Lagstifta om rätten till läromedel!

Publicerad: 14 februari, 2018 under: Debattartiklar

Den kommunala grundskolans likvärdighet brister kraftigt när det gäller elevers tillgång till läromedel. Ändring behövs, skriver Rickard Vinde, Svenska läromedel och Jenny Lundström, Sveriges läromedelsförfattares förbund i Dagens Samhälle.

Att alla elever lämnar skolan med en fast kunskapsgrund är en framtidsfråga. Det är lärarens uppdrag, men utan ett system med läroplan, värden, skolledning, annan personal och tillräckligt med resurser i ryggen kan ingen lärare
nå sin fulla förmåga. Regeringens skolkommission påpekar också i sitt slutbetänkande att skolan har flera systembrister, bland annat vad gäller resursfördelning.

En central del av utbildningen i skolan är läromedel, som följer läroplanen och översätter den till praktisk undervisning. En lärarhandledning ger läraren en planering för hela läsåret och fördjupning för olika moment. En lärobok låter
några elever läsa samma text som resten av klassen, men på en nivå som passar just dem. Ett digitalt läromedel innehåller ämnet för hela läsåret med övningar, länkar till internet och lärarens egna prov.

Denna systemdel har dock länge försummats. I en undersökning gjord av Lärarnas riksförbund från oktober 2017 svarar 34 procent av lärarna i kommunala grundskolor att det stämmer ganska dåligt eller inte alls att det finns läromedel av hög kvalitet i deras huvudämne. Skolkommissionen nämner också att det förekommer allvarliga och/eller långvariga brister på ändamålsenliga läromedel.

Ett tv-program visade nyligen att en sfi-skola saknade läroböcker och att lärare därför måste kopiera hela böcker till eleverna och därmed slösa med sin tid och ge eleverna sämre förutsättningar. Detta förekommer även på grundskolor.

Läromedel handlar om att professionella lärare – precis som läkare, snickare och jurister – ska få professionella verktyg för sitt yrke. Det handlar också om likvärdighet, att alla elever ska få kunskap med struktur och sammanhang enligt
läroplanen. Om läromedel saknas eller ersätts med kopior blir det föräldrarnas kunskap som avgör vilka betyg eleverna får.

Den engelske läroplans- och läromedelsexperten Tom Oates har det senaste året uttalat sig om Sverige i både Lärarnas Tidning och Skolvärlden. Han har då varnat för hemgjorda läromedel och förklarat att ”läromedel är vägen till en jämlik skola”.

Men likvärdigheten mellan kommunerna skiljer sig kraftigt åt. Det visar Svenska läromedels ”läromedelskarta” tydligt. Under åren 2015–2017 satsade Överkalix i genomsnitt 1 396 kronor per år på nya läromedel – både tryckta och digitala – till eleverna i de kommunala grundskolorna. Linköping satsade 916 kronor, Malmö 781 kronor och Sundsvall 684 kronor. Habo satsade 286 kronor. Det skiljer nästan en faktor fem under tre år mellan Överkalix och Habo.

Ytterst har kommunerna ansvar för att skolan är ett system som läraren har i ryggen och att det finns aktuella läromedel i ämnena. Men frågan är om ens Överkalix har en plan för att lärare och elever ska få aktuella läromedel. Habo har det inte.

Lärare ska förstås också använda dagstidningar, hemsidor, romaner och UR-program som material i undervisningen, men de ska kunna använda tryckta och digitala läromedel som grund. Kommunerna har glömt att det faktiskt står i läroplanen att elever ska få ”läromedel av god kvalitet”.

Skolans likvärdighet är en av våra största utmaningar. Svenska läromedel och Sveriges läromedelsförfattares förbund vill därför att rätten till läromedel skrivs in i skollagen och att alla kommuner antar en läromedelspolicy som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det skulle ge lärarna bättre förutsättningar, men framför allt ge eleverna en fast kunskapsgrund.

Rickard Vinde
vd Svenska läromedel

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 14 februari 2018.

Kommunen bör ta läromedelsmålet på allvar

Publicerad: 29 januari, 2018 under: Yttranden

Läromedelskartan visar att eleverna i grundskolan i Ulricehamn 2015, 2016 och 2017 fick nya läromedel för 553 kronor, 598 kronor och 551 kronor. Det räcker inte långt, anser Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel.

Ulricehamns kommun har ett måldokument för Framtidens grundskola. Kommunen vill ha en grundskola på hög nationell nivå.

För mig betyder det att alla elever ska ha möjlighet att få kunskap och att utvecklas efter sina förutsättningar och få en grund för gymnasiet och framtiden.

För att det ska vara möjligt måste lärare få förutsättningar att undervisa och elever att lära. För mig betyder det att det finns läroböcker och digitala läromedel som följer läroplanen. Läromedel ger lärare en grund att planera och undervisa och elever ett sammanhang och en linje i kunskapsutvecklingen. Det handlar också om jämlikhet. Om inte alla elever får samma förutsättningar är det föräldrarna som avgör vilka betyg eleverna får.

Men andelen elever i Ulricehamn som inte får godkänt i alla ämnen i grundskolan har sjunkit och är nu 64 procent. Kommunen får rött varningsbetyg när alla kommuner jämförs. För mig betyder det att väldigt många ungdomar inte får jämlika förutsättningar.

Ulricehamn har satt upp tio mål för skolan och Mål 2 gäller läromedel och IT-stöd för undervisningen. Men när kommunen undersöker visar det sig att flera läromedel inte längre är aktuella. Eleverna har inte heller egna läroböcker i alla ämnen och ibland finns bara klassuppsättningar som flyttas runt. Det är krångligt med digitala läromedel.

Läromedelskartan visar att eleverna i grundskolan i Ulricehamn 2015, 2016 och 2017 fick nya läromedel för 553 kronor, 598 kronor och 551 kronor. Det räcker inte långt. Ändå menar kommunen att läromedelsmålet är aktuellt och att det bör tas med i kommande budget.

Jag hoppas att kommunen nu tar läromedelsmålet på allvar. För mig betyder det att alla lärare och elever ska få läromedel i alla ämnen. Det kommer att bidra till att stärka skolsystemet och till att fler ungdomar i Ulricehamn klarar grundskolan och kan gå vidare ut i livet med en bra grund.

RICKARD VINDE
legitimerad lärare och vd Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Ulricehamns Tidning den 29 januari 2018.

Länk till debattartiklen

Alla elever i Svenljunga bör få egna läromedel

Publicerad: 18 januari, 2018 under: Debattartiklar

Lärare ska ge sina elever kunskap. Men de måste få förutsättningar att göra det. Får lärarna det vet eleverna på varje lektion vilken kunskap som är målet och ser sammanhanget. Eleverna blir motiverade att lära sig fakta och tränga in i kunskapen och förstå. Skolan blir en kunskapsresa som öppnar för vidare lärande och arbetsliv.

Men om inte skolan ger rätt förutsättningar kan ingen lärare nå sin fulla kapacitet. Det är huvudmannen som har ansvar för förutsättningarna. En kommun som inte har tagit det ansvaret är Svenljunga.

I ett beslut den 9 januari ger Skolinspektionen kommunen kritik för hur Mogaskolan fungerar. Av de 334 högstadieeleverna är det bara 54 procent som uppnår kunskapskraven i årskurs 9 och betygen är lägre än i landet i genomsnitt.

Skolinspektionen anger att undervisningen behöver anpassas mer till elevernas förutsättningar. Undervisningen är inte tillräckligt strukturerad. Eleverna förstår inte vad de ska göra på lektionerna och blir omotiverade. Skolinspektionen anger att lärare ska strukturera och styra undervisningen och skapa balans mellan olika arbetssätt.

Ett självklart verktyg för lärare är läromedel som översätter läroplanen och kunskapskraven till praktisk undervisning. Lärarhandledningar ger lärare planering och struktur. Läromedel ger eleverna alla viktiga delar och ett sammanhang under hela läsåret. Lärare ska avgöra om de vill använda en lärobok eller ett digitalt läromedel.

Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedel är också viktigt för att alla elever ska få en bra och gemensam grund att lära. Det ska inte vara föräldrarnas förmåga att göra läxorna som avgör elevernas betyg.

Men flera lärare på Mogaskolan uppger till Skolinspektionen att de saknar resurser för att köpa in läromedel. De säger också att bristen gör det svårt att anpassa undervisningen till elevernas behov.

Skolinspektionen har gett Svenljunga till den 29 mars att vidta flera åtgärder, bland annat att anpassa undervisningen till elevernas behov. Politikerna i Svenljunga och rektor på Mogaskolan har nu mycket att göra.

De bör börja med att se till att lärare och elever har egna läromedel i alla ämnen. Då får lärarna lättare att strukturera och anpassa undervisningen. Eleverna får ett sammanhang och lättare att förstå. Alla elever får lättare att få mer kunskap och en god grund för att gå vidare ut i livet. Sedan får politikerna och rektorerna se till att eleverna på Hillareds skola, Landboskolan och alla andra skolor i Svenljunga också har läromedel.

Rickard Vinde, legitimerad lärare och vd för Svenska läromedel

Debattinlägget publicerades i Borås Tidning den 18 januari 2018.

Länk till Borås Tidning

Sveriges Television SvT rapporterar den 14 januari 2018 under rubriken ”Digitaliseringen kan bli det största misslyckandet för svensk skola” om att det har satsats mycket på datorer i skolorna men att det också krävs satsningar på lärare och läromedel.

Gymnasieläraren och läromedelsförfattaren Wiwi Ahlberg uppger att ”om man inte fyller alla nya datorer med riktiga läromedel kan digitaliseringen bli en katastrof för den svenska skolan”.

Utbildningsminister Gustav Fridolin uppger att det ”måste finnas läromedel i skolorna vare sig det är i datorerna eller i vanlig traditionell bokform”.

Länk till SvT

Europaparlamentet och rådet har beslutat om vissa upphovsrättsliga regler till förmån för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsättning och om gränsöverskridande utbyte av vissa verk och alster. Regeringen har föreslagit att direktivet ska implementeras med nya paragrafer i anslutning till den befintliga inskränkningen i 17 § upphovsrättslagen.

Svenska Läromedel anför i sitt yttrande att det bör finnas ett krav på att endast tillgängliga exemplar som motsvarar behov som föranleds av en nedsättning ska få framställas och att framställningen av tillgängliga exemplar ska rapporteras för att möjliggöra kontroll.

Länk till yttrandet

 

Nyhetsbrev nr 4

Publicerad: 13 december, 2017 under: Nyhetsbrev

Välkommen till årets fjärde nyhetsbrev! En rapport från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av lärarna saknar läromedel. En rapport från Education Week visar att forskningen om individualiserat lärande är otillräcklig. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde December 2017

Så används resurserna i kommunala skolor och friskolo

I denna rapport, som Lärarnas Riksförbund publicerade i oktober, undersöks hur skolorna använder olika resurser. Enkäten har besvarats av 955 lärare.

Lärarna fick ta ställning till påståendet ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”. Av lärarna i Kommunal grundskola svarade 34 procent ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. Siffrorna var för Kommunal gymnasieskola 18 procent samt Friskola grundskola och Friskola gymnasieskola 20 respektive 25 procent.

Vi konstaterar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor och en fjärdedel eller en femtedel i övriga skolor saknar de läromedel som de behöver för sin undervisning.

Länk till rapporten

Norge kaster bort millioner på noe elever og lærere ikke vil ha

Norska NRK rapporterar den 15 november att norska skolor använder miljoner kronor till digitala läromedel från NDLA som varken elever eller lärare vill ha.

NDLA (Nasjonal digital laeringsarena) är ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner som ansvarar för gymnasieskolan. Oslo deltar inte. Vid starten 2007 var målet att NDLA skulle utveckla digitala läromedel som täckte läroplanens mål för alla ämnen och som skolorna skulle få använda gratis. Tio år och 600 miljoner norska kronor senare har det inte skett.

På Bergens största gymnasieskola vill eleverna ha ”tradisjonell tavleundervisning” och sitta i bänkarna med sina läroböcker. Även lärarna vill ha det så. De flesta lärare är inte tilltalade av NDLA och använder materialet litet och gör de det är det som komplement. NDLA – som nu har blivit en plattform med innehåll och samarbetsmöjligheter – menar att en tredjedel av gymnasieeleverna använder NDLA varje dag. NDLA påpekar också att man också har innehåll från privata företag.

NDLA finansieras genom att fylkeskommunerna tar av läromedelsbudgeten och ger till NDLA, i en kommun 30 procent, vilket gör att skolor inte har råd att skaffa nya läroböcker. Både lärar- och elevorganisationer har gjort ett upprop mot NDLA.

Många menar också att NDLA med offentlig läromedelsproduktion begränsar utvecklingen och att läromedelsförlag och ed-tech bolag inte får möjlighet att utveckla nya digitala läromedel. Man vill ha en neutral plattform för alla digitala läromedel som staten har utvecklat i Danmark.

Vi reflekterar att den specialiserade läromedelsbranschen med sitt kunnande är bäst skickad att utveckla digitala läromedel som motsvarar läroplanens mål. Vi ser också att NDLA begränsar lärares möjligheter att välja läromedel.

Länk till reportaget

Är individualiserat lärande verkligen bra?

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg investerar miljardbelopp för att elever ska få individualiserad undervisning och skolor i hela U.S.A. satsar på det. Men forskare, lärare och föräldrar ifrågasätter satsningarna. Det finns en oro att lärare ska ersättas av dataprogram. Ett problem är att det är oklart vad individualiserat lärande egentligen betyder.

Education Week undersöker saken och refererar debatten i en rapport den 7 november.

Ett motargument är att det inte finns forskning som visar att individualiserat lärande leder till högre kunskapsresultat. Forskare håller med om att det ännu inte finns särskilt mycket forskning. Men det finns en del som visar på måttlig förbättring.

Många skolor skaffar också material för individualiserat lärande utan att infoga det ordentligt i skolans arbetsmetoder eller att ändra arbetssätt. Forskare menar att metoderna för individualiserat lärande är under utveckling och råder skolor att inte gå för fort fram och att utvärdera under vägen.

Ett annat motargument är att individualiserat lärande är dåligt för lärare och elever. Det betyder i praktiken att elever arbetar ensamma framför en skärm med ett dataprogram och det är behaviourism på skärm med fragmentariserad kunskap. Interaktionen mellan lärare och elev upphör och läraren reduceras till en stödfunktion. Andra ser en risk att individualiserat lärande minskar likvärdigheten eftersom det tillåter att elever förblir på en låg nivå i stället för att dras upp till klassens högre nivå.

Skolor som använder mycket individualiserat lärande menar att det handlar om rätt kombination. Forskningen bör undersöka vad som är bäst kombination av höga krav, kvalitativt innehåll, användning av dataprogram och teknik, egenstyrt och lärarlett lärande.

Ett tredje motargument är, enligt Education Week, att det finns en risk att data om elever hamnar hos stora teknikbolag. Kritiker frågar sig om dessa företag, med data från individualiserat lärande och kameror i skolan, utan insyn ska få fatta beslut som påverkar både undervisning och elevers handlande på lång sikt. Teknikbolagen menar att det finns integritetsfrågor som ska lösas och att det är bra med reglering.

Vi reflekterar att diskussionen om individualiserat lärande handlar om grundläggande frågor om hur lärande går till, skolans uppdrag, lärares roll och betydelsen av social interaktion mellan elever och lärare. Ny teknik ska självfallet användas för att främja skolans uppdrag. Samtidigt är digitaliseringen så genomgripande att den påverkar själva uppdraget.

Länk till rapporten

Teaching with Technology – Educators’ perspectives and recommendations for successful blended instructional strategies

The Foundation for Blended and Online Learning och Evergreen Educational Group publicerade i september denna rapport. Stiftelsens uppdrag är att undersöka hur digitaliseringen kan bidra till att öka kvaliteten och möjligheterna till individualiserat lärande för alla elever. Evergreen är ett konsultbolag som arbetar med skolans digitalisering.

Skolan präglas, enligt rapporten, fortfarande av passiv helklassundervisning, misstänksamhet mot standardiserade prov och en ovillighet att diskutera effektivitet. Men välbalanserad teknikanvändning kan ge verkningsfulla, datadrivna individualiserade lärvägar och dynamik i förhållandet mellan lärare och elev.

Rapporten undersöker hur ett förändrat klassrum kan fungera och bygger på enkäter, intervjuer och studiebesök med lärare i olika årskurser i hela U.S.A. Lärarna är sådana som ligger långt framme i sin teknikanvändning. Blended learning kan användas för att förbättra processer i undervisningen såsom grupparbete med plattformar men också för att låta lärare, som är viktigast, arbeta på nya sätt.

Vanligast är att lärare använder teknik för att låta elever skapa eget material, samarbeta, använda gratis undervisningsmaterial på nätet och digitalt undervisningsmaterial som skolan har köpt.

Färre lärare använder blended learning till mer komplexa uppgifter som individualiserat lärande och att med verktyg följa elevers arbete och resultat.

Lärare som får stöd av skolan i digitaliseringen anser sig få bäst resultat. Lärare uppger att blended learning ökar elevernas engagemang samt ökar möjligheterna till samarbete och individualisering. Det finns problem med att själva tekniken och infrastrukturen inte fungerar. Flera elever är inte heller så digitala som man skulle kunna tro och har svårt att ta ansvar i början. Vissa elever skaffar tillgång till olämpligt material under lektionstid. Lärare upplever ibland att de inte får med sig sina kollegor och skolan i utvecklingen.

Blended learning innebär nya arbetssätt och kräver investeringar i tid och kompetensutveckling som måste vara bara inte allmän utan också ämnesinriktad. Lärare måste arbeta tillsammans med utvecklingen och varje lärare måste kunna anpassa blended learing för sin egen undervisning.

Vi reflekterar att denna rapport ger många exempel på vägar framåt för skolans digitalisering. Den saknar emellertid en djupare pedagogisk och didaktisk analys. Vi behöver som sagt mer kunskap.

Länk till rapporten

Lästips Kunskapssynen och pedagogiken

I denna bok från hösten 2017 menar en professor emerita i spanska, en professor i nationalekonomi, en professor i medicin och en doktorand i idéhistoria att skolans problem är att synen på kunskap är postmodernistisk och relativistisk. Med en sådan kunskapssyn finns inga sanningar, bara partsinlagor, och kunskap ses ofta som ett instrument för förtyck.

Skolan har, enligt författarna, under mer än 50 år utsatts för många experiment som började med införandet av grundskolan. Någon diskussion om den förändrade kunskapssynen har emellertid inte förekommit. Vi har nu sjunkande kunskapsresultat och minskad lärarauktoritet. Det handlar om författarna om det grundläggande synsättet, paradigmet.

Men skolan går att förändra, vilket erfarenheter från Polen och Tyskland visar. Även den svenska skolan tycks ha passerat botten men resultaten är fortfarande medelmåttiga. En stor del av lärarna är inte behöriga i sina ämnen, andelen svaga elever har ökat och antalet elever med toppresultat är litet.

Enligt författarna är postmodernism en reaktion mot upplysningens idéer och den vetenskapliga metoden. Ett postmodernistiskt kunskapsbegrepp i läroplanerna har lett till att kunskapsförmedling och faktakunskaper nedvärderats i skolan till förmån för personlighetsfostran och omvårdnad. Processen betonas framför resultatet. Denna svaga styrning har också gjort att det fria skolvalet har fungerat illa.

Lärare kan med denna kunskapssyn inte överföra färdig kunskap till eleverna utan de måste skapa in egen kunskap. Eleverna ska därför ifrågasätta det som lärs ut. Skolan har därmed övergett tanken att det finns en allmänt accepterad kunskap som grund för samhällets utveckling.

Hjärnforskningen visar att elever behöver struktur och ordning för att lära sig nya saker. Att upptäcka kunskap själv är inte effektivt och gör det svårast för de som redan kan minst. Den mesta kunskap vi behöver i det moderna samhället kan vi, enligt hjärnforskningen, inte ta till oss automatiskt utan det kräver ledning och träning. Kreativitet och problemlösningsförmåga kräver ämneskunskaper.

Enligt författarna behöver skolan ett paradigmskifte. Författarna menar att skolans huvuduppgift är att ge oss sådana kunskaper som vi inte får automatiskt (vi lär oss tala automatiskt men inte att skriva och inte kemi). De förordar betyg för att mäta specifika kunskaper. Det skulle också öka läraryrkets professionalitet och attraktivitet.

Författarna påpekar också att läromedel med en konstruktivistisk kunskapssyn uppfattas som styrande och utan möjlighet att ge kunskap.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok, inte minst det idéhistoriska perspektivet. Det saknas ändå en koppling till flera av de förutsättningar som präglar den svenska skolan i dag. Kanske har svensk skola, efter att reformerna 2011 genomfördes, mycket riktigt passerat botten. Att alla lärare kunde ge sina elever en gemensam kunskapsgrund skulle, som författarna menar, främja en ännu mer positiv utveckling.

Enkvist, Inger m.fl. (2017), Red. Magnus Henrekson, Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 256 sid.

Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap

Publicerad: 1 december, 2017 under: Debattartiklar

Debatt. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedelsföretagen i Svenska Läromedel har i uppdrag att utveckla sådana läromedel till lärare och elever, både tryckta läroböcker och digitala läromedel. Läromedel följer läroplanen och har det centrala innehållet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar också att lärare ”behöver förutsättningar för sitt viktiga uppdrag”. Men i en av LR nyligen publicerad undersökning får lärare svara på påståendet att ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”.

I kommunala grundskolor svarar 34 procent att det ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. För friskolor är siffran 20 procent. Det betyder att lärare i en tredjedel av de kommunala grundskolorna och en femtedel av friskolorna saknar professionella verktyg.

Det är lärarens möten med eleverna som avgör kvaliteten i undervisningen. För att de ska bli bra måste läraren anpassa läromedlen och komplettera dem med andra lärresurser och lärverktyg. Men utan läromedel kan inte läraren – lika litet som läkaren utan läkemedel – göra verkligt professionella val och skapa den bästa undervisningssituationen för varje lektion och elev.

Läromedel behövs för det som Åsa Fahlén efterlyser, ”ett större professionellt utrymme”. Vilka läromedel som ska användas och om de ska vara tryckta eller digitala ska inte läromedelsföretag utan professionella lärare avgöra och vi ser att de flesta vill ha både och, det vill säga blended learning.

LR:s undersökning bekräftar den bild som medarbetarna på medlemsföretagen och jag som vd har. Många skolor har föråldrade läromedel. Elever får kopior av läromedel. Lärare får ägna dyrbar tid åt att göra material som ska mäta sig med det som författare, redaktör, formgivare och datapedagog har ett helt år till att utveckla. Vi vet att när elever ska göra egna material och söka efter kunskap på nätet tappar de sammanhanget och föräldrarnas bakgrund avgör vilka elever som får bäst resultat.

Boken ”Skola på vetenskaplig grund” från 2016 innehåller rubriken ”Läromedel är en del av lärares infrastruktur” och Skolvärlden hade i juli 2017 en artikel med rubriken ”Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola”.

I den nyligen publicerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet anger regeringen att det är ”viktigt med tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk kvalitet”, det vill säga digitala läromedel. Av strategin framgår också att digitala resurser kan användas för att individualisera undervisningen och att värdefull tid tas från lärares huvuduppgift om inga verktyg finns.

Både forskare och regeringen ser alltså läromedel som viktigt och den tredjedel av lärarna som inte har ordentlig tillgång lär också göra det. Vi som har i uppdrag att utveckla verktyg för lärare vill att läroplanen ska tas på allvar och att alla lärare och elever ska få tillgång till läromedel inte bara av god utan hög kvalitet.

Svenska Läromedel har därför föreslagit regeringen att elever i både grundskolan och gymnasiet ska få rätt till läromedel som följer läroplanen och har det centrala innehållet, grundläromedel. Vi har också föreslagit huvudmän att ta med läromedel, både tryckta och digitala, i det systematiska kvalitetsarbetet.

Svenska Läromedel och medlemsföretagen vill att regeringen ger elever rätt till grundläromedel och att huvudmännen säkrar att de får det. Om läromedel skulle betraktas som en del av skolans infrastruktur för kunskap skulle rektor kunna ta sitt ansvar och alla lärare få förutsättningar att vara professionella och alla elever bättre grund och sammanhang.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i Skolvärlden den 1 december 2017.

Länk till artikeln

Välkommen till Mötesplats Läromedel

Publicerad: 9 november, 2017 under: Nyheter

Det finns ett nytt intresse för läromedel. Att det måste finnas ett kvalitetssäkrat innehåll när kunskapsresultat står i fokus är en orsak.

Att digitaliseringen har lett till frågor om både undervisningens former och innehåll är en annan. Att lärarbristen gör att lärare måste få än mer avlastning och stöd för att kunna undervisa fler elever är en tredje.

Forskningen visar på betydelsen av lärarhandledningar och den högre användningen av läromedel i högpresterande länder. Både utbildningsministern, lärarnas fackliga organisationer och skolexperter har deltagit i Svenska Läromedels panelsamtal i Almedalen. Biträdande kommunalrådet för skola i Göteborgs stad beskrev nyligen läromedel som en ryggrad i undervisningen.

Svenska Läromedel har bidragit med sin Kvalitetspolicy som ett verktyg för lärare att välja läromedel, med Läromedelsportalen för att hjälpa lärare att hitta fram till det numer stora utbudet av digitala läromedel och med förslag till regeringen att ge lärare och elever rätt till grundläromedel.

Men det har inte funnits en plats att mötas, analysera och diskutera för de som ser läromedel som en viktig del av skolsystemet och som verktyg för professionella lärare att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten för alla elever.

Svenska Läromedel välkomnar dig därför till Mötesplats Läromedel, ett öppet forum för läromedel.

Associate professor Öystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo beskriver Ark & App, den rapport som han med 20 forskare gjorde om hur lärresurser används i den norska skolan, utvecklingen därefter och hur man på lärarutbildningen arbetar med läromedel och digitala verktyg.

Vi informerar om vårt pågående arbete med läromedelskvalitet och bjuder in till diskussion om hur läromedelsföretagen kan bidra till skolans utveckling. Vi kommenterar också utvecklingen i branschen.

Dag Torsdag 7 december
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2, Odenplan, Stockholm

Anmäl dig till Mötesplats Läromedel på hemsidan eller på info@svenskalaromedel.se senast den 23 november.

Varmt välkommen

Rickard Vinde VD