarisk bild av hur olika vissa moment kan behandlas. Studien visar hur omsorgsfulla författare och förlag är och vilka olika avvägningar de gör och hur viktigt det är att lärare har läromedelskunskap för att välja det bästa läromedlet för varje undervisningssituation. Rektor har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att elever får ”läromedel av god kvalitet”. Även om författaren påpekar vissa brister synes de granskade läromedlen väl motsvara detta krav.

Författaren konstaterar avslutningsvis att läroboken i dag har konkurrens från flera sorters läromedel. Vi måste påpeka att författaren här själv inte är tydlig med begreppen. Skollagen från 2010 använder lärverktyg som begrepp för allt som lärare kan använda som utrustning och material i undervisningen. Lärreurser är lärverktyg med ett innehåll. Läromedel är lärreurser som är professionellt utvecklade, följer läroplanen och har beprövad pedagogik. Före 2010 användes det nu utmönstrade s.k. utvidgade läromedelsbegreppet från SIA-skolans dagar på 1970-talet. Många menade då att allt var ”läromedel”, bl.a. Kommunförbundet som verkade för att ersätta läromedel med hobbylitteratur och resebeskrivningar, med nu känt PISA-resultat.

Länk till rapporten

Vet Ryve hur ett läromedel är uppbyggt?

Publicerad: 8 oktober, 2016 under: Debattartiklar

Vet professorn Andreas Ryve hur ett läromedel är uppbyggt, frågar vi i en debattartikel i Ekuriren den 8 oktober.

Forskning visar att lärarhandledningar i matematik är kraftfulla verktyg för lärare. Mälardalens högskola går nu vidare med ett femårigt forskningsprojekt.

Lärarhandledningar ger lärare lektionsplaneringar, fördjupning och bedömningsstöd. De ger därför lärarna stöd att använda läromedlen bättre.

Projektet leds av Andreas Ryve som menar att läromedlen i dag motarbetar undervisningen (EK 26/9). Även om Andreas Ryve är professor undrar jag om han verkligen har förstått hur ett läromedel är uppbyggt.

Det består av en lärarhandledning för läraren, ett grundläromedel (en bok eller digitalt) som används av eleverna och flera olika kompletterande delar för att anpassa och individualisera undervisningen. Tillsammans bildar alla delar ett ekosystem för att läraren ska kunna skapa en varierad och rik lärmiljö på varje lektion.

Läromedelsföretagen utvecklar i dialog med skolan nya läromedel i takt med att pedagogik, forskning och samhället utvecklas. Men lärare har inte fått möjligheter att skaffa lärarhandledningar. Erfarenheter från Singapore och Finland och forskning från USA har börjat ändra på det.

Jag tror att Andreas Ryve håller med mig om att läromedel är kraftfulla verktyg för undervisning och lärande. Jag kan bara hålla med honom om att lärarhandledningar är det.

Men forskning kombinerat med läromedelsföretagens metodiska utvecklingsarbete behövs för läromedlens ekosystem hela tiden ska utvecklas och ge lärarna en sådan verktygslåda som alla professionella yrkesutövare ska kunna kräva.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ekuriren den 8 oktober 2016.

Länk till debattartikeln

 

Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 20 september, 2016 under: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 4

Välkommen till Nyhetsbrev nr 4! Enligt en norsk rapport är läromedel en garanti för lärare att undervisningen följer läroplanen. John Hattie har presenterat en modell för lärande. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2016

Läromedel och lärresurser i den norska skolan

I studien Med ark & app undersöker Universitetet i Oslo hur lärare väljer tryckta och digitala läromedel och lärresurser och hur dessa används i undervisningen.

Studien utfördes på uppdrag av det norska Skolverket och avser samhällskunskap, engelska, naturkunskap och matematik i olika årskurser. Tre enkäter och tolv studier utfördes av 20 forskare. Slutrapporten presenterades i april 2016.

I studien görs en distinktion mellan läromedel och lärresurser. Läromedel är tryckta eller digitala material som är utvecklade för att motsvara ett visst innehåll i läroplanen och som har en inbyggd didaktik. Till läromedel räknas främst läromedelsföretagens läromedel men också lärares eget material som Power Point-presentationer. Lärresurser är material som inte primärt är utvecklade för undervisning men som lärare väljer att använda i vissa undervisningssituationer. Som lärresurser räknas bl.a. tidningsartiklar, nätbaserade uppslagsverk, filmer och ljudmaterial.

Tre av fyra lärare i grundskolan uppger att de i huvudsak använder tryckta läromedel och kompletterar med digitala. Av lärarna i grundskolan uppger vidare 22 procent att de använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. Lärare kompletterar läromedel med lärresurser.

Över 80 procent av lärarna menar att grundläromedlen motsvarar kunskapsmålen i styrdokumenten. Enligt utredningen ser lärarna en bra lärobok som en försäkring för att undervisningen i tillräcklig utsträckning motsvarar målen. Det finns i läromedlen också en inbyggd progression över flera år. Enligt undersökningen anser en majoritet av lärarna att lärarhandledningar är viktiga för att planera undervisningen.

På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lärresurser än i grundskolan.

I rapportens sammanfattning konstateras att det i skolan finns en blandkultur med både tryckta och digitala läromedel och lärresurser och det finns inte några tydliga tecknen på att det skulle ändra sig.

I rapporten diskuteras också hur läromedel och lärresurser används i de olika ämnena. Studien Med ark & app ingår i en slutrapport med ytterligare delar som inte refereras här.

Länk till slutrapporten

Läroböcker får stärkt roll när England förändrar undervisningen i matematik

I ett tal den 12 juli presenterar den engelske skolministern Nick Gibb en satsning på undervisning i matematik. Han menar att elever måste behärska grunderna innan de kan börja med problemlösning. Nick Gibb menar att Shanghai och Singapore är föredömen och England ska i satsningen lära av dessa.

Nick Gibb förklarar att bland det viktigaste är tydliga kursplaner och högkvalitativa läroböcker. Läroböckerna från nämnda länder utmärks av en mycket omsorgsfull utveckling. Men de hindrar inte lärares kreativitet utan är tvärtom en grund för denna. Nick Gibb hoppas att satsningen kommer att leda till att alla i England kan säga ”Jag kan matte” i stället för att ”Matte är svårt”.

Länk till talet

John Hatties modell för lärande

I artikeln ”Learning strategies: a synthesis and conceptual model” i Nature Partner Journals utvecklar John Hattie och Gregory Donoghue den 10 augusti en modell för lärande.

Studien bygger på 228 metaanalyser och identifierar fler än 400 lärstrategier, varav några är bäst. Författarnas slutsats är att olika strategier är bäst för olika stadier i elevers lärutveckling. För att lära behöver eleverna skill, will och thrill och lärandet sker på nivåerna surface, deep och transfer.

Skill handlar om vad eleven redan kan. Will och thrill handlar om elevens inställning och motivation. De tre faktorerna förstärker varandra. Författarna påpekar att elever oftast måste ha kunskap på surface-nivå innan de kan nå deep learning och transfer. Med sistnämnda begrepp avses att kunskap från ett område kan tillämpas inom ett annat.

Enligt modellen lär elever bäst när lärandet är kopplat till ett visst innehåll. Att lära sig fristående 21th century skills är, enligt författarna, missvisande. Bland det viktigaste är skill, d.v.s. redan förvärvad kunskap och förmåga, vilket blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. Arbetsminne är också viktigt. Det är viktigt att eleverna förstår målen med undervisningen.

För att få surface-kunskap kan man använda olika studietekniker. För deep learning är det viktigt med samarbete med andra. För att få transfer-kunskap är det viktigt att kunna se mönster, likheter och skillnader inom olika områden.

Vi reflekterar att detta är en akademisk artikel med mycket statistik och tabeller. Men kanske kan modellen, precis som John Hatties välkända böcker, så småningom få stor praktisk betydelse för skolan.

Länk till artikeln

Lästips: Why Knowledge Matters

I Why Knowledge Matters menar E.D. Hirsch att skolans undervisning länge men felaktigt byggt på antagandet att förmågor, såsom läsförmåga, kan läras ut utan koppling till kunskap inom ett visst område. Men starkt fokus på förmågor gör att kunskapsinnehållet behandlas fragmentariskt och t.o.m. blir irrelevant.

Att skilja förmågor från kunskapsinnehållet går tillbaka till John Dewey. Författaren menar också att undervisningen allt för mycket har präglats av individualisering, vilket har berott på en stark tro på Jean Piagets stadietänkande och varje barns naturliga utveckling. Författaren menar att gemensamma kursplaner och gemensam kunskap som grund är viktigt för likvärdighet och kunskapsutveckling. Kognitiv forskning har senare också visat att förmågor utvecklas bäst när de kopplas till kunskap inom ett visst ämnesområde.

Ett allt för ensidigt fokus på förmågor ledde till att kunskapsnivåerna i U.S.A. sjönk kraftigt under perioden 1960-1980 och sedan dess inte har förbättrats. Enligt E.D. Hirsch svarade U.S.A. på detta med flera prov och test i ett försök att styra undervisningen. Det var emellertid dömt att misslyckas eftersom det var idéerna som styrde undervisningen som det var fel på.

Provkulturen hade ändå gynnsamma effekter i de lägsta årskurserna när mekanisk avkodning av texter ska tränas men gav negativa resultat i högre årskurser. I slutändan blev det ändå de elever som hade bäst ämneskunskap som klarade testen bäst, inte de som hade övat mest på förmågor, något som mest missgynnande barn och ungdomar med störst behov.

Frankrike genomförde ett fullskaligt, naturligt experiment när landet 1989 införde de amerikanska undervisningsmetoderna och förmågor som kritiskt tänkande och att lära att lära betonades. Resultatet blev sjunkande likvärdighet och kunskapsresultat för alla elevgrupper. E.D. Hirsh nämner även 1990-talets svenska läroplaner som ett annat avskräckande exempel.

Enligt författaren, som hänvisar till forskning, finns inte problemlösning och kritiskt tänkande som självständiga förmågor. Ju mer man redan kan desto lättare är det att lära nytt. Att slå upp på internet är således främst en möjlighet för dem som redan har stor kunskap och ett rikt språk. Toppländerna Finland, Japan och Kanada är också bäst inte bara på kunskapsresultat utan också på likvärdighet med tydliga kursplaner och progression från år till år.

Vi reflekterar att detta är en bok som utgår från amerikanska förhållanden och de senaste årens diskussion om de nationella kursplanerna common core med åtföljande provkultur. Kanske ska införandet av ett tydligare centralt innehåll i ämnes- och kursplanerna ses som en bekräftelse på att det fanns en medvetenhet om problematiken även i Sverige redan 2011 och boken kan tjäna som underlag för en fortsatt diskussion. Författaren E.D. Hirsch för en grundlig diskussion om likvärdighet och gör en förnyad analys av den välkända Coleman-rapporten från 1966.

E.D. Hirsch har en bakgrund som universitetslärare i engelska och professor i pedagogik. Han har skrivit flera böcker och grundat Core Knowledge Foundation.

Hirsch Jr, E.D. (2016) Why Knowledge Matters, Harvard Education Press, Cambridge Mass., 226 sid.

Skolforum

Snart öppnar portarna till årets Skolforum. Under måndag-tisdag 31 oktober-1 november kan lärare få all kompetensutveckling med ett omfattande utbudet av seminarier, aktiviteter och möjligheter att lära om nya läromedel.

Lyssna på professor Jonas Linderoth som menar att det är dags att återupprätta lärarrollen. Besök Forum digitala läromedel och undersök vilket digitalt läromedel som är bäst i varje klassrum. Diskutera de centrala begreppen i olika ämnen och hur man förklarar dem för eleverna.

På Skolforum kan en hel skola enkelt få ett skräddarsytt program för kompetensutveckling. Det också finns ett särskilt Skolledarprogram för skolledare. Båda dagarna avslutas kl. 16 med ett mingel.

Skolforum ordnas av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel i samarbete med Stockholmsmässan. I Svenska Läromedels monter kan du diskutera läromedel och testa Läromedelsportalen. Välkommen!

Lätt att söka i programmet
Missa inte Mingel på Skolforum
Länk till Skolledarprogrammet

Bristande ansvar för läromedel hotar likvärdigheten

Publicerad: 1 september, 2016 under: Yttranden

Under denna rubrik intervjuas Rickard Vinde den 1 september av chefredaktör Mattias Croneborg på Altinget, den digitala f.d. Riksdag & Departement.

Rickard Vinde menar att det bristande ansvaret för läromedel leder till stora skillnader på skolornas läromedel, vilket är ett likvärdighetsproblem. Vinde skulle därför vilja se att alla kommuner och skolor har en läromedelspolicy.

Läromedel är en del av skolans infrastruktur och borde ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. De tydligare kunskapskraven i 2011 års läroplan och de mer komplexa bedömningar som lärare måste göra har, enligt Vinde, också ökat lärarnas behov av läromedel med både lärarhandledning, grundläromedel och digitala komponenter.

Vinde ser stora fördelar med digitala läromedel och beklagar att marknaden växer långsamt.

I artikeln finns en karta som visar hur mycket pengar per elev i grundskolan som kommunerna satsade på nya läromedel 2015. Siffran är för Habo 237 kr och för Hylte 1 305 kr.

Intervjun publicerades i Altinget den 1 september 2016.

Länk till intervjun i Altinget