Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 13 december, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! En rapport från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av lärarna saknar läromedel. En rapport från Education Week visar att forskningen om individualiserat lärande är otillräcklig. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde December 2017

Så används resurserna i kommunala skolor och friskolo

I denna rapport, som Lärarnas Riksförbund publicerade i oktober, undersöks hur skolorna använder olika resurser. Enkäten har besvarats av 955 lärare.

Lärarna fick ta ställning till påståendet ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”. Av lärarna i Kommunal grundskola svarade 34 procent ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. Siffrorna var för Kommunal gymnasieskola 18 procent samt Friskola grundskola och Friskola gymnasieskola 20 respektive 25 procent.

Vi konstaterar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor och en fjärdedel eller en femtedel i övriga skolor saknar de läromedel som de behöver för sin undervisning.

Länk till rapporten

Norge kaster bort millioner på noe elever og lærere ikke vil ha

Norska NRK rapporterar den 15 november att norska skolor använder miljoner kronor till digitala läromedel från NDLA som varken elever eller lärare vill ha.

NDLA (Nasjonal digital laeringsarena) är ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner som ansvarar för gymnasieskolan. Oslo deltar inte. Vid starten 2007 var målet att NDLA skulle utveckla digitala läromedel som täckte läroplanens mål för alla ämnen och som skolorna skulle få använda gratis. Tio år och 600 miljoner norska kronor senare har det inte skett.

På Bergens största gymnasieskola vill eleverna ha ”tradisjonell tavleundervisning” och sitta i bänkarna med sina läroböcker. Även lärarna vill ha det så. De flesta lärare är inte tilltalade av NDLA och använder materialet litet och gör de det är det som komplement. NDLA – som nu har blivit en plattform med innehåll och samarbetsmöjligheter – menar att en tredjedel av gymnasieeleverna använder NDLA varje dag. NDLA påpekar också att man också har innehåll från privata företag.

NDLA finansieras genom att fylkeskommunerna tar av läromedelsbudgeten och ger till NDLA, i en kommun 30 procent, vilket gör att skolor inte har råd att skaffa nya läroböcker. Både lärar- och elevorganisationer har gjort ett upprop mot NDLA.

Många menar också att NDLA med offentlig läromedelsproduktion begränsar utvecklingen och att läromedelsförlag och ed-tech bolag inte får möjlighet att utveckla nya digitala läromedel. Man vill ha en neutral plattform för alla digitala läromedel som staten har utvecklat i Danmark.

Vi reflekterar att den specialiserade läromedelsbranschen med sitt kunnande är bäst skickad att utveckla digitala läromedel som motsvarar läroplanens mål. Vi ser också att NDLA begränsar lärares möjligheter att välja läromedel.

Länk till reportaget

Är individualiserat lärande verkligen bra?

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg investerar miljardbelopp för att elever ska få individualiserad undervisning och skolor i hela U.S.A. satsar på det. Men forskare, lärare och föräldrar ifrågasätter satsningarna. Det finns en oro att lärare ska ersättas av dataprogram. Ett problem är att det är oklart vad individualiserat lärande egentligen betyder.

Education Week undersöker saken och refererar debatten i en rapport den 7 november.

Ett motargument är att det inte finns forskning som visar att individualiserat lärande leder till högre kunskapsresultat. Forskare håller med om att det ännu inte finns särskilt mycket forskning. Men det finns en del som visar på måttlig förbättring.

Många skolor skaffar också material för individualiserat lärande utan att infoga det ordentligt i skolans arbetsmetoder eller att ändra arbetssätt. Forskare menar att metoderna för individualiserat lärande är under utveckling och råder skolor att inte gå för fort fram och att utvärdera under vägen.

Ett annat motargument är att individualiserat lärande är dåligt för lärare och elever. Det betyder i praktiken att elever arbetar ensamma framför en skärm med ett dataprogram och det är behaviourism på skärm med fragmentariserad kunskap. Interaktionen mellan lärare och elev upphör och läraren reduceras till en stödfunktion. Andra ser en risk att individualiserat lärande minskar likvärdigheten eftersom det tillåter att elever förblir på en låg nivå i stället för att dras upp till klassens högre nivå.

Skolor som använder mycket individualiserat lärande menar att det handlar om rätt kombination. Forskningen bör undersöka vad som är bäst kombination av höga krav, kvalitativt innehåll, användning av dataprogram och teknik, egenstyrt och lärarlett lärande.

Ett tredje motargument är, enligt Education Week, att det finns en risk att data om elever hamnar hos stora teknikbolag. Kritiker frågar sig om dessa företag, med data från individualiserat lärande och kameror i skolan, utan insyn ska få fatta beslut som påverkar både undervisning och elevers handlande på lång sikt. Teknikbolagen menar att det finns integritetsfrågor som ska lösas och att det är bra med reglering.

Vi reflekterar att diskussionen om individualiserat lärande handlar om grundläggande frågor om hur lärande går till, skolans uppdrag, lärares roll och betydelsen av social interaktion mellan elever och lärare. Ny teknik ska självfallet användas för att främja skolans uppdrag. Samtidigt är digitaliseringen så genomgripande att den påverkar själva uppdraget.

Länk till rapporten

Teaching with Technology – Educators’ perspectives and recommendations for successful blended instructional strategies

The Foundation for Blended and Online Learning och Evergreen Educational Group publicerade i september denna rapport. Stiftelsens uppdrag är att undersöka hur digitaliseringen kan bidra till att öka kvaliteten och möjligheterna till individualiserat lärande för alla elever. Evergreen är ett konsultbolag som arbetar med skolans digitalisering.

Skolan präglas, enligt rapporten, fortfarande av passiv helklassundervisning, misstänksamhet mot standardiserade prov och en ovillighet att diskutera effektivitet. Men välbalanserad teknikanvändning kan ge verkningsfulla, datadrivna individualiserade lärvägar och dynamik i förhållandet mellan lärare och elev.

Rapporten undersöker hur ett förändrat klassrum kan fungera och bygger på enkäter, intervjuer och studiebesök med lärare i olika årskurser i hela U.S.A. Lärarna är sådana som ligger långt framme i sin teknikanvändning. Blended learning kan användas för att förbättra processer i undervisningen såsom grupparbete med plattformar men också för att låta lärare, som är viktigast, arbeta på nya sätt.

Vanligast är att lärare använder teknik för att låta elever skapa eget material, samarbeta, använda gratis undervisningsmaterial på nätet och digitalt undervisningsmaterial som skolan har köpt.

Färre lärare använder blended learning till mer komplexa uppgifter som individualiserat lärande och att med verktyg följa elevers arbete och resultat.

Lärare som får stöd av skolan i digitaliseringen anser sig få bäst resultat. Lärare uppger att blended learning ökar elevernas engagemang samt ökar möjligheterna till samarbete och individualisering. Det finns problem med att själva tekniken och infrastrukturen inte fungerar. Flera elever är inte heller så digitala som man skulle kunna tro och har svårt att ta ansvar i början. Vissa elever skaffar tillgång till olämpligt material under lektionstid. Lärare upplever ibland att de inte får med sig sina kollegor och skolan i utvecklingen.

Blended learning innebär nya arbetssätt och kräver investeringar i tid och kompetensutveckling som måste vara bara inte allmän utan också ämnesinriktad. Lärare måste arbeta tillsammans med utvecklingen och varje lärare måste kunna anpassa blended learing för sin egen undervisning.

Vi reflekterar att denna rapport ger många exempel på vägar framåt för skolans digitalisering. Den saknar emellertid en djupare pedagogisk och didaktisk analys. Vi behöver som sagt mer kunskap.

Länk till rapporten

Lästips Kunskapssynen och pedagogiken

I denna bok från hösten 2017 menar en professor emerita i spanska, en professor i nationalekonomi, en professor i medicin och en doktorand i idéhistoria att skolans problem är att synen på kunskap är postmodernistisk och relativistisk. Med en sådan kunskapssyn finns inga sanningar, bara partsinlagor, och kunskap ses ofta som ett instrument för förtyck.

Skolan har, enligt författarna, under mer än 50 år utsatts för många experiment som började med införandet av grundskolan. Någon diskussion om den förändrade kunskapssynen har emellertid inte förekommit. Vi har nu sjunkande kunskapsresultat och minskad lärarauktoritet. Det handlar om författarna om det grundläggande synsättet, paradigmet.

Men skolan går att förändra, vilket erfarenheter från Polen och Tyskland visar. Även den svenska skolan tycks ha passerat botten men resultaten är fortfarande medelmåttiga. En stor del av lärarna är inte behöriga i sina ämnen, andelen svaga elever har ökat och antalet elever med toppresultat är litet.

Enligt författarna är postmodernism en reaktion mot upplysningens idéer och den vetenskapliga metoden. Ett postmodernistiskt kunskapsbegrepp i läroplanerna har lett till att kunskapsförmedling och faktakunskaper nedvärderats i skolan till förmån för personlighetsfostran och omvårdnad. Processen betonas framför resultatet. Denna svaga styrning har också gjort att det fria skolvalet har fungerat illa.

Lärare kan med denna kunskapssyn inte överföra färdig kunskap till eleverna utan de måste skapa in egen kunskap. Eleverna ska därför ifrågasätta det som lärs ut. Skolan har därmed övergett tanken att det finns en allmänt accepterad kunskap som grund för samhällets utveckling.

Hjärnforskningen visar att elever behöver struktur och ordning för att lära sig nya saker. Att upptäcka kunskap själv är inte effektivt och gör det svårast för de som redan kan minst. Den mesta kunskap vi behöver i det moderna samhället kan vi, enligt hjärnforskningen, inte ta till oss automatiskt utan det kräver ledning och träning. Kreativitet och problemlösningsförmåga kräver ämneskunskaper.

Enligt författarna behöver skolan ett paradigmskifte. Författarna menar att skolans huvuduppgift är att ge oss sådana kunskaper som vi inte får automatiskt (vi lär oss tala automatiskt men inte att skriva och inte kemi). De förordar betyg för att mäta specifika kunskaper. Det skulle också öka läraryrkets professionalitet och attraktivitet.

Författarna påpekar också att läromedel med en konstruktivistisk kunskapssyn uppfattas som styrande och utan möjlighet att ge kunskap.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok, inte minst det idéhistoriska perspektivet. Det saknas ändå en koppling till flera av de förutsättningar som präglar den svenska skolan i dag. Kanske har svensk skola, efter att reformerna 2011 genomfördes, mycket riktigt passerat botten. Att alla lärare kunde ge sina elever en gemensam kunskapsgrund skulle, som författarna menar, främja en ännu mer positiv utveckling.

Enkvist, Inger m.fl. (2017), Red. Magnus Henrekson, Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 256 sid.

Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap

Publicerad: 1 december, 2017 under: Debattartiklar

Debatt. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedelsföretagen i Svenska Läromedel har i uppdrag att utveckla sådana läromedel till lärare och elever, både tryckta läroböcker och digitala läromedel. Läromedel följer läroplanen och har det centrala innehållet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar också att lärare ”behöver förutsättningar för sitt viktiga uppdrag”. Men i en av LR nyligen publicerad undersökning får lärare svara på påståendet att ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”.

I kommunala grundskolor svarar 34 procent att det ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. För friskolor är siffran 20 procent. Det betyder att lärare i en tredjedel av de kommunala grundskolorna och en femtedel av friskolorna saknar professionella verktyg.

Det är lärarens möten med eleverna som avgör kvaliteten i undervisningen. För att de ska bli bra måste läraren anpassa läromedlen och komplettera dem med andra lärresurser och lärverktyg. Men utan läromedel kan inte läraren – lika litet som läkaren utan läkemedel – göra verkligt professionella val och skapa den bästa undervisningssituationen för varje lektion och elev.

Läromedel behövs för det som Åsa Fahlén efterlyser, ”ett större professionellt utrymme”. Vilka läromedel som ska användas och om de ska vara tryckta eller digitala ska inte läromedelsföretag utan professionella lärare avgöra och vi ser att de flesta vill ha både och, det vill säga blended learning.

LR:s undersökning bekräftar den bild som medarbetarna på medlemsföretagen och jag som vd har. Många skolor har föråldrade läromedel. Elever får kopior av läromedel. Lärare får ägna dyrbar tid åt att göra material som ska mäta sig med det som författare, redaktör, formgivare och datapedagog har ett helt år till att utveckla. Vi vet att när elever ska göra egna material och söka efter kunskap på nätet tappar de sammanhanget och föräldrarnas bakgrund avgör vilka elever som får bäst resultat.

Boken ”Skola på vetenskaplig grund” från 2016 innehåller rubriken ”Läromedel är en del av lärares infrastruktur” och Skolvärlden hade i juli 2017 en artikel med rubriken ”Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola”.

I den nyligen publicerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet anger regeringen att det är ”viktigt med tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk kvalitet”, det vill säga digitala läromedel. Av strategin framgår också att digitala resurser kan användas för att individualisera undervisningen och att värdefull tid tas från lärares huvuduppgift om inga verktyg finns.

Både forskare och regeringen ser alltså läromedel som viktigt och den tredjedel av lärarna som inte har ordentlig tillgång lär också göra det. Vi som har i uppdrag att utveckla verktyg för lärare vill att läroplanen ska tas på allvar och att alla lärare och elever ska få tillgång till läromedel inte bara av god utan hög kvalitet.

Svenska Läromedel har därför föreslagit regeringen att elever i både grundskolan och gymnasiet ska få rätt till läromedel som följer läroplanen och har det centrala innehållet, grundläromedel. Vi har också föreslagit huvudmän att ta med läromedel, både tryckta och digitala, i det systematiska kvalitetsarbetet.

Svenska Läromedel och medlemsföretagen vill att regeringen ger elever rätt till grundläromedel och att huvudmännen säkrar att de får det. Om läromedel skulle betraktas som en del av skolans infrastruktur för kunskap skulle rektor kunna ta sitt ansvar och alla lärare få förutsättningar att vara professionella och alla elever bättre grund och sammanhang.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Skolvärlden den 1 december 2017.

Länk till artikeln

Välkommen till Mötesplats Läromedel

Publicerad: 9 november, 2017 under: Nyheter

Det finns ett nytt intresse för läromedel. Att det måste finnas ett kvalitetssäkrat innehåll när kunskapsresultat står i fokus är en orsak.

Att digitaliseringen har lett till frågor om både undervisningens former och innehåll är en annan. Att lärarbristen gör att lärare måste få än mer avlastning och stöd för att kunna undervisa fler elever är en tredje.

Forskningen visar på betydelsen av lärarhandledningar och den högre användningen av läromedel i högpresterande länder. Både utbildningsministern, lärarnas fackliga organisationer och skolexperter har deltagit i Svenska Läromedels panelsamtal i Almedalen. Biträdande kommunalrådet för skola i Göteborgs stad beskrev nyligen läromedel som en ryggrad i undervisningen.

Svenska Läromedel har bidragit med sin Kvalitetspolicy som ett verktyg för lärare att välja läromedel, med Läromedelsportalen för att hjälpa lärare att hitta fram till det numer stora utbudet av digitala läromedel och med förslag till regeringen att ge lärare och elever rätt till grundläromedel.

Men det har inte funnits en plats att mötas, analysera och diskutera för de som ser läromedel som en viktig del av skolsystemet och som verktyg för professionella lärare att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten för alla elever.

Svenska Läromedel välkomnar dig därför till Mötesplats Läromedel, ett öppet forum för läromedel.

Associate professor Öystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo beskriver Ark & App, den rapport som han med 20 forskare gjorde om hur lärresurser används i den norska skolan, utvecklingen därefter och hur man på lärarutbildningen arbetar med läromedel och digitala verktyg.

Vi informerar om vårt pågående arbete med läromedelskvalitet och bjuder in till diskussion om hur läromedelsföretagen kan bidra till skolans utveckling. Vi kommenterar också utvecklingen i branschen.

Dag Torsdag 7 december
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2, Odenplan, Stockholm

Anmäl dig till Mötesplats Läromedel på hemsidan eller på info@svenskalaromedel.se senast den 23 november.

Varmt välkommen

Rickard Vinde VD

Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum

Publicerad: 11 oktober, 2017 under: Debattartiklar

Läromedel är en del av skolans infrastruktur skriver vi under rubriken ”Ge grundläromedel till alla elever i alla klassrum” i Lärarnas Tidning den 11 oktober 2017.

Svenska Läromedel har därför föreslagit att läromedelsbegreppet  stärks i skollagen, att lärare och elever får rätt till grundläromedel och att miniminivåer införs för huvudmännen.

Liksom Skolkommissionen vill Svenska Läromedel att lärare ska få avlastning och stöd och att undervisning åter ska bli lärares kärnuppgift.

Länk till artikeln

Yttrande Läsdelegationen

Publicerad: 9 oktober, 2017 under: Yttranden

Svenska Läromedel yttrar sig 2017-09-10 till den av Kulturdepartementet tillsatta Läsdelegationen och menar att läsningen av kunskapstexter i form av läromedel bör få en central roll i skolans systematiska lästräning. Svensak Läromedel ger förslag på åtgärder om bl.a. lärarutbildning, undervisning och skolbibliotek.

Länk till yttrandet

Pressmeddelande 2 109 digitala läromedel i en portal

Publicerad: 3 oktober, 2017 under: Nyheter

”Svenska Läromedel ville göra det enkelt för lärarna och samlade därför alla digitala läromedel från de digitala medlemsföretagen i Läromedelsportalen”, uppger Rickard Vinde, VD i branschorganisationen.

Det skedde sedan Skolverket diskuterat de nationella strategierna för skolans digitalisering med olika skolaktörer och uttryckt att var ett problem att lärare hade svårt att hitta läromedel i det oöverskådliga digitala utbudet.

I Läromedelsportalen finns digitala läromedel från Digilär, Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma Utbildning sökbara på ämne, stadium och titel.

När höstterminen 2017 börjar har utbudet av digitala läromedel och Läromedelsportalen växt och portalen innehåller över 2 100 läromedel.

De flesta läromedel ger möjlighet till uppläsning av eller anpassning av texten och blir därmed inkluderande redan från början. Vissa har learning analytics och anpassar lärandet till varje elev.

Läraren får direkt tillgång till lärarhandledningen, vilket är viktigt när forskningen allt mer visar på lärarhandledningarnas betydelse och som blir än större med en omfattade brist på legitimerade lärare.

Vissa läromedel är fortfarande PDF men utvecklingen mot digital first, digitala läromedel som också kan bli tryckta, går mycket fort.

Vissa läromedel ersätter den tryckta läroboken helt medan andra är komplement. Det är den professionella läraren eller lärarlaget som ska avgöra vilket läromedel som är bäst för varje lärare, klass och undervisningssituation.

”För Svenska Läromedel och medlemsföretagen handlar det om att lärare ska ha lätt att hitta digitala läromedel som följer Svenska Läromedels kvalitetspolicy. Enligt läroplanen har elever faktiskt rätt att få läromedel av god kvalitet.”

Nu gäller det att få skolans huvudmän att förstå att de ska säkra att lärare och elever också kan skaffa digitala läromedel. ”Det är avgörande för likvärdighet och kunskapsresultat”, avslutar Rickard Vinde.

Länk till Läromedelsportalen

Ed behöver läromedel

Publicerad: 13 september, 2017 under: Debattartiklar

Alla elever har rätt till kunskap, skriver Svenska Läromedel i NWT den 12 september 2017.

I en liten kommun som Dals-Ed är det svårt att driva skolan. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting SKL får 18 procent av eleverna i kommunen inte tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet.
För Dals-Ed är det därför viktigare än någonsin att slå vakt om den jämlikhet som är grunden för höga kunskapsresultat.

Den grunden skapas av att lärare får förutsättningar att undervisa och elever att lära. En viktig förutsättning är läromedel: lärarhandledningar, läroböcker, övningsböcker och digitala material som följer läroplanen och är utvecklade av författare och förlag.

Läromedlen ger lärare en grund för undervisningen och sparar dyrbar tid som eleverna kan få i stället. Eleverna får struktur och sammanhang som bara blir viktigare när samhället är snuttifierat.

Det bekymrar mig därför att Dals-Ed i sin budget för 2018 anger att läromedelsbudgeten ska användas till datorer och teknik. Eleverna ska självfallet få datorer men till dessa måste det skaffas digitala läromedel. Elever kan inte surfa sig till kunskap.

Läromedel säkrar att läroplanens innehåll finns till varje lektion. Att lärare får kopiera och sätta ihop eget material och elever hålla tillgodo med stenciler är ingen hållbar lösning.

Jag uppmanar Dals-Ed att satsa på både läromedel och teknik. Nu har lärarna på Snörrumskolan och Hagaskolan börjat att planera läsåret för sina förväntansfulla elever. Se till att de alla får både tryckta läroböcker och datorer med digitala läromedel och ändra budgeten för 2018.

Med en riktig läromedelstillgång får de professionella lärarna professionella verktyg för att ge alla elever större möjligheter att gå på gymnasiet vidare ut i livet med en stark grund.

Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel

Länk till debattartikeln